Svåra problem med filmladdning i Paterson-dosa

[Makten]

Nu gick det

Jag gjorde enligt Nils tips och höll tummarna precis över öppningen så att jag hela tiden kunde känna att filmen stannade i spåren, samtidigt som jag med lillfingrarna höll lite koll på var rullen befann sig i höjd. Innan jag började så klippte jag dessutom filmändens hörn mer "spetsigt" i filmens längdriktning, så att kanten mot spiralens kanter aldrig blir för tvär. Och nu gick det helt friktionsfritt hela vägen Kanske tack vare att jag också försiktigt drog spiralhalvorna isär under hela förloppet.

Nu har jag ingen aning om ifall filmen pajjade när jag höll på sist, utan fullständig ljustätning. Med ISO 100 krävs det nog rätt lång exponering för det minimala ljus som läckte in, så något finns säkert på filmen. Men jag väntar mig en lätt slöja åtminstone.
Kan man kompensera för detta på något sätt vid framkallningen? Längre eller kortare tid, till exempel?
Jag valde att bara ladda i filmen i dosan, så att jag kan göra allt det andra i lugn och ro, till skillnad från förra gången då jag först blandade till kemin och sen laddade filmen. Jag tänkte inte ens på att det inte behövs.

 

[raunavaara]

Det var många år sen jag gav upp plastspiralerna. Det är som antytts gelatinavlagringar i spåren som ökar friktionen och gör det mer eller mindre omöjligt att ladda filmen. VIsserligen kan man tvätta ur spåren med en tandborste och diskmedel, men stålspiraler är så mycket bättre.

När jag returspolar filmen, jo jag gör det för hand ;o)! stannar jag när jag märker startremsan lämnar frammatningsspolen, så den sticker ut ur kasetten. Den kan jag sedan frisera för att förenkla laddningen av stålspiralen. Som Graal påpekar det tar sällan mer än ett par minuter att ladda en eller två fyravåningarsdosor. Hurra för Kindermann!

 

[Termik]

En klassiker med plastspiralerna är att du kan glömma att ladda en film om de
blivit fuktiga! Om du använder en mörkrumssäck, sitter där och fipplar en
10-20 minuter såär dina händer/fingrar ganska fuktiga. (svettiga skulle vissa
säga) Filmen börjar bli lite fuktig efter allt fingrande. Det räcker.... man fastnar

Därför kör jag stålspiral, men det tog en del övning att lära sig ladda den..!
Det somär det goa med stålspiral är att du kan t.o.m ladda en film i en, mer
eller mindre, fuktig spiral. Det fungerar på ett annat sätt där filmen rullas in i ett spår..

Som sagt, stålspiral kan var lite knivigt att lära sig ladda, men jag bet ihop och
tog minalärorutor, dvs de filmrutor som blev tvungna att kasseras pga att
filmen inte spårat rätt.

Nu går det som en glans!

 

[Makten]

Spiralen ifråga är som sagt ny och endast använd EN gång. Knappast några kemikalierester alltså, då jag dessutom sköljde den mycket noga direkt efter förra framkallningen.
Det var nog snarast en kombination av felaktigt klippt filmände, hög luftfuktighet (jag hade med flit duschat i samma badrum precis innan för att undvika damm i luften), samt eventuellt att filmen fortfarande var lite kall. Att sen spiralen inte är helt perfekt gjorde väl i kombination med övriga parametrar att det inte funkade.

Nu är i alla fall filmen framkallad och står på sköljning Jag har inte vågat kika om det blev nåt än, hehe. Förra gången tog jag i lite med vätskemängderna, men nu tog jag bara precis så att det täcker den enda spiral som sitter i burken. Dessutom fulade jag lite på slutet och framkallade två minuter extra, fast utan agitering. Tänkte se om det kan få liiiite mer knök i högdagrarna (alltså djupare svärta i negativen). Alltså ungefär 12 minuter vid 22 grader, D-76 och T-Max 100.

Den som lever får se. Jag är inställd på att negativen kan vara helt svarta på grund av ljusläckan i badrummet.
I övrigt kändes framkallningen avsevärt mer avslappnad och kul, eftersom jag nu visste hur det skulle gå till. Hann till och med fotografera förloppet lite med digitalkameran

Tillägg: Tjuvkikade just lite! Och det ser bra ut Ingen nämnvärd slöja. Aaaaningen mörkare i basen än förra rullen, men verkligen inget att bråka om alls. Lite hårdare svärta också, så vi får se om det blev överframkallat eller inte. Jag tror inte det.

Nu kan jag sova gott inatt)

 

[digitell]

Om Martin, det kan vara till någon hjälp, så lura lite på hur jag gör.

Ofta öppnar jag kameran i mörkrum och klipper av en bit film. Biten laddar jag i spital enligt bild ett.

36 bilders längd laddar jag i spiral enligt bild två. Du behöver inte klippa och Du behöver egentligen inte ta i filmen. Med den utrustningen har jag aldrig misslyckats.

 

[Svänglyse]

Var kan man hitta modellen på undre bilden? Den ser ut att vara något äldre.

(Generellt ser jag gärna fler tydliggörande bilder i tråden. Exempel på bra handgrepp och närbilder av laddarnas problemområden. Jag har adrig sett sådana i verkligheten och bilderna på nätet är små).

 

[raunavaara]

Jag har ett par olika som jag inte använder. För mig är det lättare att ladda filmen för hand direkt på spolen, än att först ladda laddaren och därefter ladda spolen. Men vi är ju olika och någon tycker säkert att laddaren underlättar.

Om någon behöver ett par laddare PMa mig adress så kommer dom med posten.

 

[bildsten]

Jag har en Kodakdosa med korrexband sedan så där 40 år, den har visserligen sina nackdelar, är ganska slaskig av sej, men det är aldrig några problem att ladda filmen, varken 135 eller 120-film. Det är bara att torka av bandet så snart de första filmerna ligger sköljen och snurra upp nästa.
Hänger man en filmklämma med tyngd i bandet så går det lättare om man är ovan. Men Nils slår jag inte, jag behöver nog en dryg minut i mörkret.
Ingen som provat en sådan? Vore kanske nåt för Martin.

 

[Olle]

Jag har haft samma problem med Patersonspiraler. Tycker mycket bättre om AP:s spiraler som finns på Photax. Med dem blir problemet mindre. Men även där gäller det att filmändan är hel så att inte perforeringen hindrar. Vet inte om de passar i Patersondosan men AP har bra dosor också.
Bäst är (efter en inlärningsperiod) LPL:s rosrfria spiraler. När man väl har lärt sig ladda dessa blir det inga problem med att fastna efter halva rullen.

AP-spiraler passar perfekt i Pattersons dosor.

Olle

 

[Måns H]

Korrexband, finns dom än?

Jag körde rätt mycket framkallning under en period för ett halvt sekel sen. Pattersonspiralerna var hopplösa redan då. Funkade OK om dom var kemiskt rena, 100.000 % torra och möjligen lite grafitsmorda i spåret. Samtidigt fanns även då kompisar som sa att dom inte hade några problem alls. Jag hade svårt att tro dom.

Så vi skaffade det som tydligen hette Korrexband, ett celluloid/plastband med filmens bredd och längd och med noppor i kanterna som skapade en spalt mellan bandet och filmen. Man lindade film o band utan några som helst problem. Det vart lite mer att slabba med efter sköljningen men fungerade utmärkt. Om dom finns kvar kan jag rekommendera den lösningen.

 

[millhouse]

Ett tips för att underlätta att bla. Paterson spolarna inte kärvar är att alltid efter varje framkallning tvätta i lite varmare vatten. Man kan använda sig av en diskborste. Ja, ja nu skriver säkert någon att man inte skall använda den att diska med. Och det gör inte jag heller.Jag har just en diskborste i fotolabbet för detta.Annan disk i huset "kör" vi i diskmaskin. NÅ... diskbosten kommer ned i spiralen bra.
Jag använder även Tetenal Colorlab Cleaner som man sprayar lätt på spiralen och sedan rengör. Den eventuella kemi som torkat löses upp och det funkar bra. För övrigt så gör jag ren mina "maskiner" med detta.
Laddning av film har så många andra givit tips på så det stuntar jag i.

 

[raunavaara]

Livet är mycket enklare med stålspiraler, när man väl lärt sig använda dom.

 

[Svänglyse]

Ett tips för att underlätta att bla. Paterson spolarna inte kärvar är att alltid efter varje framkallning tvätta i lite varmare vatten. Man kan använda sig av en diskborste. ...

Nagelborste verkar lättare att komma åt med. I min tanke i alla fall.

Korrexbanden låter klart vettiga. Synd att jag inte hittar dom på nätet.

 

[Nils-Erik Eriksson]

Jag har nu misslyckats FEM gånger med att få in filmhelvetet i spiralen till min framkallningsdosa. Det är en sån där av plast med små kulor som ska mata in filmen själv, när man vrider respektive halva fram och tillbaka.
Det går jättebra tills man kommit ungefär till halva rullen. Då börjar det gå trögt, och till sist hoppar filmen ur ena halvan. Skitkul att försöka lossa filmen och linda in den i rullen igen, i totalt mörker:-(
Detta hände även när jag laddade min förra film, men det "bra" vid andra försöket. Tyvärr fick jag inte ut hela filmen ur rullen utan det blev bara 24 av 36 bilder, eftersom rullen gjorde så mycket motstånd att jag trodde det var läge att klippa av filmen.

Fur faen är det tänkt att man ska göra? Man kan ju inte gärna riva ur hela filmen ur rullen innan man laddar dosan, för var ska man göra av den? Det är ju några meter liksom. Om om man som jag gjorde, låter den hänga nedåt och drar ut lite i taget, så verkar den lätt hoppa ur.

Nu har jag därtill antagligen sabbat filmen eftersom mitt badrum tydligen inte är 100% ljustätt på dan, utan det kommer in liiiiiiite ljus genom en ventiljävel som var beckmörk sist. Men jag vill inte slösa bort den genom att öva i dagsljus än. Den kommer säkert att vara slöjad, men användbar.

Alla tips emottages! Jag blir "en aning" frustrerad när saker som inte får gå fel, gör just det.

Hejsan! Klipp av laddsnutten på filmändan och runda sedan kanterna, som en annan skribent på sidan redan sagt. Filmen och spiralen, måste vara helt fuktfria, annars så blir det kärvt . Tag filmändan mellan tumme och pekfinger och dra filmänden förbi låskulorna. som måste vara mitt emot varandra annars så blir det besvärligt att vinda upp filmen på spiralen. Akta så att inte filmen blir buktig på spiralen.så att varven på filmen kommer i kontakt med varandra Att ladda 120- 220 film är ett kapitel för sig men hör gärna av dig om och när der blir aktuellt

Mvh

Ne

 

[pic-tor]

Finns inte dosorna från JOBO längre? Jag köpte min för 40 år sedan och har inte bytt spiraler sedan dess. Den går hur lätt som helst att ladda. Både 24x36 som 6x6. Det är inget problem att köra två framkallningar efter varann. Jag rengör spiralerna av plast först i riktigt hett vatten och skakar av så mycket vatten det går. Sedan tar jag hårtorken och blåser försiktigt i svepande rörelser. Jag avslutar med att åter skaka spiralerna för att kyla av dem. Sedan är det bara att ladda och framkalla. Jag har alltid varit noga med att diska både dosa och spiraler i hett vatten.

 

[timeUnit]

STÅLSPIRALER FTW!!!!

Hade alltid problem med 135-film och plast. Med stålspiraler är de så enkelt att jag inte fattar vad man ska ha plast till. Dessutom är det skitenkelt att ladda fuktiga stålspiraler.

 

[Nils-Erik Eriksson]

Som Kajsa Varg sade " Man tager vad man haver " Det går alldeles utmärkt med plastspiraler . Om spiralerna och filmen är torra och rena, så fungerar det utan problem


Mvh

NE

 

[Olle]

STÅLSPIRALER FTW!!!!

Hade alltid problem med 135-film och plast. Med stålspiraler är de så enkelt att jag inte fattar vad man ska ha plast till. Dessutom är det skitenkelt att ladda fuktiga stålspiraler.

Jag har för mig att jag har läst att det finns två typer av stålspiraler. Den ena typen är mycket lätt att ladda, medan den andra inte är lika lätt.
Passar stålspiraler i plastdosor, t ex Paterson, eller måste man även köpa en ny dosa?

Olle

 

[aasaboe]

Denna tråd väcker gamla minnen...

från mitt gamla "toamörkrum" i föräldrahemmet på sextiotalet där jag svärande försökte peta in filmen i burken igen efter att ha dängt spriralerna i väggen så att de blev omöjliga att hitta efter alla studsar.

Härliga digitala värld! I love You!
Nu skall jag gå och klappa min 7D varsamt ;-)

 

[Olle]

Finns inte dosorna från JOBO längre? Jag köpte min för 40 år sedan och har inte bytt spiraler sedan dess. Den går hur lätt som helst att ladda. Både 24x36 som 6x6. Det är inget problem att köra två framkallningar efter varann. Jag rengör spiralerna av plast först i riktigt hett vatten och skakar av så mycket vatten det går. Sedan tar jag hårtorken och blåser försiktigt i svepande rörelser. Jag avslutar med att åter skaka spiralerna för att kyla av dem. Sedan är det bara att ladda och framkalla. Jag har alltid varit noga med att diska både dosa och spiraler i hett vatten.

Jag hade också en Jobodosa för mycket länge sen. Jag håller med om att den var lätt att ladda.
Ibland lyckades jag veva in hela filmen och fick kapa av startsladden i mörkret. Det brukade ofta innebära att jag klippte av filmen rakt genom perforeringshålen. Efter lite besvär fick jag ändå alltid på filmen.

Däremot höll inte spiralerna något vidare. Efter ett antal år höll dom knappt att ta i.
Jag vet inte om de fortfarande finns att köpa.

Olle