Sony A7 med gamla objektiv vs Modern APS-C

[littman]

Har just nu en spegellös Canon Eos M med ett par gluggar som är helt ok. Valde den kameran pga att den såldes ut till riktigt lågt pris när det väl begav sig (2000 SEK med kitlins).

Känner att jag vill ta "nästa steg" i fotandet. Det logiska är att uppgradera till något av de nya Eos M husen, men jag är inte så säker på att det är en så intressant långsiktig investering. Jag har även lekt med tanken att köpa en begagnad Sony A7 och börja med några gamla vintage objektiv (manuellt förstås). Med tiden kanske jag kan köpa ett par nativa linser också, men de är ju som bekant dyra.

Jag är mest intresserad av att ta riktigt bra bilder, framförallt landskap och resebilder, men sekundärt även lite porträtt och natur m.m.

Vilket av dessa två "system" tror ni genererar bästa fotograferandet och roligast kunskapsutveckling på kort och lång sikt? Andra för- och nackdelar?

 

[Smw]

Har just nu en spegellös Canon Eos M med ett par gluggar som är helt ok. Valde den kameran pga att den såldes ut till riktigt lågt pris när det väl begav sig (2000 SEK med kitlins).

Känner att jag vill ta "nästa steg" i fotandet. Det logiska är att uppgradera till något av de nya Eos M husen, men jag är inte så säker på att det är en så intressant långsiktig investering. Jag har även lekt med tanken att köpa en begagnad Sony A7 och börja med några gamla vintage objektiv (manuellt förstås). Med tiden kanske jag kan köpa ett par nativa linser också, men de är ju som bekant dyra.

Jag är mest intresserad av att ta riktigt bra bilder, framförallt landskap och resebilder, men sekundärt även lite porträtt och natur m.m.

Vilket av dessa två "system" tror ni genererar bästa fotograferandet och roligast kunskapsutveckling på kort och lång sikt? Andra för- och nackdelar?

Hej !

Ska man använda manuella objektiv så är Sony 7xxx ett bra val.

Men, de flesta äldre objektiv är definitivt inte bättre än nya, snarare är moderna betydligt bättre,
det finns givetvis ett antal som står sej bra så sök och läs om de som finns i lådan.

Lite svårt att lita på tidigare erfarenheter, några som jag ansåg kanonskarpa på
film inser jag nu är värdelösa, några som jag aldrig fick skarpa bilder med på film
visar sej vara knivskarpa, riktigt varför vet jag inte, men antagligen för att det nu
är viktigare med högre kontrast vid högre linjefrekvenser än det var med film.

Sen finns det ju ett antal vintage som ses som cult, inte för skärpan utan just för oskärpan,
ex Helios 44, Trioplan, Orestor 135 2.8 ( bra skärpa , härlig oskärpa ), och ett antal andra.

//MW

 

[Olof R]

Mycket av det roliga med gamla objektiv är när de har brister men som är bildmässigt användbara. Till exempel kan det bli mycket trevligt med porträtt där man använder ett objektiv som tecknar lite mjukt och dessutom både tappar skärpa och blir mörkare ut mot hörnen. Det viktiga i dessa fall är att lära känna sitt objektiv så man kan använda alla egenskaper aktivt. Något roligt är att det kan vara riktigt billigt med gamla objektiv för det behöver inte nödvändigtvis vara något exklusivt för att det ska passa just ditt fotograferande. Med detta sagt finns det förstås också objektiv som inte alls passar just dig och därför är värdelösa i ditt fotande. Så jag ser dessa, ofta äldre objektiv, i första hand som ett fint komplement och inte som en ersättning för moderna högklassiga objektiv.

 

[littman]

Är med på att moderna linser generellt är bättre än äldre, men jag tänker att eftersom det är FF så kanske bildkvaliteten ändå blir bättre. Dvs A7 FF + vintage lins vs EOS M APS-C med modern nativ lins?

Om jag kör på det spåret så kommer jag nog införskaffa A7an men en nativ kitlins för snabbt och enkelt allround bruk, och sedan flera manuella vintage objektiv för allt annat. Att köpa ett helt kit med nativa linser blir helt enkelt för dyrt.

Vad tror ni om detta, bildkvalitetsmässigt? Överskattar jag fördelarna med Sonyns FF sensor?

 

[Joakim88]

Sony a7serien är fullformat och det är inte Canons spegellösa. Bra om du vill fota i sämre ljus bland annat.
Har själv ett antal vintage objektiv från konica och Minolta. Tycker det är riktigt roligt att använda dem och att ställa in bländartalet på objektivet.
Sen har du fokuspeaking, bra när du ställer in fokus,skärpan.
Juste första modellen A7/A7R har inte Ibis

 

[GunnarW]

Om du har första M-modellen så saknar den focus peaking (läste jag nyss) och endast skärmen som sökare med de begränsningar i solljus och närseende som det för med sig. För mig ger bara det klar fördel A7.
Jag har A7 och använder mest manuella objektiv. Canon AF som jag hade sen tidigare. Ytterst tveksam AF med de adaptrar jag har men väl bländarstyrning. Har även äldre helmanuella objektiv. Inte för att de är bättre men jag har kul, fin mekanisk känsla, nätta i storlek och kostar lite. Snikna ebay-adaptrar till dem och det fungerar bra.
Så utifrån det säger jag: Sony A7
En sak till, Sony har bra avtal med Phase One så Capture One är klart billig - om du har lust att prova. (Jag kör den)

 

[Leica-M-gubben]

FF vs APS-C och gammelgluggar vs nygluggar

En av nackdelarna (det finns fler) med APS-C vs FF är att då APS-C sensorn är ytmässigt ca. 50% mindre kan den inte fånga in den bredare vinkeln som FF kan. Ex. en snorbillig MF gammelglugg på f/2.8 24mm ger med cropfaktorn 1.6 på APS-C motsvarande bildvinkeln 38mm på FF. Så vill du ha samma bildvinkel för APS-C får du dividera med cropfaktorn och hamnar då på 15mm som knappt går att få tag i och om så kostar skjortan. Mao. om vidvinkel är viktigt så har FF stora fördelar före APS-C om du tänker använda äldre FF gammelgluggar.

Därtill tappar du minst ett bländarsteg på APS-C vs FF eftersom en hälften så stor sensor bara kan fånga in hälften så mycket ljus som en dubbelt så stor.

Ex. du får samma brus på FF vid ISO 1600 som för APS-C vid ISO 640. Mao. mindre sensorer är brusigare om du inte justerar ISO-värdet. Mindre sensorer har likvärdigt brus som större om de utsätts för samma mängd ljus. Konsekvensen blir att om APS-C-sensorn skall få samma ljus vid f/2.8 för FF behöver APS-C f/1.8 givet samma ISO.

Mindre sensorer får samma skärpedjup som större, vid samma bildvinkel, om de utsätts för samma mängd ljus.

Källa: https://www.youtube.com/watch?v=DtDotqLx6nA&t=1749s

Avseende MF objektiv från den analoga tiden: Somliga generaliserar med en byfånes envishet att moderna gluggar alltid är bättre på allt än äldre. Erfarna fotografer frågar sig då vad som avses med "bättre"?
Det finns många egenskaper som definierar ett objektiv och värderas olika beroende på vem man frågar och vad denne prioriterar.
Mekaniska egenskaper: Byggkvalitet, hanterbarhet, miljötålighet, vikt och storlek mm..
Optiska egenskaper: Ljusstyrka, skärpa, kontrast, mikrokontrast, bokeh, 3D-pop, antireflexbehandling, motståndskraft mot flare och ghost, solstjärnor, färgåtergivning mm..

Inget objektiv oavsett ålder är bäst på allt. Så det är upp till var och en utifrån sina behov/krav göra sina egna värderingar.

Enligt egna och andras tester/omdömen finns det somliga snorbilliga gammelgluggar som når upp till och ibland överträffar egenskaper från sina yngre modernare betydligt dyrare syskon.

Ex. http://thephotofundamentalist.com/s...iko-om-lenses-on-the-sony-a7r-part-3-35-50mm/

Generellt är dagens zoomar optiskt bättre än gårdagens.
Generellt har antireflexbehandlingen (motverkar flare och ghost) blivit bättre med åren.
Generellt är byggkvaliteten gedignare (bara glas och metall, ingen plast) på gammelgluggar
Generellt är äldre optik mer kompakt och lättare
Jag skriver "generellt" med avsikt att det finns undantag.

Priset på gammelgluggar har sedan länge bottnat, nyinköpta nygluggar tappar ca. 30% så snart du lämnat butiken.

Så, återigen vad avses med "bättre". För somliga är ett modernt objektiv för tusenlappar "bättre" än en gammelglugg för hundralappar trots att egenskaper ligger nära varandra.

Egna erfarenheter visar att allt som glimmar inte behöver vara guld. Kan man hantera äldre manuella objektiv som presterar 90%+ av sina10 ggr dyrare och nyare modernare stabiliserade AF gluggar, varför inte. Hur värderas pris vs kvalitet? Otus för 40 papp eller plastic fantastic för 2?

En annan generell iakttagelse: De som talar gott om gammelgluggar är de med egna erfarenheter. De som menar att nyare är bäst saknar ofta egna erfarenheter av äldre "vintage" optik. Egna barn och andras ungar, typ.

Pro fotograf om gammelgluggar:
https://www.youtube.com/watch?v=te2mWC7vpXw&t=1890s

 

[Sten-Åke Sändh]

Det som ofta är positivt med äldre manuella objektiv är byggkvaliteten. Även de som såldes i kit då på exv. 70-talet har oftast en byggkvalitet som inte ens många objektivtyper i 10 000-kronorsklassen har idag. Har alltid undrat varför och jämför man med många av dagens kitobjektiv så inser man att det gått utför rejält när det gäller denna typ av kvalitetsindikatorer. De flesta av mina gamla manuella, vare sig de är från Konica (AR), Pentax eller Minolta är utan undantag helt "tighta" i fokusgängorna och de har en annan stor fördel och det är att de är gjorda för manuell fokusering vilket innebär låg stigning på fokusgängorna och överlägsen precision i jämförelse med om man fokuserar manuellt med många AF-objektiv. Man har en distinkt mekaniskt gänga istället för som med många moderna Sony-objektiv som har fokus by wire och helt saknar mekaniska gängor.

Många är optiskt jättebra men det jag noterat är att mina äldre objektiv sällan är lika bra som de nya jag har fullt öppna. Jag har bara fasta för är det något som definitivt var sämre förr så var det zoomarna. Så sådana hoppar jag fast jag har ett par stycken som jag inte haft hjärta att slänga.

En annan sak som jag faktiskt noterat med mina gamla Pentax SMC-M är att de har en helt egen karaktär och ger en mer "jordig" ton som jag gillar starkt än exv. mina gamla Minolta hade (sålde dem då de inte höll i jämförelse med mina nya objektiv). Många andra har genom åren betonat just Minolta-färgerna som ett starkt argument för de objektiven. Mina Konica drar mer åt blått och det är jag ingen fan av..

Focus Peaking har revolutionerat den manuella fokuseringen med "focus assistant"-förstoringen enligt min mening. Det gör faktiskt att jag tycker det är mycket enklare att sätta fokus än det var med både snittbild och microprismor och inte minst mot mina eländiga APS-DSLR:er med rätt kassa sökare som definitivt inte funkade bra att fokusera manuellt med ens när man försett dem med snittbildsmattskivor som jag gjorde i en del fall. Peaking har gjort mina manuella klart bättre än vad de någonsin varit på mina analoga hus. Ett annat skäl till detta har varit att de nya husen givit högre upplösning än de analoga husen med de filmer jag använt och det gör att samma objektiv presterar bättre idag på de nya husen än på de gamla.

På Sonys små kamerahus så är det även en stor poäng i det faktum att dessa små FF-objektiv från 70-talet byggdes för att vara just små och det ser man väldigt klart om man kollar på objektiven främst från 70-talet från bl.a. Konica, Olympus och Pentax.

Ibland när jag inte har bråttom och slipper anpassa mig till snabbrörliga motiv så tycker jag ofta det ger större behållning att fota manuellt än att bara låta kameran sköta det mesta. Det ger tid till viss eftertanke som man annars går miste om. Jag tycker också det finns en poäng med att fota med fasta brännvidder av samma skäl för jag tycker man får ett annat förhållande till motiven då också då man ofta går närmare och det är ofta bara av godo. Med detta sagt så är AF i allmänhet oumbärligt även för mig och det är följande Eye Focus också. Jag skulle inte ens komma på tanken att fota mina blixtsnabba barnbarn utan den typen av moderna hjälpmedel. Jag är helt värdelös på barnfoto utan detta och skulle nog avstått utan den hjälpen i ren frustration .

 

[Smw]

Hej !



Jag gjorde ett enkelt test av några
äldre obj jag har och använder,
och även ett mer modernt.

Det här är ett Upa test, gjort på
vad jag har att tillgå,
så man ska vara försiktig att
dra alltför stora slutsatser.

Det gick till så att en trädgådsstol på
ca 10 m avstånd placerades i ett hörn
nästan så långt ut det går, focuseades
manuellt liveview ( C6D ) och en serie med bilder
på olika bländare togs.
Vad som hände mitt i bilden struntar jag
nu i, är kanten bra är i regel mitten
det med.



Zuiko 50 1.4:
Bl 1. -- ca 4 Mjuk och inte så skarp på
full öppning, men man kanner i regel
igen motivet, porträtt ok.

5,6 -- 11 Skarpt över hela bilden.
http://fourbillionyears.org/photographic-greatness-olympus-om-zuiko-50mm-f1-4/



Zuiko 50 3,5 macro:
3,5 -4 anständigt skarpt,
5,6 -- 11 skarpare, som 50 1,4 unigefär.
Skärpeplanen på dessa böjer olika så vad som
blir skarp i mitten skiljer.
Har tidigare testat dessa mot varandra
på apsC och då vann 50 1,4 när
motivet var på lite längre avstånd.
Kanonskarp som macro.
Påtagligt mindre snygg bokeeh.



Canon 50 1,8 STM:
1,8 -- ca 4: Oskarpt, mer eller mindre oanvändbart.
Blir här totalt frånåkt av Zuiko 50 1,4.

5,6 -- 11 Superskrarpt, påtagligt bättra än Z50 1,4.
Känns som det stämmer bra mot detta och flera test:
https://www.imaging-resource.com/lenses/canon/ef-50mm-f1.8-stm/review/



Zuiko 35-70 3,5 -- 4,5 ,
Zuiko 35-70 4,0
Vid första blicken lika skarpa som sina
fasta syskon, granskar man bilderna och
letar efter oskarpa pixlar finner man några
st fler.
Är i stort användbara på sina maxbländare

Skarpast är nog Zuiko 35-70 4,0 .
Har använt dessa som normalzommar ett tag nu på FF,
kan inte annat än rekomedera dem.
Sälj snorbilligt ( typ 300++) på Ebay och Tradera, men
leta efter fina exemplar.


Zuiko 35 2,8:
Skärpan ökar från 2,8 till ca 8, användbar
från ca 4.
Denna är tidigare testad med apsC mot Zuiko 35 2,0 och
mot Distargon 35 2,8 och är bättre än
dessa.



Inte med denna gången:

Zuiko 28--48:
Som ovan zommar, yttersta hörnen på 28mm lite mindre skarpa.


Zuiko 85 2,0, Zuiko 100 2,8:
Användbara. 100 skarpast.

Tamrom SP90 2,5 , den tidiga manuella varianten
Superskarp, sopar gatan med de ovan Zuiko.
Finns i två mek varianter, lika optiskt.
Har båda, den senaste varianten ligger i replådan,
såg till min förfäran att det va fungus i den.

Köp om man finner ett fint ex.


//MW

 

[Leica-M-gubben]

Tack för info.

Har också testat äldre Olygluggar, dock ej de du testat.
Diskussioner pågår avseende deras antireflexbehandling (eng. MC).
De yngsta har beteckningen ZUIKO med bästa MC, därefter
MC ZUIKO och därefter
ZUIKO men med prefixet F., G., E., tex. F.ZUIKO

Utmärkande är deras unika kompakthet och höga byggkvalitet.
Optiskt i klass som de bästa från konkurrenterna.

Kan tipsa om Minolta MD Zoom 35-70 f/3.5 Macro (III) som Leica kopierade och kallade Vario-Elmar.
Skarp som fasta gluggar på mittbländarna, därtill kompakt. 5-600:-
https://phillipreeve.net/blog/minolta-md-zoom-35-70mm-3-5-review/

Avseende nifty-fifty 50mm f/1.4 anses Canon FDn vara i toppklass. Ca. en tusenlapp.

Att gammelgluggar inte är mer efterfrågade tror jag beror på:
1. okunnighet och ointresse
2. proffsen är märkestrogna och inte priskänsliga, har inte tid att "leka"
3. många amatörer törs inte fota manuellt, därtill begränsar APS-C användningen av FF gammelgluggar.

 

[rronnbac]

Låt mig komma med ett förslag som ger dig stort utbud och ändå behåller en massa fördelar som finns med moderna elektroniskt styrda objektiv.

Till Canons EOS M så finns det en adapter för Canons alla EF och EF-S-objektiv, vilket är världens mest utbredda system. Alla Canon-objektiv tillverkade sedan mitten på 1980-talet funkar, med autofokus, full bländarautomatik, fullt metadata-stöd etc. Dessutom finns en uppsjö av objektiv med EF-fattning från Sigma, Tamron, Zeiss, Tokina, Voigtländer, Yongnuo etc, samt moderna manuella objektiv från t.ex. Samyang etc.

Alla sådana objektiv kan du också använda på Sony A7 om du vill byta, eller ha ett till hus. Naturligtvis måste du ha en adapter, men det räcker då med endast en adapter för Canon EF till Sony E-mount, istället för att sannolikt behöva ha många olika, om du köper gammalt glas från många olika system.

 

[Leica-M-gubben]

Avseende adaptrar finns 2 typer: Dumma och Smarta. De Smarta har elektroniska stift som förmedlar info mellan objektiv och kamera såsom AF, styrning av bländare och EXIF-data. Dessa kostar tusenlappar.

Objektiv till dessa är moderna och kostar tusenlappar.

De dumma saknar elektronisk koppling och har en bajonett i vardera änden. Dessa är avsedda för objektiv med MF och manuell bländare. Kostar ca. en hundralapp.

Objektiv till dessa kostar hundralappar.

 

[Sten-Åke Sändh]

Jag gjorde ett enkelt test av några
äldre obj jag har och använder,
och även ett mer modernt.

Det här är ett Upa test, gjort på
vad jag har att tillgå,
så man ska vara försiktig att
dra alltför stora slutsatser.

Det gick till så att en trädgådsstol på
ca 10 m avstånd placerades i ett hörn
nästan så långt ut det går, focuseades
manuellt liveview ( C6D ) och en serie med bilder
på olika bländare togs.
Vad som hände mitt i bilden struntar jag
nu i, är kanten bra är i regel mitten
det med..........................................................................





//MW

Tog mig friheten att klippa testlistan men tycker ditt lilla test ansluter till det jag själv noterat med manuella Konica AR, Pentax SMC-M och även gen 1 Minolta AF från 80-talet.

Även Zuiko är ju både mycket kompakta och välbyggda precis som alla objektiv på denna tid var. Så Zuiko var ju långtifrån unika utan på 70-talet verkade det vara en trend att bygga smått och kompakt och det gjorde både Pentax, Olympus, Konica och Minolta och inte att förglömma Leica. Idag gäller något helt annat och jag är faktiskt inte alls helt övertygad att det är rent optiska skäl som gör att dagens objektiv så ofta är så pass mycket större och klunsigare trots att de långtifrån alltid är ljusstarkare.

En del urskuldar med AF och inbyggd bildstabilisering men vi vet ju att en del tillverkare faktiskt kan få till väldigt kompakta moderna objektiv som är hyfsat kompakta och hyfsade optikst trots det, men det är oftast objektiv för konsumentsegmenten och inte proffsobjektiv.

Men bra moderna objektiv är inte sällan klart bättre fullt öppna än de gamla manuella och det gäller ofta de mer påkostade objektiven, så det har säkert hänt en del konstruktionsmässigt. De ger inte sällan bättre bokeh som också ofta beror på konstruktionen. Bättre kontrast tycker jag också man får i jämförelse med mycket gammalt.

 

[Sten-Åke Sändh]

.............................

.................Att gammelgluggar inte är mer efterfrågade tror jag beror på:
1. okunnighet och ointresse
2. proffsen är märkestrogna och inte priskänsliga, har inte tid att "leka"
3. många amatörer törs inte fota manuellt, därtill begränsar APS-C användningen av FF gammelgluggar.

Klippte lite bland exemplen.

Det kan säkert vara så också men det kan ju lika gärna vara så att dessa ofta äldre fotografer är just kunniga om dessa gamla manuella objektiv då de ju haft och kanske rent av har dessa objektiv fortfarande på hyllorna av främst nostalgiska skäl. De vet objektivens styrkorf och svagheter men har kanske också insett att de nya objkektiven faktiskt är bättre både när det gäller det optiska och själva hanteringen.

Det är klart kul med gamla manuella objektiv och de försvarar sin plats nu med i en del fall genom att de är så överlägset kompakta och lätta men den som väljer något sådant säger också nej till alla moderna effektiva fokushjälpmedel som bygger på autofokus som ju är halva grejen med de nya kamerahusen. Om man är ute efter att få verkligt skarpa bilder idag oavsett fotosituation så väljer i varje fall inte jag manuella alternativ. Det var ju annat förr för då hade man inte ens den valmöjligheten.

 

[Leica-M-gubben]

...kommer jag nog införskaffa A7an men en nativ kitlins för snabbt och enkelt allround bruk, och sedan flera manuella vintage objektiv för allt annat. Att köpa ett helt kit med nativa linser blir helt enkelt för dyrt.

Vad tror ni om detta, bildkvalitetsmässigt? Överskattar jag fördelarna med Sonyns FF sensor?

Jag skaffade A7 (nr. 3 i Sverige) hösten 2013 med det medföljande kitobjektivet. Så här några år (drygt 4) senare och en full garderob med testade snorbilliga FF gammelgluggar och ett antal native Sony/Zeiss (svindyra) fingluggar kan jag kort konstatera att det finns gammelgluggar för hundralappar som överträffar eller i varje fall kommer mycket nära svindyra nygluggar i prestanda. Men det gäller att ta reda på vilka. Tex. så är enl. mina och andras tester Canon FD 35/2 med konkav frontlins för tusenlappen optiskt bättre än Sony/Zeiss Sonnar FE 35/2.8 för 7 papp. Du betalar alltså 6 papp mer för en glugg med AF som är ett steg ljussvagare. Jag har båda och på resor föredrar jag Sony/Zeiss Sonnar FE 35/2.8 då den är liten, lätt och kompakt och AF är bekvämt om man har bråttom.
http://zone-10.com/cmsm/index.php?option=com_content&task=view&id=345&Itemid=97
http://www.canonclassics.com/canon-fd-35mm-f2-chrome-nose/10-16/

Sen är det så mycket mer än bara skärpan som utmärker optisk kvalitet. Visst skall ett objektiv vara skarpt men för mig tillkommer så mycket mer som utmärker ett objektivs karaktär och attityd. Få bilder blir så mycket bättre om de vore några procent skarpare. Somliga bilder jag tagit med moderna native gluggar till A7 är vid jämförelse med gammelgluggar alltför syntetiskt perfekta, superskarpa men aningen opersonliga och karaktärslösa. Som exempel kan jag nämna Orestor (Zebra) 135 2.8 med 15 bländarblad vilket gör den till en bokehmonster utan like, 500:-. Den är inte lika skarp som en modern FF Zeiss (Otus, Milvus, Loxia) för 15+ papp men kommer tillräckligt nära i 90% av den typ av bilder jag tar.
http://allphotolenses.com/lenses/item/c_317.html

Någon nämnde Helios 44M, jag har några såna, olika modeller, men gillar inte den "swirliga" bokehn som gör mig åksjuk. Men kan förstå att andra tycker det kan vara kul.

I dag kostar beggad A7 runt 5 papp, med kitgluggen 7. Den har i stort fallit klart i pris. Jag har också APS-C kameror jag testat med FF gammelgluggar men det blir inte samma sak som med FF-hus, se mitt tidigare inlägg ovan.

Som någon sagt ovan, att fota manuellt kräver eftertanke, man labbar med fokus och skärpedjup för att få en bild du vill ha, inte en bild kamerans automatik vill ha.

 

[Sten-Åke Sändh]

..................................Som någon sagt ovan, att fota manuellt kräver eftertanke, man labbar med fokus och skärpedjup för att få en bild du vill ha, inte en bild kamerans automatik vill ha.

Fasta objektiv är en sak och zoomarna en annan tycker jag. Ett objektiv som mitt 100mm/2,8 Pentax SMC-M imponerar fortfarande på mig och jag har som sagt kvar det sedan 70-talet. Andra har vittnat om Zuiko 100mm/2,8 om jag inte minns fel som även det verkar upplevas som ett bra objektiv även idag. Men som sagt, ofta är även de fasta inte helt kul fullt öppna och då blir F-tal som 1,4 på en gammal 50:a mest bara dålig marknadsföring som det faktiskt gäller att se upp med. Även om objektivet kanske har en vacker bokeh så är det inte kul om hela bilden - ja t.o.m. bildens centrum - är lika oskarp som ytterkanterna om nu inte just detta är vad man är ute efter och det är i alla fall sällan jag.

Annars tror jag många attraheras av det manuella just därför att man inte bara trycker ner en avtryckare utan faktiskt ägnar bilden mer eftertanke och omsorg än så. Det blir faktiskt nästan meditativt i sina bästa stunder. Om man dessutom som många har en 35:a eller kanske en gammal kompakt kompromiss som en 40:a på gör ju också att man måste gå närmare och det är inte sällan ett bra recept på att få bättre bilder.

Det är inget fel i att gamla manuella objektiv är billiga men det är ju också så att långtifrån alla gamla manuella objektiv är billiga och ibland blir man förvånad över det motsatta förhållandet. Riktigt billiga är bara de som det finns drösvis av - ofta de som sålts i kit som 50mm och 40mm -varianter. Att notera för APS-användare är också att det då var mycket ovanligt med vidvinklar ens på typ 21 mm på denna tid och objektiv med kortare brännvidd är ofta väldigt sällsynta. Att köpa sådana måste vara en rätt dålig affär i jämförelse med att köpa något nytt.

Något jag heller inte fattat är varför exv. gamla objektiv som gjorts av exv. Konica till Leica ska betinga sådana fantasipriser som de gör. Paradexemplet är väl deras Hexanon 60mm/1,2 som kan kosta en förmögenhet även om det säkert förklaras av att det inte ens gjorts tusen ex. av detta objektiv. Men vi talar om samma tillverkare som gjort mängder av Hexanon till Konicas egen AR-fattning och de kan man idag få får en spottstyver ofta (om de inte är särskilt ovanliga). Rimligtvis så är det bland non-Leica Hexanon man i det fallet fortfarande kan göra en del fynd. Jag har själv 7 st från 24mm till 200mm men jag använder dem aldrig numera och om jag skulle fundera på det så skulle jag aldrig sätta ett ostabiliserat på en A7 utan SSS-stabilisering. Föredrar också Pentax SMC-M före Konica Hexanon AR.

https://www.ebay.com/p/Konica-Hexanon-60mm-F-1-2-L-Mount-Type-Leica-L39/1524543140

Här ligger ett exempel av sagda 60mm objektiv för drygt 100 000 spänn.

https://www.ebay.com/itm/Konica-HEX...241403?hash=item2aa46d1fbb:g:4rkAAOSwysRauDm0

 

[Leica-M-gubben]

Fasta objektiv är en sak och zoomarna en annan tycker jag. Ett objektiv som mitt 100mm/2,8 Pentax SMC-M imponerar fortfarande på mig och jag har som sagt kvar det sedan 70-talet. Andra har vittnat om Zuiko 100mm/2,8 om jag inte minns fel som även det verkar upplevas som ett bra objektiv även idag. Men som sagt, ofta är även de fasta inte helt kul fullt öppna och då blir F-tal som 1,4 på en gammal 50:a mest bara dålig marknadsföring som det faktiskt gäller att se upp med. Även om objektivet kanske har en vacker bokeh så är det inte kul om hela bilden - ja t.o.m. bildens centrum - är lika oskarp som ytterkanterna om nu inte just detta är vad man är ute efter och det är i alla fall sällan jag.

Annars tror jag många attraheras av det manuella just därför att man inte bara trycker ner en avtryckare utan faktiskt ägnar bilden mer eftertanke och omsorg än så. Det blir faktiskt nästan meditativt i sina bästa stunder. Om man dessutom som många har en 35:a eller kanske en gammal kompakt kompromiss som en 40:a på gör ju också att man måste gå närmare och det är inte sällan ett bra recept på att få bättre bilder.

Det är inget fel i att gamla manuella objektiv är billiga men det är ju också så att långtifrån alla gamla manuella objektiv är billiga och ibland blir man förvånad över det motsatta förhållandet. Riktigt billiga är bara de som det finns drösvis av - ofta de som sålts i kit som 50mm och 40mm -varianter. Att notera för APS-användare är också att det då var mycket ovanligt med vidvinklar ens på typ 21 mm på denna tid och objektiv med kortare brännvidd är ofta väldigt sällsynta. Att köpa sådana måste vara en rätt dålig affär i jämförelse med att köpa något nytt.

Något jag heller inte fattat är varför exv. gamla objektiv som gjorts av exv. Konica till Leica ska betinga sådana fantasipriser som de gör. Paradexemplet är väl deras Hexanon 60mm/1,2 som kan kosta en förmögenhet även om det säkert förklaras av att det inte ens gjorts tusen ex. av detta objektiv. Men vi talar om samma tillverkare som gjort mängder av Hexanon till Konicas egen AR-fattning och de kan man idag få får en spottstyver ofta (om de inte är särskilt ovanliga). Rimligtvis så är det bland non-Leica Hexanon man i det fallet fortfarande kan göra en del fynd. Jag har själv 7 st från 24mm till 200mm men jag använder dem aldrig numera och om jag skulle fundera på det så skulle jag aldrig sätta ett ostabiliserat på en A7 utan SSS-stabilisering. Föredrar också Pentax SMC-M före Konica Hexanon AR.

https://www.ebay.com/p/Konica-Hexanon-60mm-F-1-2-L-Mount-Type-Leica-L39/1524543140

Här ligger ett exempel av sagda 60mm objektiv för drygt 100 000 spänn.

https://www.ebay.com/itm/Konica-HEX...241403?hash=item2aa46d1fbb:g:4rkAAOSwysRauDm0

Avseende priser på äldre optik så är (som du nämner) inte allt prisvärt. Varför köpa en sällsynt samlarglugg (såvida man inte är samlare) som presterar mediokert till 10+ ggr priset av något som presterar bättre? Vad jag pratar om är optik för hundralappar. Som exempel presterar Canon FD 2/35mm konkav (1000 i klass med Cron 2/35mm V1 8 elements (15 papp). Fördelen med Leican är att den är betydligt mindre. Ja, jag gillar små gluggar.

Zuiko 2.8/100 (500 har jag testat (såklart) och den presterar som de bästa från andra tillverkare. Det som är unikt med denna är att den är (troligtvis) den minsta FF 2.8/100 någonsin, stor som en 50mm.
http://zone-10.com/cmsm/index.php?option=com_content&task=view&id=261&Itemid=97
https://phillipreeve.net/blog/review-olympus-om-zuiko-mc-100mm-12-8/

Generellt är att moderna gluggar (5++papp) presterar bättre på stora bländaröppningar (1.2, 1.4, 1.8) än motsvarande äldre gluggar. Som sagts tidigare, betalar du 10+ papp för en modern värstingglugg så skall den prestera optiskt bättre än en motsvarande från 60-80-talet för hundralappar. Köp det du anser vara "prisvärt" efter dina krav. All optik, gammal som ny, presterar bäst på mittbländarna där de flesta bilder tas.

Sen är jag tveksam till ebay, priserna är betydligt högre än blocket/tradera särskilt om du skall betala frakt, tull och moms med dagens svaga krona. Därtill har många objekt på ebay legat där osålda i veckor pga säljarens överpris. Priserna är vettigare på ebay's auktioner.

Att fota ostabiliserat är inget problem för mig då jag är "uppfostrad" sedan 50-talet med analog teknik.
Film var inte gratis (särskilt inte dia) så man tog inte bilder i "onödan". Visst är stabilisering fördelaktigt i svagt ljus med långa slutartider men med ett lätt enbensstativ kommer man rätt nära.

Kan/vill man inte gå miste om AF, automatbländare och stabilisering är gammelgluggar inget för dig.

 

[Sten-Åke Sändh]

Avseende priser på äldre optik så är (som du nämner) inte allt prisvärt. Varför köpa en sällsynt samlarglugg (såvida man inte är samlare) som presterar mediokert till 10+ ggr priset av något som presterar bättre? Vad jag pratar om är optik för hundralappar. Som exempel presterar Canon FD 2/35mm konkav (1000 i klass med Cron 2/35mm V1 8 elements (15 papp). Fördelen med Leican är att den är betydligt mindre. Ja, jag gillar små gluggar.

Zuiko 2.8/100 (500 har jag testat (såklart) och den presterar som de bästa från andra tillverkare. Det som är unikt med denna är att den är (troligtvis) den minsta FF 2.8/100 någonsin, stor som en 50mm.
http://zone-10.com/cmsm/index.php?option=com_content&task=view&id=261&Itemid=97
https://phillipreeve.net/blog/review-olympus-om-zuiko-mc-100mm-12-8/

Generellt är att moderna gluggar (5++papp) presterar bättre på stora bländaröppningar (1.2, 1.4, 1.8) än motsvarande äldre gluggar. Som sagts tidigare, betalar du 10+ papp för en modern värstingglugg så skall den prestera optiskt bättre än en motsvarande från 60-80-talet för hundralappar. Köp det du anser vara "prisvärt" efter dina krav. All optik, gammal som ny, presterar bäst på mittbländarna där de flesta bilder tas.

Sen är jag tveksam till ebay, priserna är betydligt högre än blocket/tradera särskilt om du skall betala frakt, tull och moms med dagens svaga krona. Därtill har många objekt på ebay legat där osålda i veckor pga säljarens överpris. Priserna är vettigare på ebay's auktioner.

Att fota ostabiliserat är inget problem för mig då jag är "uppfostrad" sedan 50-talet med analog teknik.
Film var inte gratis (särskilt inte dia) så man tog inte bilder i "onödan". Visst är stabilisering fördelaktigt i svagt ljus med långa slutartider men med ett lätt enbensstativ kommer man rätt nära.

Kan/vill man inte gå miste om AF, automatbländare och stabilisering är gammelgluggar inget för dig.

Vi är nog eniga i det mesta. Du kanske är lite äldre än mig som bara fotat analogt sedan 60-talet men jag vill nog ändå ha stabilisering i en A7:a om jag ska exv. använda ett 200mm Hexanon på en sådan. Bättre håller inte jag och det blir nog inte bättre med åren för mig i alla fall.

Jag vet heller inte om ditt refererade Zuiko 100mm/2,8 är särskilt unikt. Alla utom möjligen Canon och Nikon gjorde verkligt kompakta grejor på 70-talet. Ett Pentax SMC-M 100mm/2,8 är bara 55mm långt och 60mm i ytterdiameter med 50 mm filtergänga. Vikt 223g - trots allt i metall. Det är ju det som gör utbudet så bra för det finns mycket att välja på och de gör sig särskilt bra på små Sony-hus..

En annan sak att hålla i minnet är ju också att om man sätter dessa gamla objektiv på verkligt högupplösande hus så presterar de klart bättre än på gamla analoga hus. Så det finns skäl att gå högre upp i upplösning än det 24 MP ger på den äldsta A7:an om man vill testa detta. Fler pixlar gör alla objektiv vassare som kan dra nytta av detta. Jag har mitt Pentax 100mm/2,8 på min A7r med 36 MP ibland just av detta skäl.

 

[rronnbac]

Det är ju en av de stora fördelarna som finns med spegellöst, att man gott kan testa att köpa några manuella objektiv och se om man antingen tycker att de tillför något som moderna objektiv inte gör, eller om man tycker att det lägre priset gör att man kan leva med de nackdelar som också finns med helmanuella objektiv.

Generellt kan man nog säga att alla äldre zoom-objektiv är sämre än nyare, så det man ska lägga krutet på är fasta objektiv. Samma sak gäller för vidvinkelobjektiv, nya är i princip alltid bättre, så typiskt sett är det fasta objektiv mellan typ 35-135mm som är säkrast att gå på.

Till din EOS M finns programvaran Magic Lantern du kan installera, som ger dig lite fokushjälpmedel, typ focus peaking, som du definitivt kommer att ha nytta av. Ännu bättre versioner av fokushjälpmedel har du i Sony A7.

Var och en blir ju lycklig på sin fason, så bara för att ställa saker i perspektiv så tycker jag man kan tänka på att även en del fina helautomatiska objektiv kan hittas för bra pris. Eftersom jag primärt använder Canon så är några exempel på begagnatpriser jag själv betalat för några bra EF-objektiv:

* Canon EF 28mm f/2.8, inklusive UV-filter och motljusskydd, perfekt skick, 600kr
* Canon EF 40mm f/2.8 i princip oanvänt, 800:-
* Canon EF 50mm f/1.8 STM, inklusive motljusskydd, 800:-
* Canon EF 85mm f/1.8 USM, inklusive pol-filter och motljusskydd, 1500:-

Alla de här har ganska enkla optiska konstruktioner, och har haft föregångare i Canons FD-värld så de delar en del av de egenskaper som är vanliga för många äldre objektiv, men har ändå en del förbättringar. Den stora grejen med dem är ju dock att de har full automatik och autofokus.

Utan tvekan finns det många helmanuella objektiv som i vissa egenskaper är bättre (och i andra sämre) men samtidigt tycker jag att man alltid ska beakta hur stor skillnaden faktiskt är eller inte är. Särskilt mycket billigare kommer man inte nödvändigtvis undan med manuellt glas, för kvalitetsglas kostar pengar även om det är gamla. Däremot så är manuellt glas väldigt mycket mer begränsat, glöm alla former av action, även porträtt kan vara nog så svårt, om det inte handlar där man parkerar modellen som en staty.

Det jag vill ha sagt med detta är att det utöver de helmanuella objektiven faktiskt finns prisvärda AF-objektiv som lämpar sig väl för bruk på spegellösa, med intelligent adapter, som t.ex. de här ovan. Nu är jag inte så hemma på Sony, men jag förmodar att det finns en hel del Minolta A-mount-objektiv som också är värda att titta på för Sony.

Med andra ord, det finns något mittemellan också.

 

[Leica-M-gubben]

* Canon EF 28mm f/2.8, inklusive UV-filter och motljusskydd, perfekt skick, 600kr
* Canon EF 40mm f/2.8 i princip oanvänt, 800:-
* Canon EF 50mm f/1.8 STM, inklusive motljusskydd, 800:-
* Canon EF 85mm f/1.8 USM, inklusive pol-filter och motljusskydd, 1500:-

Jag har Canon APS-C med 6 gluggar. Blir aningen förvirrad av din EF-lista. Såvitt jag lärt benämns Canons FF-gluggar EF och deras plastiga APS-C för EF-S. Rätta mig om jag har fel!

Dessa plastic-fantastic funkar riktigt bra på A7 med smart adapter. AF är dock seg i svagt ljus. Byggkvaliteten kommer inte ens i närheten av äldre gluggar (ingen plast, bara glas och metall), så de är inget för barn barnen.