Annons

Starkt ljus skadat smartphone-kameralins?

Produkter
(logga in för att koppla)
Om den gör det så är det knappt det märks.
På film-tiden hade man ofta UV-filter på. Detta påverkade inte exponeringen märkbart.

Aha ok, bevisar väl då det faktum att det som sagt är UV som skadar mänskliga ögonen vid svets och solsken och kanske inte själva ljuset/ljusstyrkan.

Tänkte att det kanske "lurade" kameran att tro att det är starkare ljus eller något om det innehöll UV.. UV-ljus uppfattas väl inte av det mänskliga ögat, kanske inte uppfattas så mycket av kameran heller så det kan väl vara väldigt förrädiskt på det viset.

Eftersom det ju ska vara skadligt för ögat så kanske det blir skarpare för kameran med, utan att det syns i själva "värdena" för ljusstyrka för kameran? Är det själva UV-ljuset som kan skada kameran precis som det kan skada det mänskliga ögat eller är det bara själva ljusstyrkan en kamera är känslig mot?

Laser t.ex. är väl ungefär väldigt skarpt och väldigt koncentrerat ljus.

Frågan är om kameran kan skadas enbart av UV-ljuset och inte ljusstyrkan dvs om kamerans egna värden visar att det kanske inte är extremt starkt ljus men det ändå innehåller UV-strålar.. Men jag vet ju inte om det är så ens på det viset, alltså frågan huruvida det är UV-ljuset som skadar kameran om man skulle rikta den rakt emot solen eller om det är starka ljusstyrkan som gör det.

Sen enligt endel folk kanske det inte ens skadar själva kameran, linsen eller sensorn på en smartphone (som ändå bör vara känsligare för att kunna skadas än en systemkamera t.ex.) att rikta smartphone-kamerorna rakt upp mot solen en molnfri sommardag utomhus, eller rakt mot en svetslåga.

Du ansåg väl t.ex. att det bara är laserljus som kan orsaka någon skada på en smartphone-kamera.
 
Senast ändrad:
Jag kan inte tänka mig att dioden i din smartphone sänder ut ljus i ultravioletta våglängder. UV-ljus kom in i diskussionen efter att jag nämnt att väldigt många youtube-filmer visar svetsljusbåge, som alltså är betydligt starkare ljus än din diod, och dessutom med UV-innehåll. Och att dessa kameror sannolikt inte tar skada.

Det var någon annan som först tog upp laser i tråden. Men det låter rimligt att laser kan skada sensorn. Laser kan ju användas för att skära i metall om den är tillräckligt stark.

Någon annan tog upp att en smartphone inte är känsligare än en systemkamera (för skadligt ljus). Det är i grunden samma sorts teknik i sensorerna som i systemkameror.

Nu börjar det väl bli dags att ladda upp lite bilder tagna med din nya smartphone här på forumet. Är du fortfarande orolig för att sensorn är skadad kanske du kan få det bekräftat eller avfärdat av kompisarna här.
 
Jag kan inte tänka mig att dioden i din smartphone sänder ut ljus i ultravioletta våglängder. UV-ljus kom in i diskussionen efter att jag nämnt att väldigt många youtube-filmer visar svetsljusbåge, som alltså är betydligt starkare ljus än din diod, och dessutom med UV-innehåll. Och att dessa kameror sannolikt inte tar skada.

Det var någon annan som först tog upp laser i tråden. Men det låter rimligt att laser kan skada sensorn. Laser kan ju användas för att skära i metall om den är tillräckligt stark.

Någon annan tog upp att en smartphone inte är känsligare än en systemkamera (för skadligt ljus). Det är i grunden samma sorts teknik i sensorerna som i systemkameror.

Nu börjar det väl bli dags att ladda upp lite bilder tagna med din nya smartphone här på forumet. Är du fortfarande orolig för att sensorn är skadad kanske du kan få det bekräftat eller avfärdat av kompisarna här.

Hehe nej ni har nog helt rätt i att det är omöjligt att den kan ha skadats så lätt, mest att jag blev nyfiken/intresserad av hur det fungerar som jag började rabbla en massa. 😂

Om kameran skulle ta skada så enkelt så skulle den ju inte gå att använda utomhus i solen ens etc.

Smartphone-ficklampan innehåller knappast UV nej, vore ju märkligt om man kunde skada folks ögon då om man t.ex. videofilmar dem med blixten på hela tiden stadigvarande.

Sen är väl en systemkamera jäkligt mer robust och gjord för mer professionella fotografer och mer avancerat/experimentellt fotande än smartphone-kameror kanske..

Som du nämnde själv också att systemkameror ofta har en mekanisk slutare framför sensorn som skyddar vilket ej finns på smartphone-kameror. Men bara för det så bör ju ändå en smartphone-kamera kunna tåla starkt smartphone-ficklampe/diod/led-ljus från nära håll.
 
Aha ok, bevisar väl då det faktum att det som sagt är UV som skadar mänskliga ögonen vid svets och solsken och kanske inte själva ljuset/ljusstyrkan.

Tänkte att det kanske "lurade" kameran att tro att det är starkare ljus eller något om det innehöll UV.. UV-ljus uppfattas väl inte av det mänskliga ögat, kanske inte uppfattas så mycket av kameran heller så det kan väl vara väldigt förrädiskt på det viset.

Eftersom det ju ska vara skadligt för ögat så kanske det blir skarpare för kameran med, utan att det syns i själva "värdena" för ljusstyrka för kameran? Är det själva UV-ljuset som kan skada kameran precis som det kan skada det mänskliga ögat eller är det bara själva ljusstyrkan en kamera är känslig mot?

Laser t.ex. är väl ungefär väldigt skarpt och väldigt koncentrerat ljus.

Frågan är om kameran kan skadas enbart av UV-ljuset och inte ljusstyrkan dvs om kamerans egna värden visar att det kanske inte är extremt starkt ljus men det ändå innehåller UV-strålar.. Men jag vet ju inte om det är så ens på det viset, alltså frågan huruvida det är UV-ljuset som skadar kameran om man skulle rikta den rakt emot solen eller om det är starka ljusstyrkan som gör det.

Sen enligt endel folk kanske det inte ens skadar själva kameran, linsen eller sensorn på en smartphone (som ändå bör vara känsligare för att kunna skadas än en systemkamera t.ex.) att rikta smartphone-kamerorna rakt upp mot solen en molnfri sommardag utomhus, eller rakt mot en svetslåga.

Du ansåg väl t.ex. att det bara är laserljus som kan orsaka någon skada på en smartphone-kamera.
UV-ljus "förstör" inte en film eller en sensor, det kan däremot ge upphov till att en bilden får som ett dis över sig. I synnerlighet gäller det för lite äldre färgfilmstyper och digitalkameror där fotot är tagen med ett lite äldre objektiv (tänk före tidiga 1980-talet) där antireflex-behandlingen saknar en UV-komponent.

När det gällde film, gick det mestadels att rädda bilden med hjälp av färgfilter och kontrasthöjande filter, med en dator kan du rädda nästan alla bilder som drabbats med, färgkorrigering och kontrasthöjning.

Idag, med moderna beläggningar på objektiven, är fenomenet ganska sällsynt och huvudanledningen till att använda ett UV-filter är för att skydda det främre linselementet från skador, det kan fungera som ett mekaniskt skydd när det tappas eller för att minska risken för damm/fingeravtryck etc på frontlinsen, alla som köpt ett begagnat objektiv har säkerligen stött på "puts kador" eftersom ytbehandlingen är ganska mjuk och känslig och ett bra UV-filter ger nästan ingen påverkan på bilden.

Om du ska fotografera på höga höjder, en riktigt solig dag vi en större insjö eller ett hav, då kan du fortfarande ha användning för ett UV-filter men inte för att skydda kameran utan för att förbättra bildens kontrast/minska dis.
 
UV-ljus "förstör" inte en film eller en sensor, det kan däremot ge upphov till att en bilden får som ett dis över sig. I synnerlighet gäller det för lite äldre färgfilmstyper och digitalkameror där fotot är tagen med ett lite äldre objektiv (tänk före tidiga 1980-talet) där antireflex-behandlingen saknar en UV-komponent.

När det gällde film, gick det mestadels att rädda bilden med hjälp av färgfilter och kontrasthöjande filter, med en dator kan du rädda nästan alla bilder som drabbats med, färgkorrigering och kontrasthöjning.

Idag, med moderna beläggningar på objektiven, är fenomenet ganska sällsynt och huvudanledningen till att använda ett UV-filter är för att skydda det främre linselementet från skador, det kan fungera som ett mekaniskt skydd när det tappas eller för att minska risken för damm/fingeravtryck etc på frontlinsen, alla som köpt ett begagnat objektiv har säkerligen stött på "puts kador" eftersom ytbehandlingen är ganska mjuk och känslig och ett bra UV-filter ger nästan ingen påverkan på bilden.

Om du ska fotografera på höga höjder, en riktigt solig dag vi en större insjö eller ett hav, då kan du fortfarande ha användning för ett UV-filter men inte för att skydda kameran utan för att förbättra bildens kontrast/minska dis.
Finns det uv-filter till smartphone?
 
Finns det uv-filter till smartphone?

UV-ljus "förstör" inte en film eller en sensor, det kan däremot ge upphov till att en bilden får som ett dis över sig. I synnerlighet gäller det för lite äldre färgfilmstyper och digitalkameror där fotot är tagen med ett lite äldre objektiv (tänk före tidiga 1980-talet) där antireflex-behandlingen saknar en UV-komponent.

När det gällde film, gick det mestadels att rädda bilden med hjälp av färgfilter och kontrasthöjande filter, med en dator kan du rädda nästan alla bilder som drabbats med, färgkorrigering och kontrasthöjning.

Idag, med moderna beläggningar på objektiven, är fenomenet ganska sällsynt och huvudanledningen till att använda ett UV-filter är för att skydda det främre linselementet från skador, det kan fungera som ett mekaniskt skydd när det tappas eller för att minska risken för damm/fingeravtryck etc på frontlinsen, alla som köpt ett begagnat objektiv har säkerligen stött på "puts kador" eftersom ytbehandlingen är ganska mjuk och känslig och ett bra UV-filter ger nästan ingen påverkan på bilden.

Om du ska fotografera på höga höjder, en riktigt solig dag vi en större insjö eller ett hav, då kan du fortfarande ha användning för ett UV-filter men inte för att skydda kameran utan för att förbättra bildens kontrast/minska dis.

Ja. Man behöver först montera en filterhållare som brukar vara en sort klämma som man sätter på telefonen.

google (uv filter smartphone) borde ge en del bra träffar.

Så UV kan ej skada en smartphone-kamera eller sensor heller alltså, för att de uppbyggda på i princip samma sätt?

Men den här mekaniska slutaren framför sensorn på systemkameror som skyddar, som det talades om, ger inte det ett extra skydd mot UV som smartphones-kameror ej har, eller vad exakt ger det skydd emot? :)
 
Så UV kan ej skada en smartphone-kamera eller sensor heller alltså, för att de uppbyggda på i princip samma sätt?

Men den här mekaniska slutaren framför sensorn på systemkameror som skyddar, som det talades om, ger inte det ett extra skydd mot UV som smartphones-kameror ej har, eller vad exakt ger det skydd emot? :)


Du verkar ha bestämt dig för att din telefon är trasig så jag föreslår att du köper en ny som du sen aldrig tar ut ur den mörka garderob du förvarar den i.
 
Så UV kan ej skada en smartphone-kamera eller sensor heller alltså, för att de uppbyggda på i princip samma sätt?

Men den här mekaniska slutaren framför sensorn på systemkameror som skyddar, som det talades om, ger inte det ett extra skydd mot UV som smartphones-kameror ej har, eller vad exakt ger det skydd emot? :)
Slutaren framför sensorn på en ”vanlig” kamera är inte till för att skydda. Det är en lucka som öppnas när bilden ska tas. Men dom bieffekt kan den ge någon sorts skydd. Sensorn i en sådan kamera utsätts inte för ljus när inte slutaren är öppen.

Ändå, och det togs upp tidigt i tråden, kan en sådan kamera gå brännmärken inuti om solens strålar får skina genom objektivet på samma punkt tillräckligt länge.
Sådan bränneffekt har jag aldrig varit med om att en handhållen lampa kan prestera.
 
Så UV kan ej skada en smartphone-kamera eller sensor heller alltså, för att de uppbyggda på i princip samma sätt?

Men den här mekaniska slutaren framför sensorn på systemkameror som skyddar, som det talades om, ger inte det ett extra skydd mot UV som smartphones-kameror ej har, eller vad exakt ger det skydd emot? :)
En gång i tiden skrev jag en lång och tråkig avhandling om ljus- och värmeradiation på universitetet, jag ska försöka hålla det lite enklare här.

Ljus, ett stort ämne eftersom ljusspektra är så brett och olika frekvenser påverkar så olika.
Området vi kallar ljus sträcker sig från långvågiga IR-ljuset till det kortvågiga UV-ljuset.
Lite kort skulle jag kunna nöja mig med att skriva att det handlar uteslutande om värmen som skapas genom energimängden per ytenhet.

Det som Petter är inne lite på med solljus som skadar slutaren eller bländaren är när solens strålar, och då i huvudsak strålar med lite längre våglängd och högt energiinnehåll, koncentreras genom objektivet till en brännpunkt, jämför med ett förstoringsglas i solen.
På samma sätt kan en laser genom sin höga strålningsenergi (som alstrar värme) samlat i en liten punkt förstöra en sensor eller en slutare.

Svetsblänk, snöblindhet och andra skador som kan uppstå av UV-strålning beror inte i sig på ett högt energiinnehåll i våglängderna utan på UV:s förmåga att tränga in i levande organiskt material och bryta ned det.
Normalt utnyttjar vi det i t.ex. vattenreningsverk där UVC-ljus används för att ta död på mikroorganismer, bakterier och virus.
För oorganiska material, som kiselsubstratet, lagren framför, som IR-filtret, microprismorna, färgfiltret och eventuella AA-filter är energikoncentrationen per ytenhet från UV-strålning för låg för att skada*.

Så min slutsats här är, sluta oroa dig, använd kameran och gläd dig över bilderna i stället.


*Sanning med viss modifikation.
Nu är det några år sedan jag läste på om det här så ta siffrorna med en viss nypa salt.
Det finns industriprocesser där UV-ljus används, t.ex. sensor eller processor tillverkning.
Där är dock UV-ljuset några tusen gånger starkare än det från en bågsvets och dessutom koncentrerat till en punkt på bara några få nanometer.
 
Absolut kan lång exponering av ljus utan att man anpassat utrustningen skada sensorn. Att lysa på en ljussensor innebär belastning, och 30 minuter i starkt ljus motsvarar snällt räknat åtminstone 10.000 exponeringar. I verkligheten skulle jag säga att det motsvarar det tiodubbla minst, så absolut tar sensorn skada.

Hur sensorn skadas är olika, men det absolut vanligaste är såkallade "döda pixlar". Kameran tar helt enkelt sämre bilder. Att det blir bilder med pixlar som ser konstiga ut. Bilden blir fläckig, för mörk eller för ljus.

Om bilderna blir lika bra som förr så har inte kameran skadats.

Vet inte om jag i just ditt specifika fall skulle säga att kameran skadats men sensorn slits i regel på grund av exponeringstid och inte antalet exponeringar. I ditt fall skulle jag nog kika på bilderna för att se om kvalitén på bilderna försämrats. Att byta ut kameran i en smarttelefon är i värsta fall inte överdrivet kostsamt om man gör det själv.
 
Senast ändrad:
Absolut kan lång exponering av ljus utan att man anpassat utrustningen skada sensorn. Att lysa på en ljussensor innebär belastning, och 30 minuter i starkt ljus motsvarar snällt räknat åtminstone 10.000 exponeringar. I verkligheten skulle jag säga att det motsvarar det tiodubbla minst, så absolut tar sensorn skada.

Hur sensorn skadas är olika, men det absolut vanligaste är såkallade "döda pixlar". Kameran tar helt enkelt sämre bilder. Att det blir bilder med pixlar som ser konstiga ut. Bilden blir fläckig, för mörk eller för ljus.

Om bilderna blir lika bra som förr så har inte kameran skadats.

Vet inte om jag i just ditt specifika fall skulle säga att kameran skadats men sensorn slits i regel på grund av exponeringstid och inte antalet exponeringar. I ditt fall skulle jag nog kika på bilderna för att se om kvalitén på bilderna försämrats. Att byta ut kameran i en smarttelefon är i värsta fall inte överdrivet kostsamt om man gör det själv.
Hur fungerar då elektronisk slutare i en mobilkamera.
Är sensorn ”öppen” för mottagning av fotoner dygnet runt, eller bara när den aktivt förväntas exponeras?
 
I tråden länkad nedan från länge sedan resoneras om samma ämne.
En för mig trovärdig kommentar där är att sensorn är av kisel och måste värmas upp över 100 grader för att påverkas negativt.
Men att en ”aktiv” (Strömsatt) sensor möjligen kan påverkas.

 
Absolut kan lång exponering av ljus utan att man anpassat utrustningen skada sensorn. Att lysa på en ljussensor innebär belastning, och 30 minuter i starkt ljus motsvarar snällt räknat åtminstone 10.000 exponeringar. I verkligheten skulle jag säga att det motsvarar det tiodubbla minst, så absolut tar sensorn skada.
Vad är det som gör att en fotodiod i en CMOS-sensor slits?
 
Hur fungerar då elektronisk slutare i en mobilkamera.
Är sensorn ”öppen” för mottagning av fotoner dygnet runt, eller bara när den aktivt förväntas exponeras?

I tråden länkad nedan från länge sedan resoneras om samma ämne.
En för mig trovärdig kommentar där är att sensorn är av kisel och måste värmas upp över 100 grader för att påverkas negativt.
Men att en ”aktiv” (Strömsatt) sensor möjligen kan påverkas.


Vad är det som gör att en fotodiod i en CMOS-sensor slits?

Ja, en "elektronisk slutare" är ingen slutare alls, sensorn är hela tiden exponerad. Men om den ska skadas av vanligt ljus så snackar vi nog årtionden minst innan det märks någon skillnad.
 
Vad är det som gör att en fotodiod i en CMOS-sensor slits?

I tråden länkad nedan från länge sedan resoneras om samma ämne.
En för mig trovärdig kommentar där är att sensorn är av kisel och måste värmas upp över 100 grader för att påverkas negativt.
Men att en ”aktiv” (Strömsatt) sensor möjligen kan påverkas.


Hur fungerar då elektronisk slutare i en mobilkamera.
Är sensorn ”öppen” för mottagning av fotoner dygnet runt, eller bara när den aktivt förväntas exponeras?

Absolut kan lång exponering av ljus utan att man anpassat utrustningen skada sensorn. Att lysa på en ljussensor innebär belastning, och 30 minuter i starkt ljus motsvarar snällt räknat åtminstone 10.000 exponeringar. I verkligheten skulle jag säga att det motsvarar det tiodubbla minst, så absolut tar sensorn skada.

Hur sensorn skadas är olika, men det absolut vanligaste är såkallade "döda pixlar". Kameran tar helt enkelt sämre bilder. Att det blir bilder med pixlar som ser konstiga ut. Bilden blir fläckig, för mörk eller för ljus.

Om bilderna blir lika bra som förr så har inte kameran skadats.

Vet inte om jag i just ditt specifika fall skulle säga att kameran skadats men sensorn slits i regel på grund av exponeringstid och inte antalet exponeringar. I ditt fall skulle jag nog kika på bilderna för att se om kvalitén på bilderna försämrats. Att byta ut kameran i en smarttelefon är i värsta fall inte överdrivet kostsamt om man gör det själv.

Vafasen ändrades det åsikter här i tråden helt plötsligt 😂

"Eller bara när den aktivt förväntas exponeras", är detta lika med när kamera-appen är igång och man ser vad kameran ser på smartphone-skärmen?
 
Senast ändrad:
Vafasen ändrades det åsikter här i tråden helt plötsligt 😂

"Eller bara när den aktivt förväntas exponeras", är detta lika med när kamera-appen är igång och man ser vad kameran ser på smartphone-skärmen?

Nja, min fundering handlade om ifall en strömlös bit kisel påverkas olika av ljus än en som är strömsatt. Baserat på inlägget som sa att sensorer slits av ljuset, kombinerat med den tråden jag länkade som skiljer på strömsatt och strömlös kisel.
Nyfiken på teorin bakom detta.

Jag är fortfarande fullständigt övertygad om att din sensor inte tagit skada av diodbelysningen.
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar