Det är kanske ett ENKELT BOLAG ni ska ha
Enkelt bolag
Enkelt bolag föreligger när två eller flera personer har avtalat att utöva verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger, se p. 87.
Verksamheten i det enkla bolaget beskattas enligt samma regler som om den bedrivits av delägarna var för sig, men den delas upp mellan dem.
Delägarna beskattas var och en för sin andel av verksamhetens resultat. Beskattning sker i det inkomstslag som skulle varit tillämpligt om delägaren bedrivit verksamheten som enskild firma.
Varje post bland intäkter och kostnader delas upp på delägarna. Eftersom det enkla bolaget inte är en juridisk person tillhör tillgångarna i verksamheten delägarna och dessa gör värdeminskningsavdrag på inventarier och byggnader var för sig på sin andel. På samma sätt ska intäkter och kostnader i verksamheten delas upp på var och en.
Om en delägare för privat bruk och i mer än ringa omfattning använt en bil för vilken kostnaderna dragits av i näringsverksamheten, ska han beskattas för bilförmån enligt samma regler som gäller i inkomstslaget tjänst, se p. 21 och "Deklarationsupplysningar Löntagare" p. 12. Beskattning sker emellertid i näringsverksamhet.
Om kostnaderna för bilen inte dragits av i näringsverksamheten sker ingen förmånsbeskattning.
Delägare som haft kostnader för användande av egen bil i bolagets verksamhet eller för resor till och från arbetet har rätt till avdrag för det. Avdrag görs enligt samma regler som gäller för löntagare, se p. 32 och 33. Avdrag för resor till och från arbetet medges således bara för den del av kostnaderna som överstiger 7 000 kr. Om resorna gjorts med en förmånsbeskattad bil vars kostnader dragits av i näringsverksamheten, gäller följande. För resor till och från arbetsplatsen kan avdrag bara komma ifråga för drivmedelskostnader med 5 kr/mil för dieselolja och med 8 kr/mil för bensin och annat drivmedel. För resor i verksamheten medges inget ytterligare avdrag utöver avdragen för kostnaderna för bilen i verksamheten.
Om det enkla bolaget driver flera olika verksamheter och om en person bedriver verksamhet både i ett enkelt bolag och vid sidan om som enskild näringsidkare, tillhör verksamheterna normalt samma förvärvskälla, se p. 11.
Samma regler som för enskilda näringsidkare gäller också för rätt till avdrag för underskott. Delägare som är fysiska personer och dödsbon ska således normalt rulla sitt underskott i förvärvskällan, om de inte bedriver annan enskild näringsverksamhet där det finns ett överskott att kvitta mot, medan aktiebolag o.d. har rätt till omedelbart avdrag från bolagets inkomster, se p. 68 och 77.
Överlåtelse av andel i enkelt bolag innebär att delägaren överlåter sin andel i tillgångarna, eventuellt mot vederlag i att köparen övertar hans andel av skulderna. Erhållet vederlag för t.ex. varulager och inventarier beskattas som inkomst av näringsverksamhet och för näringsfastighet som inkomst av kapital för fysiska personer och dödsbon, som inkomst av näringsverksamhet för annan juridisk person. Beträffande förmögenhetsskatten fördelas tillgångarna och skulderna i det enkla bolaget på delägarna efter deras ägarandel.
Beträffande vad som är skattepliktigt, värdering m.m., se p. 96.
Beskattning sker i delägarnas hemkommuner. Delägare som är fysiska personer och dödsbon får inte ha annat räkenskapsår än kalenderår utan dispens. Juridiska personer kan däremot ha brutet räkenskapsår. Om t.ex. ett aktiebolag och en fysisk person bedriver verksamhet i enkelt bolag tillsammans kan de således ha olika räkenskapsår.
