Semesterbilderna blir usla, fy bubblan!

[appslapp]

Min semesterkamera är Sony RX100 alla gånger när vikten är ett problem/faktor.

Lite bilder:
http://www.flickr.com/photos/65072883@N04/sets/72157631466672518/

 

[Bengf]

Min semesterkamera är Sony RX100 alla gånger när vikten är ett problem/faktor.

Lite bilder:
http://www.flickr.com/photos/65072883@N04/sets/72157631466672518/

Fina bilder, inte tu tal om annat än att RX100 är bra, det är intressant att se vad många som gärna vill påpeka svagheter med RX100, den får aldrig vara ifred liksom, den vanligaste kommentaren är ganska kul som att den är bra just nu, i morgon kommer tex Panasonic med en som är bättre, vän av ordning kan då undra om det då inte kommer en Olympus eller Nikon om ett halvår som är bättre än Panasonic och så vidare.

Det hela styrs av vad Sonykritikern själv äger för kameramärke i samma segment, råkar det vara en liten Canon eller Pentax, så kommer det tydligen aldrig en kamera som är bättre än deras. men det kommer alltid en kamera som är bättre än Sony, och dom kommer också väldigt snabbt dom finns redan på fabriken och finslipas lite grann, vänta bara, RX100 är förbisprungen redan innan förste man har öppnat kartongen för den samma.


Dom korta sympatiska öppnings-raderna om RX100 avslutas förvånansvärt ofta med att RX100 är bra nu för dagen. Kan inte minnas att jag läst det om någon annan kamera, vilket givetvis kan vara fel, men jag minns inte det i alla fall.

//Bengt.
,

 

[Leaflet]

Den här märkesdebatten är så urbota fånig. Vem fasen kommer att minnas mig för mina kameraval?

 

[Makten]

Det hela styrs av vad Sonykritikern själv äger för kameramärke i samma segment, råkar det vara en liten Canon eller Pentax, så kommer det tydligen aldrig en kamera som är bättre än deras.

Jag måste säga att jag ofta kritiserar utrustning som jag äger eller har ägt själv. Det är störtlöjligt att hela tiden försöka försvara sina egna val. Givetvis kan inget märke vara bäst på allt.

I slutändan tror jag ändå att balansen mellan hyllandet av det egna och förkastandet av andras val, blir rätt så god. Förutsatt att alla inblandade har skaplig koll på tekniken. Idag kan jag häpna över hur okritiska recensioner jag plitade ner för några år sedan, men jag vet samtidigt att jag är så vansinnigt kräsen att de säkert stämmer rätt bra ur de flesta användares synvinkel.

Om vi nu fortsätter på trådens ursprungliga spår så tycker jag att man inför sig själv ska försöka sätta en kompromissnivå. En "semesterkamera" som är liten och går ner i fickan, kommer (nästan) aldrig att vara lika bra som en lite större kamera från samma period. Parentesen är lite större kameror med lika liten sensor, men de kan förstås ha andra fördelar, såsom trevlig ergonomi och vettiga knappar och vred (Canons G-serie till exempel).

Jag är inte helt haj på sensorteknik, men om jag förstått det rätt så är vi redan idag nära nån slags tak där fotonbruset närmar sig utläsningbruset. Så faen vet om det kan bli så himla mycket bättre vid en given sensorstorlek, mer än ett par-tre steg eller så. Och frågan är om det behövs. Själv tror jag på medelstora sensorer (1" till APS-C) och ihopfällbara objektiv med massor av asfäriska ytor kombinerat med avancerad aberrationskorrigering i mjukvaran. Har man tillräckligt många pixlar så finns det ingen större vits med att göra objektivet raktecknande.

Sony RX100 som nämns om och om igen är bra. Jag kan ärligt säga att dess bildkvalitet duger gott och väl för allt jag vill göra. Men det är klart som fan att jag vill ha bättre. Skillnaden mot större sensorer ser man definitivt, även i smått webformat. Men man får tygla sig.

 

[FlyerOne]

---
Men man får tygla sig.

Så sant. Men hör man verkligen hemma här bland alla oss märkes- och teknik-extremister med sådana "Down-to Earth"-åsikter?
.

 

[genkakuzai]

RX100 känns hyfsat svårslagen i sitt segment i dagsläget, även om Panasonic LX7 (och versionen med Leica-kosmetika) verkar ligga bra till. Men i slutändan förblir ju, som många påpekat, en bra kamera lika bra även om det kommer något bättre, och RX100 lär definitivt duga till de allra flestas behov. Det är åtminstone kameran jag brukar rekommendera om någon är ute efter en högkvalitativ kompaktkamera

 

[Sten-Åke Sändh]

Ja du.... Själv försöker jag få bra bilder med min iPhone. Många kan ju få till det riktigt bra inkl min fru. Själv blir det oftast skit.Och då är det kompositionen också som felar. Nåt i tankebanorna får fnatt

/Stefan

Jag har en jobbarkompis - vår vaktmästare - som fotar väldigt mycket med iPhone och han gör det fantastiskt bra. Jag är verkligen imponerad över vad han lyckas få till. Inte teknisk bildkvalitet alla gånger men han har verkligen blicken. Han är en av alla dessa gamla proletariserade fotografer som funnit för gott att göra något annat och istället ha foto som hobby och som han gör det. Han har sina gamla Leica och en Fuji x100 också men det är iPhonen han skapar sina små konstverk med.

Han drar in mig med jämna mellanrum för att kolla på vad han åstadkommit och det är alltid lika inspirerande. Detta visar väl med all tydlighet att det är ideerna som verkligen räknas och inte främst grejorna.

 

[Sten-Åke Sändh]

Jag måste säga att jag ofta kritiserar utrustning som jag äger eller har ägt själv. Det är störtlöjligt att hela tiden försöka försvara sina egna val. Givetvis kan inget märke vara bäst på allt.

I slutändan tror jag ändå att balansen mellan hyllandet av det egna och förkastandet av andras val, blir rätt så god. Förutsatt att alla inblandade har skaplig koll på tekniken. Idag kan jag häpna över hur okritiska recensioner jag plitade ner för några år sedan, men jag vet samtidigt att jag är så vansinnigt kräsen att de säkert stämmer rätt bra ur de flesta användares synvinkel.

Om vi nu fortsätter på trådens ursprungliga spår så tycker jag att man inför sig själv ska försöka sätta en kompromissnivå. En "semesterkamera" som är liten och går ner i fickan, kommer (nästan) aldrig att vara lika bra som en lite större kamera från samma period. Parentesen är lite större kameror med lika liten sensor, men de kan förstås ha andra fördelar, såsom trevlig ergonomi och vettiga knappar och vred (Canons G-serie till exempel).

Jag är inte helt haj på sensorteknik, men om jag förstått det rätt så är vi redan idag nära nån slags tak där fotonbruset närmar sig utläsningbruset. Så faen vet om det kan bli så himla mycket bättre vid en given sensorstorlek, mer än ett par-tre steg eller så. Och frågan är om det behövs. Själv tror jag på medelstora sensorer (1" till APS-C) och ihopfällbara objektiv med massor av asfäriska ytor kombinerat med avancerad aberrationskorrigering i mjukvaran. Har man tillräckligt många pixlar så finns det ingen större vits med att göra objektivet raktecknande.

Sony RX100 som nämns om och om igen är bra. Jag kan ärligt säga att dess bildkvalitet duger gott och väl för allt jag vill göra. Men det är klart som fan att jag vill ha bättre. Skillnaden mot större sensorer ser man definitivt, även i smått webformat. Men man får tygla sig.

Det här var ju väldigt bra skrivet och lite oväntat för att komma från dig Martin. Sista raden är ju verkligt hårddestillerad för att komma ifrån en källa som annars brukar ligga i topp när det gäller fototeknikextremism.

Jag ska verkligen tänka på denna rad när jag själv surfar med i nästa teknikvåg helt utan styrfena.

 

[Kecko]

Köpte oxå S100 men lämnade tillbaka den efter lite testbilder. Ville ha lite bakgrundoskärpa o mer likt systemkamera. Så jag köpte en begagnad fujifilm x100(4000 kr) istället och är mkt nöjd.

 

[Bengf]

Köpte oxå S100 men lämnade tillbaka den efter lite testbilder. Ville ha lite bakgrundoskärpa o mer likt systemkamera. Så jag köpte en begagnad fujifilm x100(4000 kr) istället och är mkt nöjd.

Ja Fujifilm-fabriken verkar att vara på hugget värre, både med kameror och optik.

 

[MrKarisma]

Frågan är väl inte vilken kamera, utan faktorer som tex om man orkar engagera sig i fotograferandet? Tex "orka" hålla in exponerings-lås-knappen och komponera om eller om man "orkar" efterbehandla bilderna och fotar i raw? I fint ljus tar alla kameror bra bilder, men det hänger på dig som fotogra att göra dom mer än bara bra, att kunna exponera rätt tex. Fotar man i jpeg får man ju inte underexponera för mycket, för då går det inte lyfta skuggorna, medans en raw-fil klarar mer underexponering med gott resultat.

 

[Leaflet]

Min semesterkamera är Sony RX100 alla gånger när vikten är ett problem/faktor.

Lite bilder:
http://www.flickr.com/photos/65072883@N04/sets/72157631466672518/

Du har en härlig ton i dina bilder Rickard! Kan du avslöja lite hur du gör i efterbehandlingen? Jag gillar stuket och skulle gärna ge några av mina bilder den looken. Fotar också bl a med RX100.

 

[Bengf]

Frågan är väl inte vilken kamera, utan faktorer som tex om man orkar engagera sig i fotograferandet? Tex "orka" hålla in exponerings-lås-knappen och komponera om eller om man "orkar" efterbehandla bilderna och fotar i raw? I fint ljus tar alla kameror bra bilder, men det hänger på dig som fotogra att göra dom mer än bara bra, att kunna exponera rätt tex. Fotar man i jpeg får man ju inte underexponera för mycket, för då går det inte lyfta skuggorna, medans en raw-fil klarar mer underexponering med gott resultat.

Jag gick på fotokurser under 80-talet, för jag tyckte själv att det var svårt att få till det, gillade att fotografera för jag har sedan barnsben varit intresserad av bilder och tavlor av alla de slag. Oj vad jag får slänga dåliga bilder i papperskorgen. Är väl förmodligen omöjlig att lära mig den svåra konsten. Det handlar som sagt inte bara om att få skarpa bilder. man kan se fortfarande vad många bilder som tas på husdjur och ungar där fotografen står där 1,85 lång och inte kan gå ner på knä för att hamna i en bättre vinkel mot sina kära motiv.


Det gäller att ha fantasi och att hitta roliga ny vinklar när man vill ta steget ut från att enbart fota under jul och semester, Man blir aldrig fullärd inom gebitet. sedan sitter man där med tusentals bilder i Datorn som man bara själv tittar på, ingen annan är intresserad så fotohobbyn skiljer sig lite från andra hobbys som ett Bowlings-gäng eller korpfotboll. Mitt i svarta natten sitter man framför den blinkande datorn och sorterar sina bilder och joxar lite i elements.

//Bengt.

 

[Bengf]

RX100 känns hyfsat svårslagen i sitt segment i dagsläget, även om Panasonic LX7 (och versionen med Leica-kosmetika) verkar ligga bra till. Men i slutändan förblir ju, som många påpekat, en bra kamera lika bra även om det kommer något bättre, och RX100 lär definitivt duga till de allra flestas behov. Det är åtminstone kameran jag brukar rekommendera om någon är ute efter en högkvalitativ kompaktkamera

Jag har också en RX100, sedan är det så självklart för mig att det finns en uppsjö av bra andra kamera-märken som huserar i närheten av RX100 en del är större och har mera plats för blixtskor och större grepp osv. Man kan inte alltid få allt i hur liten kamera som helst man får helt enkelt välja det man söker.

Man har ju undrat varför Sony dröjt med att släppa en typ av RX100 där man kan ställa in det mesta precis som på en systemkamera och även få tillgång till Raw, som så många frågat efter under flera år. Så det var jättekul att RX100 äntligen kom.


Mycket hänger på optiken för att kameratypen skall bli riktigt bra, RX100 är värd att få en ännu bättre optik till nästa modell, med bättre ljusstyrka vid max teleläge bland annat, det finns lite svagheter med just optiken även om den i stort klarar sig riktigt bra.


Även om man sorterar bort tvivelaktiga testsajter, så är det ett faktum att RX100 fått mycket goda omdömen runt världen och det skall ingen ta i från den tycker jag, så många kan bara inte ha fel. Lite synd dock att Sony satte priset lite för högt, jag fick betala 6300 Kr för det enda exemplar som fanns inne och jag ville inte vänta.

//Bengt.