Svartvita utskrifter - köpa t ex Crimsons eller skriva ur själv?

[Tony johansson]

Den frågan låter ju som en som kan ha oändligt många olika svar.

Jo, jag förstår det. Tänkte att det fanns någon tumregel, s a s.

 

[Tony johansson]

Det är nog mest en smaksak.

Så är det kanske. Som jag skrev till Sten - Åke, min tanke var att det fanns någon form av tumregel att utgå från.

 

[alfin]

Så är det kanske. Som jag skrev till Sten - Åke, min tanke var att det fanns någon form av tumregel att utgå från.

Ett papper med högt sk D-Max har djupare svärta och blir mer kontrastrikt, vilket i många fall passar bättre för svartvita bilder.

Barytabeläggning som jag gillar, gör att man inte behöver välja strikt mellan blanka och matta papper för svartvitt som man behövde förr.

Vill man åstadkomma mer drömska, 'konstnärligt' vackra, lite mjukare bilder finns typ Satin som passar bra om man ska visa bilderna bakom glas.

Sedan finns hela skalan från helt släta till 'gropiga' papper (sk gräng) och det finns nog bara ett sätt att komma fram till vad man ska använda och det är att testa. Därför är en egen bläckstråleskrivare oslagbar i det avseendet.

 

[Tony johansson]

Ett papper med högt sk D-Max har djupare svärta och blir mer kontrastrikt, vilket i många fall passar bättre för svartvita bilder.

Barytabeläggning som jag gillar, gör att man inte behöver välja strikt mellan blanka och matta papper för svartvitt som man behövde förr.

Vill man åstadkomma mer drömska, 'konstnärligt' vackra, lite mjukare bilder finns typ Satin som passar bra om man ska visa bilderna bakom glas.

Sedan finns hela skalan från helt släta till 'gropiga' papper (sk gräng) och det finns nog bara ett sätt att komma fram till vad man ska använda och det är att testa. Därför är en egen bläckstråleskrivare oslagbar i det avseendet.

Tack för förtydligandet. Jag avser (i den mån det blir aktuellt), sannolikt att skriva ut i färg i 99,9 % av fallen.

 

[Flash Gordon]

Jag har skrivit ut "posters" som kostar strax över femtiolappen (exkl frakt) för att se hur det kan ta sig ut i hyfsat rätt format. En del kan vara användbara andra inte. Det finns en tendens tycker jag att det blir lite mörkt ibland men då jag övergivit tanken på att skriva ut på egen skrivare (blir grönstick) är det en lösning som fungerar i många fall.

Tycker du att dina printar ser något mörka ut så beror det nästan alltid på att man redigerar på en för ljus skärm. Dra ner ljusstyrkan 10-20 Lux så blir de säkert mer som du tänkt dig.
Ett normalt värde för ljusstyrka när man jobbar med utskrifter är 100-140 Lux. Givetvis behöver man en kalibrator för att veta vad man har för värde.

 

[Flash Gordon]

Det är nog mest en smaksak. Vissa tycker vanliga plastpapper duger gott, andra vill ha det finaste bomulls/träfiberpapper som går att få med riktigt svart svärta. Själv tycker jag det är läckert med tjocka fiberpapper som känns som gamla tiders silverhalidpapper.

Hej Lars, bara ett par pekpinnar.
Det du kallar bomullspapper heter på fackspråk lumphaltigt papper. En mycket gammal benämning från tiden då alla avlagda kläder måste enligt lag samlas i en lumpbod som kungens män kom och samlade in för att göra papper. Numera använder man som sagt bomullsfibrer

Träfiber får mig att tänka på slipmassa eller termomekanisk massa. Vad man har i till tidningspapper, mittenskiktet på vätskekarton osv. Detta innehåller lignin och gulnar kraftigt med tiden.

Det vi använder till utskrifter är cellulosabaserade papper. Alltså där man kokar trächips tillsammans med lut och kokar ur ligninet och frilägger fibrerna. Den så kallade svartlutet går sedan tillbaka till massabrukets värmepannor och bränns upp där. Är ungefär so olja.

Sedan kan man använda fibrer av många slag. Som i danmark där ett pappersbruk använder halm från fälten.

Själv har jag brevpapper och kuvert som Tumba bruk tillverkat av ankartrossen från Vasa.

Bara lite papperskunskap i all välmening.

 

[Sten-Åke Sändh]

Tycker du att dina printar ser något mörka ut så beror det nästan alltid på att man redigerar på en för ljus skärm. Dra ner ljusstyrkan 10-20 Lux så blir de säkert mer som du tänkt dig.
Ett normalt värde för ljusstyrka när man jobbar med utskrifter är 100-140 Lux. Givetvis behöver man en kalibrator för att veta vad man har för värde.

Jag undrar om det inte kan vara så att vi alla gjort det felet till en början. Allt är ju inte biff bara för att man kalibrerat skärmen. Ljusstyrkan måste ju också stämma skärm-utskrift om man ska hitta fram till en hyfsad synk mellan skärm och utskrift annars kan man ju inte lita på att det som kommer ur skrivaren stämmer med det man tagit fram i samspel med skärmen.

Hur ser du på att Lightroom (om jag inte minns fel) har möjligheten att öka ljusstyrkan vid utskrift (till skillnad från CO och DxO Photolab)? Det är ju smidigt men leder inte det bara till att man riskerar att få diffar om man lämnar bort jobbat till exv. Crimson? Hur mycket korrigerar de en bild som ev. inte är helt OK från beställaren? De är väl kanske i den typen av fall kunden riskerar att bli missnöjd.

 

[alfin]

Hej Lars, bara ett par pekpinnar.
Det du kallar bomullspapper heter på fackspråk lumphaltigt papper. En mycket gammal benämning från tiden då alla avlagda kläder måste enligt lag samlas i en lumpbod som kungens män kom och samlade in för att göra papper. Numera använder man som sagt bomullsfibrer

Träfiber får mig att tänka på slipmassa eller termomekanisk massa. Vad man har i till tidningspapper, mittenskiktet på vätskekarton osv. Detta innehåller lignin och gulnar kraftigt med tiden.

Det vi använder till utskrifter är cellulosabaserade papper. Alltså där man kokar trächips tillsammans med lut och kokar ur ligninet och frilägger fibrerna. Den så kallade svartlutet går sedan tillbaka till massabrukets värmepannor och bränns upp där. Är ungefär so olja.

Sedan kan man använda fibrer av många slag. Som i danmark där ett pappersbruk använder halm från fälten.

Själv har jag brevpapper och kuvert som Tumba bruk tillverkat av ankartrossen från Vasa.

Bara lite papperskunskap i all välmening.

Hej Mats och tack för lektionen! Jag tror dock inte bomulls-/träfibrer är felaktiga begrepp eller benämningar att använda i sammanhanget. Jag förstår att du är yrkesskadad med din bakgrund i pappersindustrin, men läser man hur Hahnemühle uttrycker sig på sin blogg, så är det just bomulls- och träfibrer de talar om:

"Cotton fibres/rags: All Hahnemühle cotton papers are marked with a small logo symbolising a cotton plant. The Terms ‘100% rags’ or ‘100% Cotton’ also appear on the label. The word ‘rags’ is the old term for the textile fibres that paper used to be made from – until pulp (wood fibres) was discovered as a raw material for paper in 1843. It was therefore customary to grind old textiles into fibres – which were known as ‘rags’. Nowadays, however, linters have replaced rags. Linters are short, valuable fibres of cotton seeds."

"Pulp: Pulp used for Hahnemühle artist papers is high-purity alpha-cellulose. The fibres come from deciduous and coniferous species of trees. All raw materials come from certified and sustainable sources and are gently bleached. Bleaching is necessary so that the wood pigment, lignin, does not cause the paper to yellow."

Hahnemühle´s fabulous world of papers – Part 2: Raw materials and properties of artist paper - Hahnemühle Blog

Paper is not just paper - especially for artistic applications. We explain the wonderful world of artist papers. In part 2: Raw materials and properties

blog.hahnemuehle.com

Att det finns en annan jargong inom svensk pappersindustri som du är van vid förnekar jag inte, men du måste tala så att även milleniegenerationen förstår vad du menar. Lumppapper skickar nog mest signaler om skräppapper och det var inte riktigt det jag försökte förmedla.

 

[alfin]

Jag undrar om det inte kan vara så att vi alla gjort det felet till en början. Allt är ju inte biff bara för att man kalibrerat skärmen. Ljusstyrkan måste ju också stämma skärm-utskrift om man ska hitta fram till en hyfsad synk mellan skärm och utskrift annars kan man ju inte lita på att det som kommer ur skrivaren stämmer med det man tagit fram i samspel med skärmen.

Hur ser du på att Lightroom (om jag inte minns fel) har möjligheten att öka ljusstyrkan vid utskrift (till skillnad från CO och DxO Photolab)? Det är ju smidigt men leder inte det bara till att man riskerar att få diffar om man lämnar bort jobbat till exv. Crimson? Hur mycket korrigerar de en bild som ev. inte är helt OK från beställaren? De är väl kanske i den typen av fall kunden riskerar att bli missnöjd.

Läs detta av Charles Cramer. Basic knowledge för att förstå hur man ställer en bild för print:

My Prints Come Out Too Dark!! - Photographs by Charles Cramer

 

[Flash Gordon]

Hej Mats och tack för lektionen! Jag tror dock inte bomulls-/träfibrer är felaktiga begrepp eller benämningar att använda i sammanhanget. Jag förstår att du är yrkesskadad med din bakgrund i pappersindustrin, men läser man hur Hahnemühle uttrycker sig på sin blogg, så är det just bomulls- och träfibrer de talar om:

"Cotton fibres/rags: All Hahnemühle cotton papers are marked with a small logo symbolising a cotton plant. The Terms ‘100% rags’ or ‘100% Cotton’ also appear on the label. The word ‘rags’ is the old term for the textile fibres that paper used to be made from – until pulp (wood fibres) was discovered as a raw material for paper in 1843. It was therefore customary to grind old textiles into fibres – which were known as ‘rags’. Nowadays, however, linters have replaced rags. Linters are short, valuable fibres of cotton seeds."

"Pulp: Pulp used for Hahnemühle artist papers is high-purity alpha-cellulose. The fibres come from deciduous and coniferous species of trees. All raw materials come from certified and sustainable sources and are gently bleached. Bleaching is necessary so that the wood pigment, lignin, does not cause the paper to yellow."

Hahnemühle´s fabulous world of papers – Part 2: Raw materials and properties of artist paper - Hahnemühle Blog

Paper is not just paper - especially for artistic applications. We explain the wonderful world of artist papers. In part 2: Raw materials and properties

blog.hahnemuehle.com

Att det finns en annan jargong inom svensk pappersindustri som du är van vid förnekar jag inte, men du måste tala så att även milleniegenerationen förstår vad du menar. Lumppapper skickar nog mest signaler om skräppapper och det var inte riktigt det jag försökte förmedla.

Nu pratar jag också flytande pappersengelska.

Hahnemühle skriver Cotton/ragpaper. Rag är ju trasa på engelska och motsvarar termen lump. Så lumppapper motsvaras av den engelska termen ragpaper och på tyska Lumpenpapier.
En typ av papper som kom till europa för cirka 1000 år sedan.
Tekniken utvecklades i Kina för cirka 2000 år sedan och spreds långsamt västerut.

Papper av av cellulosa började användas först i mitten av 1800-talet ungefär samtidigt som pappersmaskiner började användas.

Med trähaltigt papper menas oftast papper där man slipar loss fibrerna där man i slutändan har kvar mer av trädet i pappersmassan. Även en stor del av ligninet.
En typ av papper vi definitivt inte vill använda för fotoutskrifter.

Cellulosa säljs i en mängd olika varianter med olika kvalitet och med olika egenskaper. Till papper för printar använder man ofta cellulosa av mycket högkvalitet och renhet.

Egentligen har både cellulosa baserat papper och lump baserade idag väldigt lika egenskaper även om det baserat på bomull har en något längre arkivbeständighet. Vi talar här om många hundra år vid korrekt arkivering.

Vad som egentligen är viktigare när man väljer papper är om papperet innehåller optisktvitt eller inte.
Optiskt vitt får papperet att både se mer vitt ut men försvinner relativt snabbt när ytan utsätts för uv-ljus och papperet kommer bli mer gulare med tiden.

Man bör därför välja papper som inte innehåller optiskt vitt i varken pappersmassan eller i bestrykningen.

 

[alfin]

Nu pratar jag också flytande pappersengelska.

Hahnemühle skriver Cotton/ragpaper. Rag är ju trasa på engelska och motsvarar termen lump. Så lumppapper motsvaras av den engelska termen ragpaper och på tyska Lumpenpapier.
En typ av papper som kom till europa för cirka 1000 år sedan.
Tekniken utvecklades i Kina för cirka 2000 år sedan och spreds långsamt västerut.

Papper av av cellulosa började användas först i mitten av 1800-talet ungefär samtidigt som pappersmaskiner började användas.

Med trähaltigt papper menas oftast papper där man slipar loss fibrerna där man i slutändan har kvar mer av trädet i pappersmassan. Även en stor del av ligninet.
En typ av papper vi definitivt inte vill använda för fotoutskrifter.

Cellulosa säljs i en mängd olika varianter med olika kvalitet och med olika egenskaper. Till papper för printar använder man ofta cellulosa av mycket högkvalitet och renhet.

Egentligen har både cellulosa baserat papper och lump baserade idag väldigt lika egenskaper även om det baserat på bomull har en något längre arkivbeständighet. Vi talar här om många hundra år vid korrekt arkivering.

Vad som egentligen är viktigare när man väljer papper är om papperet innehåller optisktvitt eller inte.
Optiskt vitt får papperet att både se mer vitt ut men försvinner relativt snabbt när ytan utsätts för uv-ljus och papperet kommer bli mer gulare med tiden.

Man bör därför välja papper som inte innehåller optiskt vitt i varken pappersmassan eller i bestrykningen.

Icke desto mindre, så använder en av världens bästa tillverkare av foto- och konstnärspapper - Hahnemühle - just de begreppen jag använde, bomullspapper; "cotton papers" och träfibrer; "pulp (wood fibres)", så helt ute och cyklar kan jag ju inte vara. Men det kanske inte har så mycket med trådens ämne att göra.

 

[Sten-Åke Sändh]

Läs detta av Charles Cramer. Basic knowledge för att förstå hur man ställer en bild för print:

My Prints Come Out Too Dark!! - Photographs by Charles Cramer

Det var inte det som var min fråga Lars. Jag är hemna med mina inställningar sedan rätt länge numera. Det jag hade en undring kring var just möjligheter att lira med ljusstyrkan i exv. konverterare. Jag förstår inte helt poängen med det. Det behövs väl inte om man ställt in ljusstyrkan på skärmen korrekt så att man har synk även med den parametern mellan skärm och print och sedan tar fram bilden på ett sätt som man vet funkar efter de erfarenheter man skaffat sig efter att ha printat en del med sin utrustning. Om man tycker sig behöva justera ljusstyrkan vid utskrift har man väl inte riktigt nått ända fram kan jag tycka. Skickar man en sådan bild till Crimson så är väl risken överhängande att den inte blir helt optimal.

 

[alfin]

Det var inte det som var min fråga Lars. Jag är hemna med mina inställningar sedan rätt länge numera. Det jag hade en undring kring var just möjligheter att lira med ljusstyrkan i exv. konverterare. Jag förstår inte helt poängen med det. Det behövs väl inte om man ställt in ljusstyrkan på skärmen korrekt så att man har synk även med den parametern mellan skärm och print och sedan tar fram bilden på ett sätt som man vet funkar efter de erfarenheter man skaffat sig efter att ha printat en del med sin utrustning. Om man tycker sig behöva justera ljusstyrkan vid utskrift har man väl inte riktigt nått ända fram kan jag tycka.

Jag försökte hitta en kommentar åt dig från Jeff Schewe om just Brightness justeringen i Lightrooms printmodul när de införde den funktionen, men kan inte hitta den.

Det handlade ungefär om att det varit en diskussion inom Adobe om man överhuvudtaget skulle lägga till den funktionen, eftersom det inte är något bra sätt att justera bilden före utskrift. Eric Chan, Thomas Knoll, Jeff Schewe ville inte ha justeringen, men andra inom Adobe bestämde att den skulle vara där eftersom så många har problem med mörka utskrifter. Typ.

 

[Sten-Åke Sändh]

Jag försökte hitta en kommentar åt dig från Jeff Schewe om just Brightness justeringen i Lightrooms printmodul när de införde den funktionen, men kan inte hitta den.

Det handlade ungefär om att det varit en diskussion inom Adobe om man överhuvudtaget skulle lägga till den funktionen, eftersom det inte är något bra sätt att justera bilden före utskrift. Eric Chan, Thomas Knoll, Jeff Schewe ville inte ha justeringen, men andra inom Adobe bestämde att den skulle vara där eftersom så många har problem med mörka utskrifter. Typ.

Tack för länken Lars den var intressant men den handlar ju mer om finlir än basic. Jag spårade nog mer inpå den diskussion du pekat på här. Uppskattade det inspelet mer i själva frågan. Jag tyckte bara att det är fel sätt att korrigera mörka utskrifter genom att skruva upp ljusstyrkan i utskriftsmodulen i konverteraren och det verkar ju tydligen en del hos Adobe också gjort. Det är säkert smidigt men riskerar ju bara att bli fel igen nästa gång man skriver ut.

 

[Flash Gordon]

Det går att ljus upp en bild och ställa kontrast i LR som en kompensation för en fel inställd skärm. Fast det är lite som att fixa felet i fel ända.

Dessutom finns inte den här möjligheten i t.ex Capture One och On1 2020.
Skickar man till en extern service kommer det också vara fel värden man ger dem och slutligen ger man alla de på internet som ser ens bilder en mörkare bild än vad man ser på sin egen skärm.

 

[Canalog]

Ett papper med högt sk D-Max har djupare svärta och blir mer kontrastrikt, vilket i många fall passar bättre för svartvita bilder.

Barytabeläggning som jag gillar, gör att man inte behöver välja strikt mellan blanka och matta papper för svartvitt som man behövde förr.

Vill man åstadkomma mer drömska, 'konstnärligt' vackra, lite mjukare bilder finns typ Satin som passar bra om man ska visa bilderna bakom glas.

Sedan finns hela skalan från helt släta till 'gropiga' papper (sk gräng) och det finns nog bara ett sätt att komma fram till vad man ska använda och det är att testa. Därför är en egen bläckstråleskrivare oslagbar i det avseendet.

Min tråd är ju ett par år gammal nu…men ja har ännu inte fått ”tummen ur” och provat med olika ppr på min egen A3+ skrivare…

Jag har fortfarande en idé om att ta fram 10 svartvita bilder max ca A3+ eller mindre för en ev utställning… (ramade? monterade på Kapafix?) det har jag inte bestämt än, kanske resultatet av urskifterna får avgöra. Bilderna ifråga kan ses i min blogg här på Fs ”…Är det konstigt att man längtar bort nångång…?”, och frågan är om jag bör sortera bort någon av bilderna? Kommentar? Bilderna varierar ju lite i exponering, eller hur?

Är det konstigt att man längtar bort nån gång...?

”Är det konstigt att man längtar bort nån gång...” många av oss minns säkert hitlåten med den lilla blonda sångfågeln Lena Andersson, som turnerade i ...

www.fotosidan.se

Låta Crimson skriva ut ell någon annan? nja…borde testa själv i min Canon 9000 MkII, på något Baryta -papper t ex fr Hahnemühle…?

Jag behöver lite peppning & goda råd för att få ändan ur vagnen, någon här som har nåt att bidra med?
Med tack på förhand…/B

 

[J O Härnström]

Det bästa att göra är nog att helt enkelt själv prova ut det papperet som passar bäst för egna skrivaren.
Canon 9000 II använder färgämnebaserat bläck som kan ge ett svagt färgstick i svartvita utskrifter beroende på i vilket ljus man betraktar bilden.

Keith Cooper tycker jag ger intressanta råd t.ex här: (eller i andra liknande videos)

 

[Canalog]

Tack för tipset…jag ska kolla!
/B

 

[Malcao]

Min tråd är ju ett par år gammal nu…men ja har ännu inte fått ”tummen ur” och provat med olika ppr på min egen A3+ skrivare…

Jag har fortfarande en idé om att ta fram 10 svartvita bilder max ca A3+ eller mindre för en ev utställning… (ramade? monterade på Kapafix?) det har jag inte bestämt än, kanske resultatet av urskifterna får avgöra. Bilderna ifråga kan ses i min blogg här på Fs ”…Är det konstigt att man längtar bort nångång…?”, och frågan är om jag bör sortera bort någon av bilderna? Kommentar? Bilderna varierar ju lite i exponering, eller hur?

Är det konstigt att man längtar bort nån gång...?

”Är det konstigt att man längtar bort nån gång...” många av oss minns säkert hitlåten med den lilla blonda sångfågeln Lena Andersson, som turnerade i ...

www.fotosidan.se

Låta Crimson skriva ut ell någon annan? nja…borde testa själv i min Canon 9000 MkII, på något Baryta -papper t ex fr Hahnemühle…?

Jag behöver lite peppning & goda råd för att få ändan ur vagnen, någon här som har nåt att bidra med?
Med tack på förhand…/B

Vad är syftet med utställningen?
Sälja printar eller kanske bara visa upp bilder?
Hur ser utställningslokalen ut, hur mycket plats har du till förfogande?

Beroende på vad du har för svar så är det kanske lättare att komma fram till frågorna du ställer.
Om du säljer bilder bör du inte montera på kapa utan istället rama in.
Om det bara är för att visa upp bilder en kort tid, då kan kapa vara ett alternativ. Monterade på kapaskiva då riskerar bilderna att bli skadade på ett eller annat sätt då de inte är skyddade. Då kanske ett bättre alternativ på papper kan vara ett pearlpapper som är lite tåligare än just barytapapper.
Finns provpack från papperstillverkare med olika papper att testa för billig peng. När du har hittat ett papper du gillar så kan du printa ut provkopior i A4 och lättare se hur bilderna passar ihop och vilka du vill ha med i din utställning. Sedan kan ju någon bild vara i A4 och andra i A3+ storlek.

Att bilder ”varierar i exponering” fixar du enkelt i bildbehandlingsprogram. Om du vet att det är en lokal med sämre belysning ex. Café så kanske lite ljusare bilder.

Lycka till!

 

[Canalog]

1) Främst visa upp mina bilder…men vill någon köpa…ok!
2) Lokalen är iofs ett café, men har ofta fotoutällningar på 2 av väggarna i vinkel…jag bedömer det som gott om plats för mina 10 st max A3+ bilder, kanske några mindre….v.s.b. > snyggt ramade bilder! (m passepartouter och reflexfritt glas?)
B