Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Tredjepartsoptik?

Produkter
(logga in för att koppla)

jenny_li

Aktiv medlem
Sitter och kikar på kamerasystem i dubbla spår (Canon + Sony) just nu, och försöker få ihop ett system med BRA optik (hittills har jag iofs lappat ihop ett rätt stort brännviddsspektrum, men med billiga gluggar som levererar vad jag betalat för, ungefär) - utan att bli totalt ruinerad.

(Fast ruinerad blir jag, oundvikligen!)

Vad jag funderar på är exakt HUR principfast man ska vara med att köra originaloptik - Cyberphoto har många sk tredjepartsoptiker märkta "Guld/toppklass", men jag blir ändå osäker.

Och i vissa fall finns ju så många på ungefär samma brännvidd/utförande. Kikar tex på 17-55/2.8-gluggar, som finns typ HUR många som helst. ALLA har såna, för alla kameror. Hur väljer man då? Läser FS's recensioner, men... Man blir inte alltid så värst mkt klokare där heller.

Exempel: Om valet står mellan ett Tamron 17-55/2.8 och Canons 17-40/4L - ska jag gå på byggkvalitet och "originaltillverkare" (canon) eller ljusstyrkan (tamron, tex)? Varför?

Finns tumregler? Tips? Någon tredjepartare som är pålitligare än de andra? Någon som konsekvent bör undvikas...?

//Jenny
 
Original är original, men det finns guldkorn hos tredjepartstillverkarna också.

Men beg original kanske kostar som nytt tredjepart, och då är det väl inget snack. Dessutom brukar original funka bra även efter 30 år...
 
En nackdel kan vara att två olika tillverkare kan skylla på varandra när/om det inte funkar.
Du måste lämna in grejor på två olika ställen, vilket kan bli irriterande.

Sedan lockar ju priset definitivt, jag har dock inte fallit för det ännu :)

Det måste ju föresten vara billigare att sätta sig i ett system inte två som du gjort. Sälj av ett och satsa på det andra.

Surt kort sikt kanske med över längre tid måste det vara smartare, eller?
 
Sitter och kikar på kamerasystem i dubbla spår (Canon + Sony) just nu, och försöker få ihop ett system med BRA optik (hittills har jag iofs lappat ihop ett rätt stort brännviddsspektrum, men med billiga gluggar som levererar vad jag betalat för, ungefär) - utan att bli totalt ruinerad.

(Fast ruinerad blir jag, oundvikligen!)

Vad jag funderar på är exakt HUR principfast man ska vara med att köra originaloptik - Cyberphoto har många sk tredjepartsoptiker märkta "Guld/toppklass", men jag blir ändå osäker.

Och i vissa fall finns ju så många på ungefär samma brännvidd/utförande. Kikar tex på 17-55/2.8-gluggar, som finns typ HUR många som helst. ALLA har såna, för alla kameror. Hur väljer man då? Läser FS's recensioner, men... Man blir inte alltid så värst mkt klokare där heller.

Exempel: Om valet står mellan ett Tamron 17-55/2.8 och Canons 17-40/4L - ska jag gå på byggkvalitet och "originaltillverkare" (canon) eller ljusstyrkan (tamron, tex)? Varför?

Finns tumregler? Tips? Någon tredjepartare som är pålitligare än de andra? Någon som konsekvent bör undvikas...?

//Jenny

Sigma 17-50 F2.8 kan jag verkligen rekommendera. Använt det till Nikon med mkt gott resultat! Nikon har inte ens en motsvarighet med IS/VR/OS men det har Canon så har du lite mer budget kan Canons original vara ännu bättre.

http://www.cyberphoto.se/?http://www.cyberphoto.se/info.php?article=si1750osC
 
Det måste ju föresten vara billigare att sätta sig i ett system inte två som du gjort. Sälj av ett och satsa på det andra.

Nej, nej - jag *sitter* inte i två system; jag har en Canon 400D (anno 2007) + ovan nämnda budgetgluggar (4 st...!). När jag skrev i en annan tråd att jag lurar på nyköp, fick jag tips om Sony A77 och... tja, den ser ju onekligen fin ut. Därför SPÅNAR jag i två spår - har inte köpt än!

Men ja - klart bättre ekonomi i ETT system. Även billiga gluggar lappar ihop brännviddsspektrat medans man göder spargrisen...

(Och vad gäller Canons originaloptik på 17-55/2.8 retar det mig att gluggskrället kostar som en L-lins, men inte ÄR en L-lins...)

Begagnat har jag inte vågat mig på någon gång - skulle möjligen törs köpa av någon jag känner väl, men annars känns garantier som en bra grej för dyra kapitalvaror. Eller...? Är jag för mesig där...?

//Jenny
 
Nej, nej - jag *sitter* inte i två system; jag har en Canon 400D (anno 2007) + ovan nämnda budgetgluggar (4 st...!). När jag skrev i en annan tråd att jag lurar på nyköp, fick jag tips om Sony A77 och... tja, den ser ju onekligen fin ut. Därför SPÅNAR jag i två spår - har inte köpt än!

Men ja - klart bättre ekonomi i ETT system. Även billiga gluggar lappar ihop brännviddsspektrat medans man göder spargrisen...

(Och vad gäller Canons originaloptik på 17-55/2.8 retar det mig att gluggskrället kostar som en L-lins, men inte ÄR en L-lins...)

Begagnat har jag inte vågat mig på någon gång - skulle möjligen törs köpa av någon jag känner väl, men annars känns garantier som en bra grej för dyra kapitalvaror. Eller...? Är jag för mesig där...?

//Jenny

Jag har köpt en hel del begagnat, har alltid funkat för mig. (Har väl haft tur kanske)
Skulle jag ge mig på att köpa dyrare objektiv så skulle det alla gånger vara öga mot öga.
Bor i Stockholm så jag har en rimlig chans att hitta begagnade objektiv inom vettigt avstånd.

Att köpa begagnat är ju ett bra sätt att spara, vill man ha lite högre säkerhet så finns ju en del butiker med begagnat. Fast de brukar vilja ha bra mycket för grejorna tycker jag.
 
Exempel: Om valet står mellan ett Tamron 17-55/2.8 och Canons 17-40/4L - ska jag gå på byggkvalitet och "originaltillverkare" (canon) eller ljusstyrkan (tamron, tex)? Varför?

Jag körde Tamron 17-55 till Nikon D80 när jag hade den.

På det första huset hängde sig exponeringen ibland med Tamron-gluggen. Cyberphoto bytte huset(!) utan krus, sedan hade jag aldrig det problemet mer.

Upplevde att Tamronet inte lirade fokusmässigt lika bra med huset som Nikongluggarna jag provade (35, 50, 55-200, 18-70). Funkade aldrig särskilt bra med enskild fokuspunkt, utan ville ha flera för att sätta fokus (som då kunde landa lite varstans).

Provade dock en D80 + Nikon 18-55 häromveckan och upplevde ungefär samma sak, så problemet finns hos fler gluggar än bara tredjeparts.

När det gäller sakfrågan: 17-40 L, solklart. Det finns gott om beg i fint skick, funkar på fullframe om du uppgraderar, och är en av anledningarna till att jag ständigt tjuvkikar på gräset på andra sidan! :)
 
Jag är väl som en struts. Jag bestämde mig från början - enbart originaloptik. Visst svider det i plånboken men jag kör på det spåret och känner mig nöjd.

Köpa begagnat
Jag har både sålt och köpt via Fotosidan och har enbart goda erfarenheter. Jag gör som andra, kikar på säljaren om han/hon har varit aktiv, visat sina bilder osv och det har fungerat hur bra som helst.
 
Jag är aldrig märkeshysterisk när det gäller objektiv. Jag har ett antal pengar. Sedan är det maximal bildkvalitet som gäller. Står det Sigma, Tamron eller Nikon på objektivet? Det har ingen betydelse för mig.

Tänk vad tråkigt om inte Sigmas serie av makroobjektiv fanns att välja bland.
Att man väljer sämre prylar bara för att det är fel märke har jag svårt att förstå.

Micke.
 
Att man väljer sämre prylar bara för att det är fel märke har jag svårt att förstå.

Jag förstår din synpunkt. I mitt eget fall handlar det om ett par saker:

AF-pricksäkerhet (original oftast pricksäkrare är min erfarenhet - men visst, det stämmer inte alltid och kan vara svårt att jämföra då fältkurvaturen ser lite olika ut mellan olika tillverkare)

Ansvar (Ok, Nikon - er kombination strular: fixa!)

Andrahandsmarknad (köper ogärna tredjepart beg av ovanstående anledning, medan beg original känns tryggt och ger mer tillbaka vid försäljning, ungefär samma TCO som tredjepart)

Om jag är inlindad i ett curlingfilter av falsk trygghet? Förmodligen, men det känns åh så fluffigt och skönt! :)

Några undantag finns. Jag skulle kunna köpa Tokina (gammal Nikon-personal, så gluggarna borde prata flytande äldre Nikon AF-lingo) och Zeiss (manuell fokus, ingen risk för språkförbistring ;-)

Tamron har jag provat. Det räckte med ett försök. Den (17-55 f/2,8) är såld och inte saknad. Gav lite kaffepengar tillbaka på Blocket.

Sigma litar jag alls inte på. Min bror hade ett helt Sigma-system på filmtiden, och jag blev aldrig frälst. Precis som jag inte är frälst i hans befintliga Sigma-glugg som han kör på sin D90.

Så i slutänden handlar det väl om vilka upplevelser av man haft. Mina är sådär. Dina verkar super. Det viktigaste är att man är nöjd själv!

Med andra ord: köp ingenting utan att prova själv först.
 
Att man väljer sämre prylar bara för att det är fel märke har jag svårt att förstå.

Micke.

Jag tänker att det kanske/kanske inte är just detta som gör mig förvirrad, och att det är därför jag frågar. Jag skiter på intet sätt pengar och vill få ut mesta möjliga valuta för mina. Samtidigt är jag tekniskt rökt om saker strular, så den faktorn är inte oviktig. Men som gröngöling utan ekonomisk möjlighet att testa all optik first-hand är djungeln hyfsat snårig och jag försöker åtminstone hitta kompassriktning.

Ljusdressyr: Om jag ändrar caset lite då: Om valet står mellan Canon 17-40/4L (L-optik!) och Canon 17-55/2.8 IS USM (ljusstarkt)...? Är valet lika solklart L-optik då?

//Jenny :)
 
Jag förstår din synpunkt. I mitt eget fall handlar det om ett par saker:

AF-pricksäkerhet (original oftast pricksäkrare är min erfarenhet - men visst, det stämmer inte alltid och kan vara svårt att jämföra då fältkurvaturen ser lite olika ut mellan olika tillverkare)

Ansvar (Ok, Nikon - er kombination strular: fixa!)

Andrahandsmarknad (köper ogärna tredjepart beg av ovanstående anledning, medan beg original känns tryggt och ger mer tillbaka vid försäljning, ungefär samma TCO som tredjepart)

Om jag är inlindad i ett curlingfilter av falsk trygghet? Förmodligen, men det känns åh så fluffigt och skönt! :)

Några undantag finns. Jag skulle kunna köpa Tokina (gammal Nikon-personal, så gluggarna borde prata flytande äldre Nikon AF-lingo) och Zeiss (manuell fokus, ingen risk för språkförbistring ;-)

Tamron har jag provat. Det räckte med ett försök. Den (17-55 f/2,8) är såld och inte saknad. Gav lite kaffepengar tillbaka på Blocket.

Sigma litar jag alls inte på. Min bror hade ett helt Sigma-system på filmtiden, och jag blev aldrig frälst. Precis som jag inte är frälst i hans befintliga Sigma-glugg som han kör på sin D90.

Så i slutänden handlar det väl om vilka upplevelser av man haft. Mina är sådär. Dina verkar super. Det viktigaste är att man är nöjd själv!

Med andra ord: köp ingenting utan att prova själv först.


Intressant att väljer just Tamron 17-50 som exempel. Jag skulle kunna vända på hela resonemanget och använda den som exempel.
Inköptes begagnad på blocket för 1500kr, visade sig vara ett riktigt kap. Objektivet såg ut att komma direkt ur lådan, nyskick. Men gravt felfokuserande.
En vända ner till Kameraservice med både hus och objektiv. Kunde nyttja garantin då jag fick med originalkvitto.
Har svårt att se att så många märkeszoomar skulle överträffa den här bildmässigt.
Den ger ett lite plastigt intryck men är än så länge tight i toleranserna.

Micke
 
Om valet står mellan Canon 17-40/4L (L-optik!) och Canon 17-55/2.8 IS USM (ljusstarkt)...? Är valet lika solklart L-optik då?

//Jenny :)

Nej, då blir det mer intressant :)

Jag skulle välja 17-40 L OM:
-Jag vill ha framtidssäkerhet och/eller flexibilitet (fullformat).
-Jag plåtar främst i studio eller på annat sätt styr över ljuset.
-Video mest är en bonus.

Jag skulle välja 17-55 OM:
-Jag vill ha ut mesta möjliga av glaset här och nu. Inte sen.
-Jag fotar för mitt levebröd i situationer där jag inte kontrollerar ljuset.
-Video bidrar till min inkomst.

Har du möjlighet, köp båda beg, utvärdera ett par veckor, och sälj det du gillar sämst för samma pris du köpte.

Eller ännu hellre - låna endera av någon vänlig själ. Gillar du det, köp ett likadant och var glad. Fundera sedan aldrig mer över saken igen. Någonsin. ;-)
 
Jag tänker att det kanske/kanske inte är just detta som gör mig förvirrad, och att det är därför jag frågar. Jag skiter på intet sätt pengar och vill få ut mesta möjliga valuta för mina. Samtidigt är jag tekniskt rökt om saker strular, så den faktorn är inte oviktig. Men som gröngöling utan ekonomisk möjlighet att testa all optik first-hand är djungeln hyfsat snårig och jag försöker åtminstone hitta kompassriktning.

Ljusdressyr: Om jag ändrar caset lite då: Om valet står mellan Canon 17-40/4L (L-optik!) och Canon 17-55/2.8 IS USM (ljusstarkt)...? Är valet lika solklart L-optik då?

//Jenny :)

Förstår vad du menar. Men du är tyvärr inte förskonad från tekniska problem även om du skulle köra märkesoptik.
Kör en liten sökning på Canon och fokusproblem eller front/bakfokus får du se.
Av de två du väljer mellan hade jag tveklöst valt 2,8 zoomen, IS, ljusstyrka och skarpare.
Men jag misstänker att L:et kan spöka för en del.

Om du är nollställd när det gäller den tekniska biten, använd http://www.photozone.de/canon-eos/178-canon-ef-s-17-55mm-f28-usm-is-test-report--review?start=1
som en vägledning.

Micke.
 
En fördel med originaloptik är att DPP och vissa Canon kameror kan korrigera vissa linsbegränsningar/fel.

Själv har jag både Canon och Sigma objektiv. Brukar läsa recensioner och betyg innan jag köper.

Skulle gärna önska mig Canon EF-S 15-85/2.8 IS (L?) med hög kvalité till ett rimligt pris.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar