Tankar om naturfotografi

[JonAnder]

Med anledning av Erik Malms tankar om naturfotografer mm. i denna bilds länk
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm?set=lp&ID=178214 startar jag en tråd om detta.

Min bild jag fått av naturfotografer är att de är ganska så konservativa och vill visa naturen och landskapet precis som det ser ut. Inte få det att se mer "måleristiskt" och konstnärligt ut och det respekterar jag fullständigt. Många av mina icke fotograferande kompisar tycker också att en natur eller landskapsbild skall vara skarp och tekniskt perfekt inte "så att man blir yr i huvudet oskarp". De ser helt enkelt inte det konstnärliga i en sådan bild. Konservativ som man är var även jag mycket skeptisk till denna typ av bilder men när jag (i smyg ;-) provade och försökte få fram mer än en vacker bild så tyckte jag det var riktigt kul. Framförallt lär man sig mycket på det. Samtidigt får man fårståelse vad som är det vackra och speciella i en sådan typ av bild. Det var mina tankar om naturfotografi. Vad är era?
/Jonas

 

[Pongu]

Det är ju spännande att experimentera! Om det sedan blir en bra bild eller inte är ju en annan sak.

Angående oskärpa: En del anser att en bild som inte är skarp förtjänas att åka i soptunnan direkt. Det skulle innebära att många av Bjørn Rørsletts och Terje Hellesøs bästa bilder skulle sorteras bort! Vi kan nog vara överens om att en bild inte måste vara skarp för att vara bra. Däremot är det väl ett steg på vägen för de flesta att lära sig KUNNA ta skarpa bilder, och VÄLJA när det passar med oskärpa.

Bilden du länkar till tycker jag inte når riktigt upp till Erik Malms vanliga förmåga att skapa impressionistiska och måleriliknande tavlor av vackra eller fantasieggande motiv. Detta för att den känns lite "stirrig" i mina ögon. För experimentella bilder som den här tycker jag att kritikfunktionen är fantastisk, men man kanske bör stänga av möjligheten att sätta betyg. Vad man tycker bör ju ändå framgå av texten och då slipper man kommentarer som "Betyg: 1 Gillar inte bilden. Suddig."

/Pontus

 

[Sonnaren]

Ta bilderna som du vill ha dem och visa upp dem och se vad som ger respons och inte.
Inte skall du låta dig styras av andras åsikter, åtminstone inte innan du testat att ta bilden.
Nu får du ursäkta om jag blir personlig men du har lagt upp en bild som du Kallar "Den slingrande eken".
Du har många fina bilder på din sida men denna är i mitt tycke den sämsta av dem du visar upp.
Det har inget att göra med att den är suddig, Det är helt enkelt ett tråkigt motiv, den hade inte blivit ett dugg bättre av att vara hårskarp.
Tro mig, jag har /hade också några bilder på liknande motiv. "Död martall" tror jag det var.
Så, det är inte skärpa/oskärpa som är grejen, det är bildens förmåga att väcka en känsla av något slag.
Experimentera på!
Us

 

[JonAnder]

Sonnaren skrev:
Ta bilderna som du vill ha dem och visa upp dem och se vad som ger respons och inte.
Inte skall du låta dig styras av andras åsikter, åtminstone inte innan du testat att ta bilden.
Nu får du ursäkta om jag blir personlig men du har lagt upp en bild som du Kallar "Den slingrande eken".
Us

Ulf, det var inte mina bilder som skulle diskuteras i denna tråd utan, citat Erik Malm "(natur)fotografer i synnerhet verkar ha oerhört svårt att (som komplement) ge sig i kast med något som bryter de tungt invanda mönstrena.", som skulle diskuteras.
mvh/Jonas

 

[Sonnaren]

Jag vet Jonas, det är därför jag ber om ursäkt. Men det är så mycket lättare att utgå från en faktiskt objekt vid en diskussion.
Skulle helst tagit en av mina egna men just nu hade jag ingen oskarp bild med på min sida.
Nåväl, vare sig skärpa eller oskärpa gör en bild, ingendera får bli ett självändamål, lika litet som det får vara ett självändamål att ha "rätt" exponering eller riktiga färger.
Nu tar vi en av mina bilder: Den här är skarp....nåja, i original i alla fall.
Den har flera lätt igenkännbara kompositionselement, jag hade på ett kraftigt blått filter för att understryka kyla och ödslighet. Men bilden är ändå tom och trist. Möjligen kan man tycka att halon runt solen som bildas i morgondimman är intressant - kanske. men det är allt.
En totalt död bild - trots skärpa och goda föresatser.....;-)).
Us

 

[nfoto]

I min korte tid her på fotosidan.se har jeg observert at den typiske innstillingen til naturfotografi er enda mer konservativ her enn i Norge. Det er synd, fordi den fundamentalistiske innstillingen forhindrer at naturfotografi kan utvikle sin egenart utover det rent dokumentariske. Bevares, alle virkelige naturfotografer har en felles plikt i å vise virkeligheten "slik den er" for å skape forståelse for naturens egenverdi, men dette forhindrer ikke at vi samtidig kan se på naturfotografiets *egenverdi* som fotografisk og visuell uttrykksform.

Et bilde kan ikke tilordnes "verdi" (eller "kvalitet") etter et kriterium som skarphet, fordi skarphet er ikke en nødvendig forutsetning for vellykket visuell kommunikasjon. Snarere tvertimot, *unødvendig* høy skarphet kan frarøve tilskueren muligheten til å "se" hva bildet forteller, fordi fotografen ved (mis)bruk av detaljskarphet tar vekk tolkningsmuligheter og presenterer bildet som et fait-accompli. Det blir ingenting for fantasien å jobbe videre med og det enste vi kan begeistres over er "skjønnhet" (i naturen, men det tolkes jo alltid utifra menneskets egosentrerte ståsted) og "skarphet" (som er en øvelse i teknikk og håndverk, men ikke i bildemessig innhold). Fotografiets evne til å avbilde "naturtro" kan forlede oss til å tro at det er naturen selv vi ser, og ikke en følelsesløs avbildning av den. Fotografens innsats for å formidle sin egen opplevelse av natur *er* og *forblir* det viktigste kriterium for å bedømme om et naturfoto er "bra".

Jeg registrer også at alternative tekniske tilnærmingsmetoder også lett blir rynket nese av. "Manipulerings"spøkelset henger over naturfotografene som et mareritt og ville dersom vi tok det alvorlig, kneble vår fotografiske uttrykksmuligheter og utvikling fullstendig. Jeg synes debatten om dette temaet kan ta tildels bisarre vendiger, og urettmessig mistenkes jo alle digitalfotografer for å "jukse" siden opptaket er digitalt og således "lett" kan manipuleres. At vi i normal fotografering ignorerer informasjonen fra 50% av den stråling som sola sender ut, og later som den ikke eksisterer, er også en (ubevisst) form av manipulering og i mine øyne mye verre enn å fjerne et komposisjonsmessig uvesentlig element i et opptak. Om et strå fjernes ved før eller etter opptaket er likegyldig, men om man settrer på et IR-filter for å gå på oppdagelsesreise i den del av spektruymet våre begrensete sanser ikke kan oppfatte og deretter blir mistenkt for å "manipulere", ja det går over min forstand.

Bildet her nedenfor er i mine øyne et høyst tradisjonelt naturbilde. Det er *ikke* manipulert på noen som helst måte, dets eneste "synd" er at det et et IR opptak.

 

[JonAnder]

Bra inlägg Björn. Jag håller med dig i det du skriver.
/Jonas

 

[Niclasfoto]

Ja, "kort sagt mycket bra skrivet" även om inlägget var lite längre än så

Jag efter mina år på foto.no så har jag precis samma uppfattning som Björn, här i Sverige ÄR vi av en mer konservativ skola-helt klart!

Kanske kommer det av att vi har närhet till den Finska traditionen där man helt säkert finner en miinst lika konservativ syn/ideologi. Norge har ju i många sammanhang behållit sin linje och visst har man där tagit några steg framåt inom visuellt bildskapande jämfört med oss i Sverige!!
Detta ser vi också inom det måleriska bildskapandet även om den jämförelsen blir mer komplicerad pga av sin natur och låånga tradition,,

Jag tror att vi Svenskar har mycket att lära när det gäller att skapa ett uttryck och inte bara att "ta bilder"....
Vi verkar som generellt organ på fotosidan.se visa lite referenser till klassisk konst generellt, precis som att det inte hör till saken. Många tycks stå helt oförstående när man påpekar att det ger många fördelar att behärska och därmed äga övning i konsten "analog s/v kopiering" för att "korrekt" bedömma en digital print osv...

Kanske skapar den digitala tidsåldern inom fotografin ett grundlag för en större klyffta i vårt sätt att läsa bilder, intressant tanke minst sagt.

 

[Graal]

Jag tror det är svårt att förnya naturfotografin med den "inramning" den har att också vara en beskrivande och pedagogisk genre. Inramningen måste nog utvidgas till att även ge acceptans för rent konstnärliga tolkningar av naturen och det tror jag den har gjort också i Sverige, fast kanske inte tillräckligt? Gränserna mellan olika typer av fotografi blir då också otydligare och det kan kanske vissa människor ha svårt med. Vår hjärna är ju konstruerad så att vi vill dela in allt i klart avgränsade fack för att vi lättare ska förstå.
- - - - - - - -
Om den digitala fotografin gör att vi får ett nytt sätt att läsa bilder vet jag inte. Kanske är det så? Kanske kommer den svartvita traditionella tekniken att ses som en egen genre i jämförelse med den digitala? Den är ju trots allt ganska olik den digitala svartvita. Och kanske fordrar den nya digitala bilden ett annat sätt att läsa den just därför? Karaktären kan skilja en hel del på en vackert kopierad mörkrumskopia om man jämför med en digital dito. Men ska kraven vara lägre eller andra på den digitala tekniken av den anledningen? Vad jag förstått så strävar ju den digitala bilden att efterlikna den analoga hela tiden? (detta skrivet som en fundering kring att detta togs upp i föregående inlägg, det är mera ett sidospår).

 

[Niclasfoto]

Intressant är det!
Enligt mig personligen får man använda sig av vilken teknik som helst bara man använder den så att den FÖR uttrycket kan sägas vara strategiskt vald,, digitalt eller ej.

Jag tror kanske att det digitala kan ge en förändrad bildsyn men jag menar att inte bör blanda in kvalitetsaspekten här! Om det för ett visst uttryck bör fotograferas och kopieras analogt och av fotografen själv så bör det göras så osv,

Jag tror alldeles säkert att vi idag mitt bland alla nya möjligheter får ett än mer distancerat förhållande till VAD som avger budskapet i ett visuellt budskap och det är där vi liksom ligger lite bakom i våra nordiska länder generellt. Vi låter oss fångas i teknik när vi hellre bör släppa oss loss,,

Jag tror att det är lätt hänt att allt det tekniska liksom skuggar för innehållet i bilden och därmed också för utvecklingen inom naturfotografins genre,,,

Att arbeta analogt innebär mer fyskisk kontakt med mediets olika inspelande faktorer och här har vi lite förenklat sagt en källa till många för det önskade uttrycket livgivande nycklar,,

Detta är tankar runt temats yttre cirkel,,

Mvh Niclas.

Ps, Önskar inte en digi/analog-dirskurs efter/runt detta.

 

[nfoto]

Neida Niclas, jeg kjører ikke noen digial/analog diskusjon i gang her. Jeg jobber overveiende digitalt nå og har gjort det siden 1999, men fortsatt er analogt utstyr i bruk og nå i vår skal jeg jobbe videre med en serie opptak i 8x10" format. Bare for å vise at jeg har en fot solid plantet i begge leirer.

Opp igjennom fotografiets historie har hver ny vesentlig teknisk nyvinning innvirket på fotografiske uttrykksformer. Noe annet ville være naturstridig. Vi er midt i et digitalt dominert paradigmeskifte nå og det er kanskje ikke like lett i øyeblikket å se hvor det hele bærer hen.

Mitt personlige inntrykk, og dette også gjelder for adskillig andre fotografer jeg har diskutert med, er at det "skjer" noe med *fotografen* når man begynner å jobbe digitalt. På en måte en følelse av ny glede og mer spontanitet, en form for lekende avslappethet i forhold til muligheten man har. Nå er det ikke lenger grunn til å tenke "hvis jeg gjorde slik, hva ..", tanken kan oversettes til et bilde straks den har materialsiert seg og jeg kan umiddelbart prøve ut den idé jeg måtte ha fått. Jeg opplever dette som en genuin befrielse fa den omstendelige og langsomme analoge prosessen. Det er ikke slik at alle opptak, bildeidér, eller situasjoner, vil tjene på økt spontanitet, og det finnes også innenfor den diigtale verdenen rom for kontemplativ tilnærming og -arbeidsmåte.

Nå er det ofte slik at "skjer" det noe med fotografen, så "skjer" det noe med bildene også. Derfor vil overgangen til å jobbe digitalt på sikt føre til at vi tar andre bilder, og det er heller ikke utenkelig at bildesynet endres, eller (forhåpentligvis) utvikles i samme slengen.

 

[Graal]

Sonnaren skrev:
Nu tar vi en av mina bilder: Den här är skarp....nåja, i original i alla fall.
Den har flera lätt igenkännbara kompositionselement, jag hade på ett kraftigt blått filter för att understryka kyla och ödslighet. Men bilden är ändå tom och trist. Möjligen kan man tycka att halon runt solen som bildas i morgondimman är intressant - kanske. men det är allt.
En totalt död bild - trots skärpa och goda föresatser.....;-)).
Us

Jag tycker inte denna bild är totalt död och ointressant. Möjligtvis kan den blå-lila tonen inverka negativt. Den hade, enligt mitt tycke, varit mera tilltalande med en varmare ton. Kanske är den också ganska vanlig men en naturbild ska även kunna vara enbart vacker och beskrivande. Naturen är ju vacker, trots allt. Dock tror jag att en sådan här bild måste vara något extra för att uppmärksammas och då kanske det inte räcker med de vanliga bildelementen, dis/motljus/bra komposition och skärpa? Kanske ett mindre utsnitt och djärvare komposition måste till, eller något annat? Varför inte göra bilden i svartvitt och ge den en vacker ton med pappersval-framkallare eller kanske handkolorera den? Ja möjligheterna är många och dessa möjligheter behöver inte vara nytänkande utan kan lika gärna vara av traditionellt slag. De jag beskrev har använts sedan fotografins barndom även om de inom naturfotografin kanske inte praktiserats så mycket.

 

[Sonnaren]

Graal skrev:
Jag tycker inte denna bild är totalt död och ointressant. Möjligtvis kan den blå-lila tonen inverka negativt.............

Tack för dina vänliga ord.....men jag tror ändå inte att en sådan här bild kan bli så mycket till naturbild.
När jag tittar på den får jag en känsla av att sitta på teater, ridån har gått upp men inget händer.
Och det är nog en fälla att ramla i emellanåt.
Vi fotograferar en scenografi, snygga kulisser där något skall ske.....men det gör det inte.
Sedan behöver det som sker inte vara så märkvärdigt. Det behöver inte vara slagugglor, havsörnar, älgar, uttrar björnar eller vargar.
Men det måste nog finnas något tecken på dynamik. Ofta går det bra med så enkla saker som ...tja....en upptornande molnbank, en förbiflygande fågel - som inte behöver vara identifierbar, litet rinnande vatten kanske -ett fallande löv. Och det som rör för så gärna vara oskarpt. Däremot är det väl tveksamt om det är så hellyckat att hela bilden är oskarp - det ger oftast bara ett intryck av darrhänthet.....
Det får bara inte vara helt statiskt - eller vad tycker Ni?
Us

 

[KVICK]

Hur man upplever din bild beror nog mycket på betraktarens bakgrund. Har man aldrig upplevt en morgon som den på bilden måste bilden ge hela upplevelsen. Då kanske den hade behövt någon ytterligare detalj för att bli riktigt intressant. När jag ser din bild så minns jag återigen många av de underbara höstmornar jag har upplevt. Jag riktigt känner stämningen i kroppen med alla dofter, fukten och ljud från djur och fåglar. För mig blir det en bild som på ett bra sätt förmedlar en stämning där jag själv fyller på med detaljerna. /Göran

 

[xavslut]

Det största problemet bland oss naturfotografer är att vi har så svårt att skilja mellan bild och motiv.

"En fin bild! Jag älskar ju solnedgångar..."

"Uff vilken dålig bild! Jag gillar inte elledningar i landskapet... De förstör bilden!"

"Detta är ingen naturbild! Himlen ska ju inte vara grön..."

Övriga kommentarer överflödiga... Tror alla vet var jag står i debatten - och vad jag tycker om de konventionella tongångarna i Sverige.

Tyvärr tycker jag numera att Norge även fastnat - det är svårt att hitta en identitet numera i norsk naturfotografi. Som skiljer från finsk, svensk eller dansk.

Bilden under är givetvis en naturbild - min naturbild...

 

[Sonnaren]

Ja den var då intressant Terje. Jag tycker om den fast jag inte kan säga vad det är - inte ens att det är en naturbild....frånsett en eventuell sol vid låg Kelvintemperatur i övre delen.
I övrigt kan det vara vad som helst, fick för mig att det var mikroskopbilder - men från naturen, något limnologiskt kanske? Sedan funderade jag kring mycket varm emulsion......i kombination med ett foto från naturen.
Under alla förhållanden en bild att fundera kring, natur eller ej...)
Us

 

[jpersson]

JonAnder skrev:
Det var mina tankar om naturfotografi. Vad är era?

Ni skriver alla att naturfotografin har fastnat i en traditionell syn. För mig är det tvärtom. Naturbetraktelser är en rätt ung företeelse inom konsten. Jag tror att den enkelspårigheten som ni skriver om egentligen är en osäkerhet.

 

[Niclasfoto]

jpersson skrev:
Ni skriver alla att naturfotografin har fastnat i en traditionell syn. För mig är det tvärtom. Naturbetraktelser är en rätt ung företeelse inom konsten. Jag tror att den enkelspårigheten som ni skriver om egentligen är en osäkerhet.

Naturbetraktelser= ung företeelse inom konsten?
Detta uttalande gör mig nyfiken minst sagt!
Kan ni förklara ytterligare???

Mvh Niclas.

Ps,Den äldsta "konsten" som vi människor känner den är ju flera tiotusen år gammla,, Inom fotografin så är det ganska precis lika gammalt som fotografin. Syftet har givetvis varit varierande både från tid till tid och kultur till kultur...

 

[jpersson]

Titta på antikens skulpturer och jämför dem med dagens porträtt. Sändare och mottagare har en gemensam förståelse för hur man avbildar en människa och varför.

Det är inte lika enkelt med naturavbildningar. De har inte funnits lika länge och under tiden som de har funnits har vi hunnit att ändra vår syn på naturen. Då är det väl inte konstigt om det råder en viss osäkerhet mellan sändare och mottagare?

 

[malmphoto]

Då ju denna tråd tydligen startades utifrån diskussionen om en av mina bilder är ju naturligtvis det glädjande.

Jag tycker Björn mycket väl formulerar problematiken, även om jag även kan hålla med Terje. För min del finns det fördelar och nackdelar i alla tekniker/uttryck, det beror på hur/var/i vilket syfte de skall användas. Var och en avgör naturligtvis själva vad man vill göra. För egen del är jag starkt målfokuserad i den mening att jag söker den typ av bilder som bäst förmedlar det jag vill uppnå t.ex i ett specifikt bokverk. I ett annat projekt går jag kanske andra vägar. Oavsett vilken riktning eller vilka riktningar man vill gå är det enligt min uppfattning viktigt ATT man vågar röra på sig över huvudtaget. Det är stillaståendet inom (natur)fotografin som är oroväckande. Därför är väl tyvärr också 99,5% av naturbilderna bara upprepningar av andra avbildningar. Jag strävar efter en större DYNAMIK, som t.ex inom den klassiska/symfoniska musiken. Musiken har oerhört mucket att lära oss fotografer. Jag lyckas ibland, misslyckas ibland, ibland hamnar jag mitt emellan, men jag FÖRSÖKER!!!

Mvh/Erik