Oj, ändå har den fått så bra recensioner överallt! Men det är väl säkert så att Sigma (och alla andra) bara skickat perfekt justerade objektiv till recensenterna istället från slumpmässigt utvalda från hyllan.
Du har fått bra svar på själva sakfrågan, men som testare tänkte jag kommentera det du skrev ovan
Nej, det fungerar faktiskt inte så. Jag vet att det är en spridd uppfattning att tillverkare gör så, men om något är det snarare tvärtom: de kan vara förvånansvärt slarviga med skicket på de lånegrejer som testas.
När vi testar nya objektiv är det generellt så är det vanliga att vi helt enkelt får något ouppackat exemplar från lagret hos distributören. Ett av de objektiv som skulle skickats ut till en fotobutik. Har någon annan testare hunnit före oss är de inte sällsynt att vi får objektiven direkt från dem, utan att de ens passerar distributören eller vem det nu är som representerar märket här i Sverige.
Att ett objektiv som Sigma 35/1,4 överlag fått bra recensioner beror helt enkelt på att det generellt är ett väldigt bra objektiv. Men det finns alltid måndagsexemplar och som någon nämnde tidigare har det funnits lite av en historia kring Sigma och fokus - men jag skulle påstå att mycket av det handlar om ett kvardröjande rykte från förr, på den tiden då de uteslutande var en tillverkare av väldigt billiga objektiv - då hade de nämligen verkligen hade en ovanligt hög felprocent när det gällde fokus. Idag verkar de ha närmat sig övriga fabrikat och så vitt företag som Lensrentals kan bedöma (en av de få som har praktiska möjligheter att ta fram statistik - och är nördiga nog att göra det) så sticker inte Sigmas Art- eller Sport-objektiv ut negativt jämfört med andra märken.
Så varför blir de då ibland fel?
Först och främst handlar det om toleranser. Och tar vi den här typen av objektiv - stor maxbländare och med bra skärpeteckning i fokusplanet så behövs det bara ytterst små fel för att ge fram- eller bakfokus. Plus att objektiven dessutom blir mer känsliga för direkta fel (som att ett linselement hamnar lite ur position).
Hur vanliga är fel?
Svårt att säga, tillverkarna är dåliga på att ge ut statistik där
Men vi har ändå en del siffror från företag som Lensrentals och jag som journalist har genom åren pratat med rätt många som jobbar med service och reparationer (även oberoende verkstäder) och ibland berättar representanter från tillverkare saker "off the record". Alla de här källorna pekar på ungefär samma sak: felprocenten är faktiskt rätt låg. Framför allt har den - tvärt emot vad många i forum tycks tro - faktiskt sjunkit de senaste 20 åren. Sjunkit kraftigt. Gamla "pålitliga mekaniska grejer" hade mycket, mycket högre felprocent än dagens elektronisk styrda prylar (nu pratar jag både om kameror och objektiv).
Men man ser ju då och då forumstormar kring kameror objektiv?
Jo, men tänk på att det bara krävs en rätt liten felprocent för att det skall bli mycket prat om saken. Som Stefan skrev strax ovan: "Det är så att de som klagar hörs mest." Jag råkar känna till ett exempel där en kameramodell för några år sedan fick ett genuint dåligt rykte för att ha stora fokusproblem. Så stora att tillverkaren gick ut med ett servicemeddelande om att folk kunde skicka in sina kameror och få dem justerade. Men en representant för den tillverkaren berättade något år efteråt om proportionerna på det hela: I princip alla kameror har en returprocent (alltså hur många kameror som kommer tillbaka för berättigade garantireparationer) på runt en procent. Så, typ en på hundra. Det är vanligt och väcker ingen uppmärksamhet. Hos den här modellen med jätteproblem som fyllde forumen med trådar i månader låg returprocenten på ca 6-8 % - efter att man gått ut med ett servicemeddelande. Och tillverkarrepresentanten var noga med att påpeka att det verkligen var en oacceptabelt hög siffra. Men jag tycket det kan vara värt att se på siffran: När det i forumen framstod som om varenda kamera var felaktig och saken diskuterade i månader så var det i praktiken mindre än var tionde sådana kamera som kom in för garantireparation.
Det här stämmer också med vad jag hört från andra tillverkare och från tredjepartsverkstäder. Det räcker att det är fel på ungefär var tjugonde kamera/objektiv för att det skall få ett ryckte om att vara en problemmodell. Där hamnar ju vi testare i ett statistiskt underläge: Vi kan inte ta in 50 exemplar av något och testa igenom samtliga för att leta felprocent. Det är nog nästan bara stora hyrföretag som Lensrentals som har praktiska möjligheter att ta fram den typen av mätdata.
Så vilka fel har då jag, som testare, stött på genom åren?
Det överlägset vanligaste "felet" hos testgrejer jag har råkat ut för är smuts på sensorerna hos testkameror som redan varit ute hos andra testare. Det är det enda problem jag återkommande råkat ut för. Sedan har det hänt att saker helt enkelt är lite trasiga (glappig knapp på en kamera, felcentrerat linselement i ett objektiv), men då har det nästan alltid handlat om att de åkt på stryk hos tidigare testare.
Sedan har jag sett en del firmwarefel, som att kameror låser sig (ibland rent av så man måste ta ur batteriet) men det har kanske varit fyra-fem kameror av alla de jag testat de senaste tio åren. Jag har stött på några dåliga kamerabatterier (som plötsligt är tomma när de hade 60 % minuter tidigare). Ett par kameror har stängt av sig när man använder dem i några minusgrader (där tillverkarna, faktiskt, sällan lovar speciellt mycket). Jag har som sagt stötte på ett par decentrerade objektiv, men då har det varit slitna demoexemplar.
Generellt gäller principen att man måste kunna återskapa ett problem för att man skall nämna det i testartikeln. Det eller att en produkt uppvisar många olika intermittenta (icke-återkommande) fel. Men det sistnämnda har jag aldrig råkat ut för med fotoprylar, bara med billig hemelektronik.
Som en avrundning kan jag ju påpeka att vi på Fotosidan generellt undviker att testa kameror eller objektiv innan de är produktionsfärdiga. Detta just för att man då inte vet om ett eventuellt problem beror på att man till exempel inte kör slutliga versionen av firmware. Att testa sådana prylar bli lite meningslöst. Däremot
provar vi ibland förproduktionsexemplar när nya produkter visas upp, men då säger vi alltså alltid "prova", inte "testa". Prova är alltså att under några timmar klämma och känna på en ny, möjligen inte 100 % färdig, produkt. Medan testa är att verkligen testköra en färdig produkt i flera dagar eller veckor.