Street photography in Sweden.

[fotobollfoto]

Jag tar väldigt sällan bilder på stan. Men det händer. Jag har än så länge aldrig råkat ut för några tråkigheter i samband med detta trots att jag släpar på en EOS-1DX med en 16-35 eller 70-200 zoom vid dessa tillfällen.
Jag tror att det handlar om hur man agerar i sitt fotograferande. Om jag ser något jag vill fotografera i stan tar jag ganska god tid på mig. Jag agerar öppet och tydligt.
Jag är också beredd att låta bli att fotografera om någon vill slippa hamna på bild. Det är ju lätt att låta personen gå vidare och ta bilden senare.

Men läser man trådar här på FS så är det uppenbart att det finns folk som verkligen verkligen inte vill hamna på bild, och mycket tråkiga situationer kan uppstå.

 

[fotobollfoto]

När det gäller språket så blir engelska ord allt vanligare i våra trådar.
Gamla ord som objektiv, hus, beskärning, vinjetterna, osv glöms bort till förmån för de engelska motsvarigheterna.

Varje generation svenskar verkar bli duktigare och duktigare på engelska.
Kassörskorna på ICA där jag bor talar flytande engelska vid de tillfällen någon med utländsk härkomst frågar om något.

 

[Bengf]

När det gäller språket så blir engelska ord allt vanligare i våra trådar.
Gamla ord som objektiv, hus, beskärning, vinjetterna, osv glöms bort till förmån för de engelska motsvarigheterna.

Varje generation svenskar verkar bli duktigare och duktigare på engelska.
Kassörskorna på ICA där jag bor talar flytande engelska vid de tillfällen någon med utländsk härkomst frågar om något.

Svenskar har varit bra på engelska sedan lång tid tillbaka, engelska ingår i skolan, men min grundengelska var kanske bara 2 till 3000 ord. John Cleese var är för 10-15 år sedan, han sa att Svenskar talade engelska bättre än engelsmännen själva, lite skoj kanske men ändå. senaste rönen jag läste någonstans var dock att numera har holländare och belgare passerat oss som bättre på engelska. Unga människor vågar nog prata mera också, äldre kan vara lite rädda att göra bort sig, att spontant sätt sig och skriva en A4-sida på engelska är något helt annat, de flesta svenskar förstår engelska hyggligt, prata spontant är svårare om man inte direkt jobbar så, turistsäsong så pratas det nog engelska rätt så bra över allt.

 

[thommym]

Om du använder en mobiltelefon för att fotografera så reagerar folk sällan.
Om du använder en stor proffskamera med batterigrepp och teleobjektiv så är risken större att någon klagar.

Alternativt tycker de att det är spännande att komma med på bild. Har hänt ett flertal gånger att folk frågar var det kommer att publiceras i tron att man är proffs. Lite snopna när man svarar att det är privat.

 

[martley]

Jag tror inte att Sverige skiljer sig speciellt från andra västeuropeiska länder när det gäller inställningen till fotografer. I andra kulturer kanske kameran ses annorlunda, men man kan tycka att det är mera juste att fotografera öppet med en stor systemkamera än att smyga med en snudd på dold kamera i form av en mobiltelefon eller en goprokamera. Olika former av kameraövervakning på offentliga platser blir alltmer vanligt också även i Sverige så folk är vana att bli filmade, även om jag tror att det är mera vanligt t.ex. i Storbritannien.
Numera är det ganska vanligt att folk springer runt och filmar och fotograferar, speciellt med mobiltelefoner, och även på platser och i situationer där de kanske inte borde göra det, som t.ex. vid olyckor, bränder och olika polisinsatser.
Små barn och lättklädda människor på en badstrand är inte särskilt lämpligt att fotografera utan medgivande, men det är nog inte unikt för Sverige.

 

[thommym]

Which is the most challenging place and easiest location in your faced?
Or if you rather want... maybe just tell me some good/bad stories about shooting strangers?

Jag svara på svenska eftersom det är lättast för mig.

Jag undviker att ta bilder på barn numera, det är inte populärt har jag fått lära mig. Dessutom argumenterar jag inte med någon om de inte vill bli plåtade, utan raderar och visar att jag gjort det.

Annars är vanliga gator, torg och andra publika platser lätta att röra sig i även med en stor kamera. Oftast märker inte folk att man finns trots att man är helt öppen med vad man gör.

Stränder eller parker där folk solar är också känsligt.

 

[Arell]

Som redan antytts är det i princip fritt fram att fotografera människor på allmän plats. Däremot är det, som någon skrev, ibland känsligt att fotografera barn och lättklädda personer, i synnerhet om du är man och fotograferar en solande kvinna.
Visa hänsyn, det är väl det viktigaste. Är du tveksam, fråga. Men om du tar en bild på stan och någon ber dig radera den behöver du inte göra det. Svara vänligt att du har rätt att fotografera (och att GDPR faktiskt inte har ett dugg med saken att göra).
Kommer man till eventuell publicering kan andra regler gälla.

 

[MrKarisma]

Efter många års harvande med att "utsätta mig" och kämpa för att ta spännande/intressenta/tankeväckande gatufoton så har jag insett att det jag utstrålar är det folk ger tillbaka, är jag harmonisk glad och avslappnad är det inte många som reagerar på att jag fotar.

Är jag däremot lite lätt irriterad över att jag inte får de bilder jag hade tänkt så reagerar människor med samma irritation. Positivitet i sinnet, lätta steg och ett leende på läpparna är för mig basen för att överhuvudtaget kunna ta några bra bilder överhuvudtaget.

För mig får det inte handla om bilder eller att fotografera överhuvudtaget när jag gatufotar (då blir det kravfyllt och en negativ stämning infinner sig/ utstrålas från mig) utan bara om att titta och ta in verkligheten, kameran måste åka fram automatiskt och utan tanke, och då är det få som reagerar på mitt fotograferande.

 

[morgan_klang]

Efter många års harvande med att "utsätta mig" och kämpa för att ta spännande/intressenta/tankeväckande gatufoton så har jag insett att det jag utstrålar är det folk ger tillbaka, är jag harmonisk glad och avslappnad är det inte många som reagerar på att jag fotar.

Är jag däremot lite lätt irriterad över att jag inte får de bilder jag hade tänkt så reagerar människor med samma irritation. Positivitet i sinnet, lätta steg och ett leende på läpparna är för mig basen för att överhuvudtaget kunna ta några bra bilder överhuvudtaget.

För mig får det inte handla om bilder eller att fotografera överhuvudtaget när jag gatufotar (då blir det kravfyllt och en negativ stämning infinner sig/ utstrålas från mig) utan bara om att titta och ta in verkligheten, kameran måste åka fram automatiskt och utan tanke, och då är det få som reagerar på mitt fotograferande.

Tackar och bugar, jättebra svar, uppskattas mycket

 

[Jonah Lake]

Jag upplever att om man fotar svartvitt digitalt och sedan visar dom bilden blir dom oftast gladare och vill att man tar fler bilder än när man fotar i färg. Även när jag bytte från Canon till Fuji så blev det mkt lättare att fota folk. Fler som kom fram och fler som trodde att man fotade analogt. Funkat bra i England, NZ, Norge, Sverige, Tjeckien osv.
Mvh @sufstreet

 

[morgan_klang]

Jag upplever att om man fotar svartvitt digitalt och sedan visar dom bilden blir dom oftast gladare och vill att man tar fler bilder än när man fotar i färg. Även när jag bytte från Canon till Fuji så blev det mkt lättare att fota folk. Fler som kom fram och fler som trodde att man fotade analogt. Funkat bra i England, NZ, Norge, Sverige, Tjeckien osv.
Mvh @sufstreet

Detta låter som ett coolt koncept, vilken kamera använder du som enbart visar svartvitt på baksidan?

 

[Jonah Lake]

Fotar mest street med min Fujifilm XT2 och en Xf23mm r2. Har gjort en custom setting med Fujis inbyggda Acros filmsimulation som jag använder.
MVH. Johan

 

[PMD]

Det är väl ganska vanligt att kameror går att ställa in att ta bilder i svart/vitt? Det brukar bara påverka JPEG-filer.

Om man ställer in kameran att spara både JPEG och RAW så har man dessutom möjlighet att producera en färgbild i efterhand. Det som visas på den bakre skärmen är JPEG-filen.