Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Sigma 70-210/2,8 APO

Produkter
(logga in för att koppla)

mapem

Aktiv medlem
Jag har just köpt ett Sigma 70-210/2,8 APO, en kluns på 1,5 kg, på öppet köp i en butik. Begagnad naturligtvis, gluggen lär vara från 90-talet. Det finns inte så mycket att läsa om den på nätet men tydligen ska det vara problem med anpassningen till EOS-kameror. Det kan tydligen bli så att bländaren inte fungerar med alla kameror, och att gluggen i så fall måste få ett nytt chip, vilket tydligen inte går längre eftersom de är slut hos Sigma.... Men den fungerar i alla fall på min Canon EOS 40D.

Onekligen ljusstark med 2,8 genom hela zoomområdet.

Egentligen ville jag väl skaffa mig en EF 70-200L i någon variant, men så stötte jag på denna till en bråkdel av priset för motsvarande Canon. Frågan är om den är lika bra. Nja det är den väl inte, men kanske tillräckligt bra för att jag ska behålla den. Den känns i alla fall otroligt gediget byggd i alla fall och jag hann ta några bilder innan det blev för mörkt. En del blev skarpa, en del inte. Autofokusen låter men den låser ganska snabbt. Inget HSM, men man skiftar snabbt till manuell fokusering med en ring intill fokusringen vilket är bekvämt och smart, nästan som en HSM-motor med DMF.

Finns någon här som har erfarenhet av detta objektiv? Obs, förväxla inte med 70-200, som är en nyare efterföljare.
 
Nehej, ingen respons. Nej, det är nog så gammalt att få har det idag. Det har nog suttit på en analog EOS-kamera eftersom det satt ett skylight-filter på. Det åkte av direkt.

I dag var jag ute en sväng på stan med det. Skärpa och färger ser fina ut. CA verkar vara en icke-fråga. Förvrängningen ser ut att vara mycket låg. På största bländare 2,8 blir det trevlig bak- och förgrundsoskärpa.

Men en tung klump är det. Väger 1,4 kg, lite mer än Canons modernare mostvarighet EF 70-200/2,8 L och lite mindre än dito med IS. Lite jobbigt att hålla stadigt.

Frågan är hur det står sig mot dessa. Det har jag ingen möjlighet att kolla, men jag ska försöka göra direkta jämförelser med det EF-S 55-250 jag har. Är skillnaden stor behåller jag Sigmat, trots tyngden och avsaknaden av stabilisering.
 
Jag fortsätter att diskutera med mig själv. Hittade ett test i Fotos arkiv, från 1993. Där fick det betyget Toppklass! Låter ju lovande. Pris då 7 995:-.

"Foto 199304" sa:
Ett välgjort objektiv med bra värden redan på full öppning. Nedbländat till 8 är det mycket bra.

Fast toppklass då kanske inte är samma sak idag...
 
Har haft 2 st likadana med Nikonfattning, det ena av märket Vivitar av någon underlig anledning, dock samma som sigmat.
Dom fanns med 77 eller 82 mm filterfattning, 82 gav mindre vinjettering. Jag gillade dom , skärpa och snabbhet var OK i alla fall på Nikon F4.

En nackdel var att dom ville bli glappa i konstruktionen efter en tids användning, ibland var man rädd att dom skulle gå av på mitten:)

På det hela en härlig glugg med skön tyngd. Antagligen har dom blivit omsprungna av modernare konstruktioner. Men är du nöjd med vad den presterar så är det väl huvudsaken.

Mvh
Göran
 
Den är ju inte jättetung, den väger mindre än vad OS modellen av sigma 70-200 gör. Jag har den nyaste versionen utan OS och den väger nästan lika mycket som 210an, 1370g för att vara exakt, då är inte stativfäste inräknat.

Är det inbyggd motor i objektivet?

/Hannes
 
Fokusmotorn är inte av HSM-typ, så visst låter den en del och är inte jättesnabb. Jag har bara testat gluggen en dag. Om det finns mycket detaljer i för- och bakgrund kan den ha svårt att fokusera om man har alla punkter aktiva. Med en punkt går det fint och den verkar sitta rätt. Har gjort bokhylletricket för att kolla om den felfokuserar, men det gör den inte
.
Skarpt blir det (om jag lyckas hålla klunsen stilla), även på full öppning. Jag tycker skärpan blir nästan allra bäst på 210mm. Många andra telen blir ju sämre på max zoom. Färger och kontrast är fina. Snyggt direkt från rawfilen.

Nu börjar jag fundera på en extender....(om jag beslutar mig för att behålla objektivet).
 
Nu har jag testat lite. Jag plåtade av en bokhylla med böcker i. Och jämförde med vad jag hade till hands, ett Canon EF-S 55-250/4-5,6 IS. Tog bilder med brännvidderna 70, 100 och 210 och bländarna 2,8, 4, 5,6 och 8.

EF-S 55-250 IS är ett bra objektiv som hänger med förvånansvärt bra. I centrum på bländare 8 och 5,6 är det mycket skarpt. Det gäller alla brännvidder. Kantskärpan är dock sämre, mer ju större bländaren är.

Sigma 70-210/2,8 APO är mycket skarpt över hela bilden på alla brännvidder med bländare 8 och 5,6. Med bländare 4 är det fortfarande skarpt eller mycket skarpt på 70 och 100mm och hyfsat skarpt på 210 mm. Med bländare 2,8 är det inte lika bra. Lite mjuk på 210 men hyfsat i mitten på 100 och 70. Lite sämre i kanterna.

Fördel Sigma 70-210: Mycket skarp på bländare 5,6 och 8 över hela bilden, bra på bländare 4. Ljusstark, bländare 2,8 genomgående. Kraftigt byggd. Hållare för stativ finns. Internfokusering. Smidigt att byta till manuell fokus med en ring intill fokusringen. CA märks inte, distorsion måttlig, vinjettering likaså.

Fördel EF-S 55-250: Mycket skarp i mitten och bra i kanterna på bländare 8. Bra kontrast och fylliga färger Lätt. Stabilisering. Stort omfång. Tar liten plats i väskan.

Nackdel Sigma 70-210: Tungt. Stort. Inte så bra skärpa på bländare 2,8 och 210mm (men 2,8 finns ju i alla fall). Diameter 82 mm gör filter dyra. Ingen stabilisering. Lite bleka färger. Ingen automatisk korrigering i LR (men profilen för Sigma 70-200 funkar bra och såväl CA vinjettering och distorsion är måttliga)

Nackdel EF-S 55-250: Inte så skarpt i kanterna på bl 5,6 och särskilt 4. Största bländare är 4 vid 55 (och 70), 5,6 vid 210 (och 250). Frontlinsen roterar och objektivet blir längre när man zoomar. Känns klent byggd. Att byta till manuell fokus är svårt utan att ta kameran från ögat. Påtaglig kuddformig distorsion på 100 och 210 (men det kan kompenseras automatiskt i LR eller DPP)

Vad blir slutsatsen? Sigma 70-210/2,8 APO känns som ett rejält proffsobjektiv, men tungt och åbäkigt. Canon EF 70-200/2,8 L är lika tungt och åbäkigt. EF 70-200/4L väger däremot bara hälften.

Prestanda då? Om man antar att 70-210/2,8 APO presterar ungefär som det nyare 70-200/2,8 APO, mycket tyder på det, det är samma grundkonstruktion, så kan man jämföra tester på nätet. Kollar man då SLRGear så skulle Sigma 70-210/2,8 vara direkt jämförbart med EF 70-200/2,8L, utom möjligen på 2,8 där L-gluggen är lite bättre. EF 70-200/4L är direkt jämförbart utom på 200 där Sigma är lite bättre. Och dessutom finns 2,8 att ta till.

Jag gillar Sigma-objektivet. Trots tyngden och storleken. Jag tror jag behåller det. För ett begagnat 70-200/4 L, som kanske vore en bättre kompromiss mellan storlek och prestanda, får jag betala dubbelt så mycket.

Ursäkta detta långa resonemang, grundat på beslutsvånda!.
 
Otroligt vad detta gamla objektiv presterar bra! Knivskarpt ända ut i hörnen på bländare 5,6 och 8, lite sämre på 4 och 2,8. Men fullt användbart också på full glugg. Inte knivskarpt men tillräckligt skarpt kan man nog säga.

Jag har nu också fått tag på en Sigma 1,4x telekonverter begagnad. Och hör och häpna, den fungerar klockrent med objektivet och jag får då 294 mm brännvidd. Praktiskt taget lika skarpt som utan extender, men med lite mer CA, som lätt tas bort i LR.

Man ska tydligen inte vara rädd för gamla objektiv, om de är i bra skick.

Nu försöker jag sälja mitt EF-S 55-250.
 
Otroligt vad detta gamla objektiv presterar bra! Knivskarpt ända ut i hörnen på bländare 5,6 och 8, lite sämre på 4 och 2,8. Men fullt användbart också på full glugg. Inte knivskarpt men tillräckligt skarpt kan man nog säga.

Jag har nu också fått tag på en Sigma 1,4x telekonverter begagnad. Och hör och häpna, den fungerar klockrent med objektivet och jag får då 294 mm brännvidd. Praktiskt taget lika skarpt som utan extender, men med lite mer CA, som lätt tas bort i LR.

Man ska tydligen inte vara rädd för gamla objektiv, om de är i bra skick.

Nu försöker jag sälja mitt EF-S 55-250.


Jag använde det objektivet till att skapa en rätt stor del av mitt bildarkiv på den analoga tiden. Bilder som jag sålde till turist- och resebyråer. Då satt det på en Canon EOS 5 eller EOS 3 och var mitt absoluta favoritobjektv. Som du själv påpekat är det synnerligen skarpt nedbländat men lite mjukt vid bl. 2.8 i 200 mm läget. Jag brukade alltid blända ned till åtminstone 4, både för skärpans skull och för att slippa en del av vinjetteringen. Det sistnämnda märker du inget av på din kamera för vinjetteringen sker utanför bildcirkeln för APS-C formatet. Jag älskade känslan i gluggen - den är verkligen proffsigt byggd. Men autofokusen hänger ju tyvärr inte riktigt med när man jämför med objektiv med ultraljudsmotor.
Kul att höra att det finns nån som plåtar med den gamla besten och är lika nöjd som jag var!
 
Jag var också nöjd med dom gamla bestarna och är på väg att köpa in ett ex. i snudd på nyskick som är tajt o inte börjat glappa. För mindre än hälften till 1/3 av vad ett beg. Nikon 80-200 kostar så är det rena fyndet idag. Att det sedan är estetiskt tilltalande gör ju inte saken sämre ;)

/Göran
 
Min kompis har ett sådant. När han skaffade sig en digitalkamera, EOS 10D, så fungerade bara objektivet på största bländaren. Nu har jag fixat en Eos 1D till honom så fungerar bländaren precis som på de analoga huset.

Men du menar att objektivet även fungerar fullt ut med EOS 40D?
 
Jag har läst i diverse fora på nätet att det ofta är precis som du beskrev, att det bara går att använda med full öppning på nyare digitala kameror. Medan andra vittnar om att det fungerar fullt ut även på nya kameror som 7D.

Anledningen lär vara att Sigma inte har några licenser från Canon utan klurat ut bakvägen hur den elektriska kopplingen kamera-objektiv ska vara. Sen har man uppgraderat allteftersom. Under tio år kunde man tydligen få objektivet omchippat så det passade de senaste modellerna. Men nu finns inga chip kvar, och Sigma ger inte längre någon support för det.

Mitt ex fungerar helt perfekt på min 40D. Om det är omchippat eller ett sent produktionsex som hade rätt elektronik från början har jag ingen aning om. Förhoppningsvis fungerar det också på 7D, 5D eller snarare deras efterföljare, som kanske kan bli aktuella för mig så småningom.
 
HannesNikon skrev:
Men i Canonvarianten har de stoppat i en motor? seems odd...
Sitter det en motor i Nikon-kameror med mekanisk överföring till objektivet? Det, om något, låter väldigt udda i mina öron. Att tillverka gluggar till Nikon kräver då mer av tredjepartstillverkare än att bara ändra fattning och chip som till andra system.

Jag vet mycket lite om Nikon, men i alla fall är det så med Canonkameror att ända sen EOS-systemet lanserades på analogtiden så sitter fokusmotorerna i objektivet. Ibland långsamma och ljudliga, som i mitt 70-210 som tråden handlar om, ibland ljudlösa och snabba USM eller HSM-motorer, som t ex i mitt Sigma 10-20/4-5,6 DX HSM. Så snabb och tyst fokus borde vara svår att åstadkomma med mekanisk koppling från kamerahuset, föreställer jag mig.

Off topic, men det är min tråd... :)
 
HannesNikon skrev:
Sitter det en motor i Nikon-kameror med mekanisk överföring till objektivet?

Det är "standardmetoden" för autofokus i spegelreflexkameror. Minolta hade/har det, Nikon har det och Pentax har det. Utom i Canon EOS, som har fokusmotorn i objektiven.

På senare tid har även Minolta/Sony, Pentax och NIkon byggt objektiv med fokusmotorn inbyggd.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar