ANNONS
Annons

Tri-x eller T-max?

Produkter
(logga in för att koppla)

e1in

Medlem
Jag har funderat på vad det är som gör dem olika? Vilken är egentligen bäst? Går det utse nån till bäst över huvudtaget, eller beror det mkt på vad man själv som fotograf är ute efter?
 
Filmerna är ganska olika. Tri-x har bättre återgivning av de mörkare delarna av motivet, T-Max av de ljusare om jag minns rätt.
För mig är valet enkelt. Jag gillar inte T-max. Den sörjar ner fixet. Engångsfix rekommenderas.
Tri-X är en klassiker med något grövre korn.
Fuji Neopan 400 är annar ett mycket gott val.
 
Jag kör också hellre med tri-x. Det är mer intressant vad som finns i skuggorna än i det ljusa. Sen har jag också haft stora problem med t-max. Jag tyckte att det blev en rosa hinna på filmen och jag den var svår att få lika framkallad från gång till gång.

/ Marcus
 
Fuji Neopan 400 regerar!

kanske lite omogen komentar men så är det bara. Det är absolut i mitt tycke den sv v filmen att föredra. Fint korn och återgivning.

MVH/Simon
 
Tri-X är klassisk kornteknologi, T-Max är baserad på T-kornsteknologi vilket ger en finare korn...
Fujifilm Neopan ARCOS 100 har mycket liknande egenskaper till T-maxen men lider inte av repriocitets fel förr än efter 120 sek om man ska tro Fujifilm. T-Max får repriocitets fel efter ett par sekunders exponerings tid.

C.
 
Notera att Tmax 100 och Tmax 400 är två filmer med rätt olika karaktär. Tmax 400 och TriX är lite av motsatser när det gäller hur filmkurvorna ser ut (Tri-X har en mer avrundad högdager karakter (låg kontrast i högdagrer) och Tmax har en mer avrundad lågdagerkaraktär (låg kontrast i lågdagrar)). Tmax 100 är lite mer jämn över hela tonskalan. Jag hävdar dock bestämt att handhavandet av filmerna (hur du exponerar och framkallar) är betydligt mer avgörande än vilken film man väljer.

Tmax filmerna och andra T-kornsfilmer har bättre reciprocitetsegenskaper än tri-x och andra filmer av traditionell korntyp. Sedan varierar det förståss inom olika filmer av varje teknologi också. Men t.ex. Tmax filmerna har betydligt bättre reciprocitetsegenskaper än Efke PL100, som är min favoritfilm när jag inte behöver långa exponeringstider.

Det där med att Tmax sörjar ner fixet har jag aldrig märkt av. Jag brukar köra med Tmax-fix och den mängd film det tar innan en viss silverhalt i fixet uppnås (vilket säger när fixet börjar bli dåligt) verkar vara densamma oavsett film. Men det är möjligt att det är anorlunda med annat fix.
 
Nu var det ett tag sedan jag körde svart/vitt men jag brukade köra båda. Motivet och behovet av att hög/lågdagrar fick avgöra. Om det var jämt skägg blev det T-max. Jag gillade det fina kornet och den går bra att pressa till 1600 om det skulle behövas även om du får betala i form av kornighet och hårda kontraster. På 400 ger den väldigt fint resultat.

Om du vill kan du prova att exponera efter ISO 200 (överexponera) och sedan underframkalla (som vid pressning fast tvärt om, någon minuts mindre framkallningstid) Då får du ett väldigt mjukt och fint resultat med lite större tonomfång och mjuka fina gråtoner. Det borde funka även med Tri-X.

/ Joacim
 
Tri-X är ganska förlåtande vad gäller fel i exponering och framkallning.
Ilford HP5+ Är väldigt lik T-Max.

T-max kan vara en mardröm ibland. Jag brukar använda Ilford Delta som beter sig mycket bättre.
 
apple skrev:
Om du vill kan du prova att exponera efter ISO 200 (överexponera) och sedan underframkalla (som vid pressning fast tvärt om, någon minuts mindre framkallningstid) Då får du ett väldigt mjukt och fint resultat med lite större tonomfång och mjuka fina gråtoner. Det borde funka även med Tri-X.

Det gör jag som standard med Tri-X. Exponerar efter 200 ASA och framkallar ca 30% kortare tid. Det ger större tonomfång i både hög- och lågdagrar, samt lite finare korn. Underbar film.

Jag blev förbluffad när jag testade framkallningstiden i en hemtillverkad framkallare för "modern" och "klassisk" film som Agfa APX 100 och Efke R100. Agfan klarade inte alls över och underexponering lika bra som Efke. Vet inte om skillnaden är lika stor mellan Tmax och Tri-X.
 
e1in skrev:
Jag har funderat på vad det är som gör dem olika? Vilken är egentligen bäst? Går det utse nån till bäst över huvudtaget, eller beror det mkt på vad man själv som fotograf är ute efter?



Bäst å bäst! ;)

Eftersom jag använt Tri-X sedan tidigt 1960-tal,
så gissa vilken jag tycker är den bästa!! ;)

Å inga nyheter är bra nyheter!! :)

/Bengan


Ps.
och tycker den är...ganska.. förlåtande också...!?
och det tackar jag för!! :)
 
Brummelisa skrev:
Jag kör också hellre med tri-x. Det är mer intressant vad som finns i skuggorna än i det ljusa. Sen har jag också haft stora problem med t-max. Jag tyckte att det blev en rosa hinna på filmen och jag den var svår att få lika framkallad från gång till gång.

/ Marcus

Jag har också fått "rosa hinna" på T-max, inte för att det verkar spela någon roll vid kopiering, men så framkallade jag på ett annat ställe, med annat sköljvatten, då blev det inte rosa. Slump?
I vanliga fall använder jag eget brunnsvatten, nu var det komunalt stadsvatten.

JL
 
Rosa T-max beror pâ för dâlig fixering, fixera om och hinnan försvinner.

Personligen har jag alltid gillat Tri-X Exponerade efter ISO 320° och framkallad i Microdol eller D-76 beroende pâ önskemâlet för dagen.
 
Hej! Det hela handlar egentligen om på vilket papper man vill kopiera. Olika fotopapper har precis lika stora skillnader i tonkurvor som filmerna. Det är kombinationen film/papper som blir avgörande. Börjar man experimentera med för många olika filmer och papper lär det ta tid innan man börjar känna sig nöjd. Det kommer att bli ständiga överaskningar i mörkrummet.Hälsn. Olle
 
Det där med framkallningstider och hur man ska exponera kan du glömma för det beror på så många olika faktorer. Slutresultatet kan därför bli lika för olika personer trots att man framkallat och exponerat ganska olika. Eller tvärtom, resultatet blir olika trots att man gjort till synes likadant. Finns en del trådar om detta där Michael Pertman utreder och förklarar detta närmare på ett väldigt bra sätt.

Tri-X och T-Max 400 är som sagts tidigare ganska olika filmer. Men för att förklara det där med bättre/sämre skugg/högdageråtergivning kan man säga att kontrasten i högdagrarna förstärks med T-Max medan kontrasten i lågdagrarna förstärks med Tri-X. Det som vi upplever som ljusa toner i motivet sträcks ut mera med T-Max. Vitt blir vitt, mindre ljust blir lite mörkare och medelljust ännu mörkare medan Tri-X trycker ihop dessa toner till mera lika ljusa med sämre kontrast. På skuggsidan så trycker T-Max ihop tonerna mera så att det som är medelmörkt och mörkt mera blir samma ton på filmen medan Tri-X tänjer ut tonerna så att medelmörka toner går mera mot medelgrått och de riktigt mörka förblir mörka. Det är allstå inte själva teckningen i skugg/högdagertoner som förändras utan kontrasten i tonskalan.

Vad gäller Tri-X nya emulsion så tycker jag att den blivit ännu bättre. Kornet har blivit "renare" på något sätt men med samma fina egenskaper vad gäller överexponeringstolerans, kontrasten i skuggorna, minusframkallning och pressning. Även T-Max 400 har utmärkt överexponeringstolerans och tål minusframkallning bra. Vad som skiljer den från Tri-X är kornteknologin samt kontrasten i ljusa och mörka delar. Jag gillar inte T-kornet i T-Max och föredrar dessutom skuggseparerande filmer. Därför föredrar jag Tri-X.
 
Senast ändrad:
Gunnar D skrev:
Rosa T-max beror pâ för dâlig fixering, fixera om och hinnan försvinner.

Personligen har jag alltid gillat Tri-X Exponerade efter ISO 320° och framkallad i Microdol eller D-76 beroende pâ önskemâlet för dagen.
Är den blåviolett är det fixeringen som brister, är den rosa/magenta aktig i basen så försvinner detta med mera skölj. Den magenta/rosa tonen är ett färgämne i basen medan den blåvioletta matta tonen som är resultatet av underfixering kommer av silverhallidskiktet.

Nyare TriX ligger på samma bas som tmax och samma fenomen kan uppträda där.
 
Fredrik Calabrese skrev:
Tri-X är ganska förlåtande vad gäller fel i exponering och framkallning.
Ilford HP5+ Är väldigt lik T-Max.

T-max kan vara en mardröm ibland. Jag brukar använda Ilford Delta som beter sig mycket bättre.

Kan inte riktigt hålla med dej här. Jag anser att HP5+ är ganska lik gamla trix, med samma sting och svärta (vilket jag saknar hos den nya emulsionen hos trix) iofs något grövre korn, men sbyggt.
Jag tycker däremot att den nya trix blivit mer lik TMAX 400 som jag inte alls gillar då jag tycker att kornet lätt "grisar ihop". Man måste dock göra en distinktion vg TMAX, TMAX 100 har inte alls de negativa egenskaperna som jag upplever med TMAX 400 utan är eni stora stycken bra film.
När det gäller Neopan 400 så har den en betydligt finare korn, men saknar det där extra trycket som man får med HP5+ (efke KB400 är samma film fast billigare). Så jag kör med båda delarna beroende på vilket ressultat jag vill ha.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar