Schablonbild av en pressfotograf?

[mipert]

Norrbottenskuriren söker fotograf och så här beskrivs arbetsuppgifterna:

”Allt från fotografering vid olyckor och presskonferenser till bevakning av basket och ishockey ingår i arbetsuppgifterna...”

Låter inte så utvecklande tycker jag. Verkar vara ett jobb för en lappfotograf (de kallas faktiskt så). En som sitter och fikar och får en lapp från redaktionen att åka på det eller det jobbet.

 

[Johan Okker]

Du följer också pajkastningen i fotografisk tidskrift?

Men har inte den redaktionella fotografin haft en period av generell stagnation på bekostnad av just kreativitet?
Trenden har - upplever jag - vänt och kreativiteten åter blivit större under det senaste året/åren.

 

[Roben]

Mipert eller någon annan;

Berätta hur det SKA vara på en lokaltidning när det är optimalt för en fotograf.

(Eller hur det är)

De flesta har ingen aaaaning...


Roben
/som oftast ser proffs i aktion på tv

 

[Copy_Con]

Det blir väl vad man gör det till antar jag.
Det finns reklamfotografer som inte fotat annat än Clas Ohlson-prylar och liknande, mer eller mindre hela sitt verksamma liv. På tidningen är din uppgift att dokumentera, och det kan du göra på dit eget vis. Söka bra ljus, bildvinklar o.s.v. Men okej, presskonferenser är väl inte det roligaste...

 

[gors]

Det optimala är en tidning styrd av fotografer, kompletterad med en liten textredaktion längst nere i hörnet.

När man behöver komplettera sina bilder med en liten text (läsarna tycker att det lättar upp) så rycker man tag i en skrivare och briefar som hastigast vad ämnet för dagen är. Det är bra att ta med skrivare ut, för då får man ju en chaufför liksom på köpet också.

Eftersom en del skrivare inte riktigt fattar vad de ska skriva om är det viktigt att styra dem med fast handlag så de inte flummar iväg.

 

[Joker]

He he

 

[Trracer]

Vi kanske skulle starta en sån tidning, "Nyheterna i bilder". Går vi ihop ett gäng här så får vi nog de flesta områden täckta.

 

[Finland]

Håller med dig fullständigt, tyvärr är det fortfarande så på många tidningar. Du får en lapp eller ett körschema handen, och så ut o jobba. Ingen samarbete eller eftertanke med journalisten inte.
Men i o med att fotografkåren blir yngre och yngre så är det en bättring på gång även här. Hoppas jag!

Ilkka

 

[Copy_Con]

gors skrev:
Det optimala är en tidning styrd av fotografer, kompletterad med en liten textredaktion längst nere i hörnet.

Allt kan inte sägas i klarspråk med bilder, dock skrivs det även en hel del onödigheter.

/Christian - som aldrig prenumererat på en dagstidning.

 

[NixXxoN]

Kuriren har ibland rätt sköna bilder. Vem som tagit initiativet till dom vet jag inte. Kanske en fotograf med lust att fotgrafera.

 

[Liax]

Måste det alltid vara kompicerat? Kan en bild inte få vara rak och enkel och bara visa det den behöver? Måste det alltid finnas kreativitet, budskap och dubbla bottnar i en enkel nyhetsbild?

Ibland tycker jag personligen att det kreativa tar över lite för mycket så bilden i sig blir ett självändamål istället för att visa något som har med nyheten/texten att göra.

Visserligen behövs de kreativa och dubbelbottnade bildena också, absolut, men kanske inte i alla sammanhang.

/Joakim - som är på tjurigt humör idag!

 

[mipert]

Min tjurighet börjar minska nu.

Jag tycker inte att pressfotografer skall bli mer ”kreativa” i den meningen att de skall börja luta kamerorna igen eller fotografera med bakgrunden skarp och huvudmotivet suddigt.

Jag har aldrig jobbat som pressfotograf men däremot jobbat på bildavdelningen på Sydsvenska Dagbladet och därmed också varit i kontakt med Kvällspostens redaktion som då låg vägg i vägg.

Min erfarenhet är att det är sällan som fotografer söker upp uppdrag, förutom om de har tråkigt.
När en journalist kommer med idéen om att göra en reportageresa i Mobergs Småland gör fotografen det den brukar; letar körvägar till de olika torpen och hotellen.
Läser inte någon bok av Moberg eller tar reda på fakta. Nu pratar jag om jobb som är bestämda långt i förväg.

Kommentarer som: ”ähh, skicka XXX (vikarien på det)” eller ”Nu skyndar vi på så vi hinner fika innan vi lämnar in rullarna” har jag hört yttras.

Nu får jag inte glömma att nämna att Sydsvenskan i alla fall var en mycket bra tidning att jobba på för bildmänniskor, mycket tack vare deras bildpolicy och satsning på bildens berättarmöjligheter. Nu är jag inte lika insatt etersom jag inte jobbar där längre.


Olyckor, sport och presskonferenser, så ser alltså fotografvardagen ut i Luleå. Enligt annonsen som skall locka en vikarie.


Nu måste jag jobba en stund.

 

[Liax]

Enligt min mening har du helt rätt Mikael. Och det är väl därför de andra skandinaviska länderna, med Danmark i spetsen, gått om oss när det kommer till duktiga pressfotografer. Mycket pga en utbildning i Bildjournalistik som nu Mitthögskolan plagierat. Kankse kan den öka kvalitén hos framtidens pressfotografer.

Själv pluggar jag journalistik nu, och jag har lärt mig se vikten av att vara påläst, insatt och motiverad. Något som jälvklart även en pressfotograf borde vara. Och det finns naturligtvis lysande undantag, Torbjörn Andersson är ett sådant lysande undantag. Men tyvärr verkar "lappfotograferna" ha övertaget.

/Joakim

 

[froderberg]

Idealet är när både bild och textsidan jobbar ihop redan på idéstadiet. Bildredaktionen måste också vara självständig så bildchefen kan bestämma vad som ska fotograferas eller inte eller om bilder ska köpas in istället.

Jag jobbar som pressfotograf på en nyhetstidning som kommer ut varannan vecka. Jag sitter med på alla planeringsmöten och snackar igenom alla jobb i förväg tillsammans med reporter och redaktör.

Ibland får jag en färdig artikel i handen att sätta bild till, och inte bara en lapp. Då gäller det att förstå sammanhang och ämne och känna in.

Det gäller också för fotografer att ta för sig och tänka journalistiskt. Ute på jobb måste en fotograf fråga sig fram för att förstå - vilket är förutsättningen för att få bra idéer.

Vid personporträtt eller långa intervjuer brukar jag sitta med för att utifrån vad personen säger tänka ut hur jag vill ta porträtten. jag sitter aldrig tyst utan ställer också frågor.

Jag vill inte påstå att jag har en idealisk arbetssituation, men väldigt bra.

När jag frågat Årets Pressfotograf Paul Hansen om detta har han nämt DNs bildredaktions självständighet som en viktig faktor. De bestämmer och håller själv i pengarna. Det senare är otroligt viktigt.

 

[Liax]

Håller med!

/Joakim

 

[jpersson]

Jag tycker att dansk pressfotografi är på uppsving (och har varit under ett gäng år). Hur ser annonserna ut i Danmark? På vilket sätt skiljer sig arbetssituationen åt i Sverige och i Danmark? Tänk om det inte är någon större skillnad, då får man kanske leta efter skillnaden någon annanstans.

 

[Fotograf121]

Liax skrev:
Enligt min mening har du helt rätt Mikael. Och det är väl därför de andra skandinaviska länderna, med Danmark i spetsen, gått om oss när det kommer till duktiga pressfotografer. Mycket pga en utbildning i Bildjournalistik som nu Mitthögskolan plagierat. Kankse kan den öka kvalitén hos framtidens pressfotografer.

Själv pluggar jag journalistik nu, och jag har lärt mig se vikten av att vara påläst, insatt och motiverad. Något som jälvklart även en pressfotograf borde vara. Och det finns naturligtvis lysande undantag, Torbjörn Andersson är ett sådant lysande undantag. Men tyvärr verkar "lappfotograferna" ha övertaget.

/Joakim

Nu tycker jag att vi ska stoppa pressarna och komma till verkligheten

En jornalist blir aldrig en duktig fotograf....

Vist han/hon har ett mer kunande om XXX för den har varit påläst om det men erfarenheten hos en Äckta fotograf kommer nog sällan skådas hos en jornalist som är utbildad på att skriva. Jag är i konternuelig kontakt med dom som gör bildjonerlastik programet via att dom kommer på kurser till den fotograf jag är assistent åt och det är dom som går det programet som kommer och vist dom är jätte duktiga jornalister men när dom håller i en kamera ja du det är skräckexempel dom vet ingentuing många har inte riktigt det intresset heller.

Ni som har jobbat som jornalister eller fotografer hur bra tycker ni att det går när ni ska göra två saker samtidigt först få en bra artikel/bild och sedan göra virseversa lika bra???

jag har även jobbat på detta sätt åt försvaret under min värnplikt så lite vet jag om det vist redaktören älskade mina bilder och artiklar (ok inte min stavning) men det är svårt att göra ett bra jobb när man jobbar på detta sätt.

Här även tycker jag då att det är fel som ni skriver att inte jornalister och fotografer jobbar tillsamans dom ska ju skapa helheten och jobba i symbios. vist fotografen kanske inte är så intreserad i att läsa in om Moberg eller någe sådant men bra bilturen dit snacka igenom allt tillsamans då.

/John

 

[froderberg]

121an skrev:
En jornalist blir aldrig en duktig fotograf....

Vist han/hon har ett mer kunande om XXX för den har varit påläst om det men erfarenheten hos en Äckta fotograf kommer nog sällan skådas hos en jornalist som är utbildad på att skriva. Jag är i konternuelig kontakt med dom som gör bildjonerlastik programet via att dom kommer på kurser till den fotograf jag är assistent åt och det är dom som går det programet som kommer och vist dom är jätte duktiga jornalister men när dom håller i en kamera ja du det är skräckexempel dom vet ingentuing många har inte riktigt det intresset heller.

Ni som har jobbat som jornalister eller fotografer hur bra tycker ni att det går när ni ska göra två saker samtidigt först få en bra artikel/bild och sedan göra virseversa lika bra???

Det känns som du blandar ihop saker och ting.

Det är helt sant att det är inte optimalt att både skriva och fotografera samtidigt. Det fungerar att gör porträtt på en person i både text och bild eftersom man inte behöver göra båsa samtidigt, men att skildra en händelse är omöjligt. Ute på reportage händer det ofta att jag och reporterna delar på oss . Jag plåtar det som händer på ett ställe medan reporterna snackar med den som är ansvarig.

Men vi är båda journalister och gör ett journalistiskt jobb. Vare sig reportern eller jag läser en hel roman innan vi sticker på ett jobb, men vi sätter in oss i ämnet och snackar igenom vad det handlar om. Om inte båda vet vad det handlar om är det omöjligt att göra ett bra jobb och få samspel mellan text och bild.

Om bildeleverna i bildjournalistprogrammet är dåliga fotografer rent tekniskt i början av sin utbildning är knappast förvånande - det finns ju inga särskilt högt ställda krav på deras förkunskaper. De ska väl lära sig det under tiden. Jag tycker väl inte det är helt lyckat, men det spelar ingen roll för den här frågan.

Förhoppningsvis ska bildjournalistutbildningen så småningom ge oss folk som är ruggigt duktiga - både som fotografer och som journalistiska bildberättare - precis som de danska pressfotograferna.

Passa på att besöka Galleri Kontrast i Stockholm och titta på dansk pressfotografi om du har vägarna förbi. De bilderna är både högklassiga som fotografier och som journalsitiska verk.

 

[RolandM]

Verkar vara ett perfekt sätt att jobba. Lyd givna instruktioner och ta några kort. Kvalitén på korten är relativt betydelselösa, då dels det tekniska tycket är begränsat och att tidningen har sina prenumeranter som betalat i förskott sedan lång tid, plus att tidningen sannolikt är den enda på orten, så konkurensen är obefentlig.

/Roland som söker direkt

 

[froderberg]

jpersson skrev:
Jag tycker att dansk pressfotografi är på uppsving (och har varit under ett gäng år). Hur ser annonserna ut i Danmark? På vilket sätt skiljer sig arbetssituationen åt i Sverige och i Danmark? Tänk om det inte är någon större skillnad, då får man kanske leta efter skillnaden någon annanstans.

Det finns flera anledningar till att dansk pressfotografi är bättre än svensk. Den främsta anledningen är att det finns en riktigt bra bildjournalistutbildning i Danmark som funnits ett tag.

En viktig förutsättning är att tidningarna har en samsyn om att bra bilder är viktiga och säljer. Det räcker inte att ha bra fotografer - de måste ha de rätta förutsättningarna också. Uppdragen måste planeras rätt, rätt prioriteringar osv. Det är ju dumt att skicka fotografen på jobb som inte har förutsättningar att bli bra när man kan lägga den tiden på annat.

Det gäller också att hela den redaktionella delen av tidningen har en modern och utvecklad syn på bildjournalistik - att det inte bara handlar om att ge en illustration till en text.

Ett exempel på hur det funkar i Sverige: På många lokaltidningar går fotograferna på ett strikt schema. Det gör att de inte kan driva några egna projekt och då är det heller inte lönt att komma med idéer. Min kompis jobbade förra sommaren på Ystads Allehanda. Hankom på idén att fotografera idrottande pensionärer - toppen tyckte alla. Men problemet var att det inte fanns någon tid att göra det på - han var ju schemalagd hela tiden. Till slut fick han en dag åt projektet, men det satt hårt inne.