** Idag gör vi arbeten på vårt system, kortare störningar och nedtid kan förekomma. **

Annons

QP Card- vad har hänt med leverantören?

Produkter
(logga in för att koppla)
glömde Stefan Ohlsson, med stor sorg försvann en nestor inom fotografi och vad det gäller färghantering, profilering, teknisk redaktör SFF och utbildare. Jag ringde Stefan ofta för att bolla ideer, tankar mm. Stefan försvann alldeles för tidigt.

Jaa, vilken förlust. Det var en sann altruist som verkligen hjälpte många av oss att hitta rätt med våra utskrifter. Jag läste alltid hans artiklar i F-blaskan med stort intresse. Jag hade turen att ha tillgång till den på Stadsmuseets bibliotek när jag jobbade där.
 
Senast ändrad:
Joakim var en riktig tillgång av rang. Mer kompetent/tekniskt kunnig OCH hjälpsam person får man leta efter. Håller med om att det är synd att han inte syns längre. Han var delaktig i QPCard och tror firman drivs/drevs av Lars Kjellberg.

Risedal hade/har sina styrkor också men lämnade väl inte Fotosidan helt självmant. Han var ganska trollig i sin framton och detta tjat om Canons usla dynamiska omfång gjorde att många ruttnade. Men vem vet - kanske har vi delvis Mikael att tacka idag för det bättre omfånget i 5D4 :-D

Tillbaks till topic. Undrar också vad som hänt QPCard. För något halvår sedan så var jag intresserad av programvaran som tydligen är (var?) under utveckling att även stödja CC Passport. Men tror Stefan Ohlsson svarade att verksamheten var lite vilande. Minns inte exakt, men uppenbart att det inte är som tidigare.

Det tråkiga med sådana där "Under Construction" meddelanden från webbhotellet kan innebära att kontot av någon anledning är avslutat. Ser man på merinfo.se om QPCard så verkar det vara lite bekymmer :-( Riktigt trist.

Jag tror inte många riktigt fattat vilken betydelse Micke Risedal haft i åtminstone tre sammanhang tillsammans med bl.a. Lennart Aspman och Joakim Bengtsson.

1. Micke deltog tillsammans med alla dessa i bl.a. den s.k. "Pixeltråden" (jag kommer inte ihåg trådens riktiga namn). Men här hade faktiskt både Micke och Lars Kjellberg (som länge drev Photodo och testade objektiv bl.a.) helt fel. De drev som många andra länge tesen att det var pixlarnas storlek som bestämde en sensors lågljusprestanda och dess brusnivåer. En del fortsatte åratal senare med rena ryggmärgrelexerna att hävda redan innan en kamera testats av DXO t.o.m, att om sensorn fått fler och mindre pixlar så skulle bruset med naturlagarnas obönhörlighet förvärras. Det blev verkligheten i form av nya APS-C sensorer i nya kameramodeller från Sony och Nikon som kom att korrigera den bilden helt.

Det fanns då även en kille som hette Jon Andersson(?), och herregud vad skit han fick för att han istället hävdade att det också var den totala ljusinsamlande ytan som bestämde brusnivåerna tillsammans med sensorn övriga egenskaper. Det visade sig ju också (vilket alltså till slut avgjorde dessa diskussioner) att den s.k. teknikfaktorn var viktigare än man trodde. På den tiden gick utvecklingen också fortare i både kompaktsegmentet och kring APS-C -sensorerna och detta leder vidare till nästa tråd.

Viktigt här var även synken Joakim och andra hade via andra källor på nätet. Så hela denna tråddiskussion var kanske Fotosidans första verkliga "studiecirkel" i realtid där alla hjälptes åt att lära sig nya saker.

2. En av Mickes största bedrifter var när han visade i en jämförelse mellan en Nikon D7000 och Canons 5D MK II visade att teknikfaktorn faktiskt totalt kunde trumfa sensorytans och de större pixlarnas betydelse i Canons FF-kamera. Nikons D7000 hade nämligen utrustats med samma då helt nya 16 MP Sony APS-C stora sensor som först kom i Sony A55 och A580. Det var Sonys första sensor med den då nya utläsningstekniken som i ett steg ökade sensorernas dynamiska omfång (DR) med hela två steg). Detta kom att vända upp och ned på mycket.

Detta var sedan också den verkliga orsaken till att Canons kameror med deras egna sensorer hamnade hopplöst efter i DXO:s kamera och sensorjämförelselistor egentligen fram till för något år sedan. Den normaliserade viktning DXO fortfarande använder mellan de tre huvudbildkvalitetsparametrarna de mäter var satt innan Sonys då nya utläsningsteknik sett dagens ljus och helt ändrat på förutsättningar för Sony och de som använde deras sensorer. När sedan Sony tog fram sin FF A7rII med denna nya sensorteknik, så stod det klart även för många Canon-användare att Canon tappat täten i sensorracet.

Trots att 5D MK II hade en sensor som var mer än dubbelt så stor som A7000 så hängde den inte alls med när Micke lyfte de mörka partierna upp till 4 steg om jag minns rätt. Canon-sensorn bandade då gräsligt och tappade helt färgerna, vilket D7000 alltså inte gjorde. Så detta visade för första gången på allvar att teknikfaktorn kunde vara mycket viktigare än sensorns storlek. Genom denna empiri lyckades Micke komma på kant med en stor del av MK II-användarna som väl först inte riktigt kunde tro sina ögon.

3. Den tredje tråden, den s.k. "Fokus-tråden", startade Micke efter att först ha trott sig leva i den bästa av fotovärldar med sin då nya 5D MK II men sedan upptäckt att kameran inte bara felfokuserade utan dessutom i vissa fall missade intermittent. Den gick alltså inte att lita på. Micke hade om jag inte missminner mig tagit ett porträtt och upptäckt att fokus faktiskt inte alls låg där han satt det.

Lennart Aspman anslöt och de gjorde en massa tester tillsammans. Det här var den första gången någon verkligen gått till botten med de DSLR-relaterade fokusdesignproblem som dessa faktiskt har. Det ska sägas att alla DSLR-kameror har dessa egenskaper, så det var inte begränsat till Canons modeller, vilket jag snart kom att bli smärtsamt medveten om med ett antal av både KonicaMinolta- och Sony-hus.

Många som då fick hjälp av Canonhjälp har speciellt Micke att tacka för att han hade så bra kontakter med Canon-partnern Intervision och kunde visa (med tillräckligt på fötterna) att många både kamerahus och objektiv faktiskt var och varit undermåligt kalibrerade när de levererats. En del fick t.o.m. sina kameror och objektiv åtgärdade fast deras garanti gått ut och så glada över det även om jag tycker de borde varit mer förbannade över att Canon slarvat med slutavsynibgen i tillverkningen. Canon och andra tvingades att lyssna och fick svårare att dumpa slutavsyningen på användarna och det bidrog Micke också till.

Det är också vid denna tid tillverkarna börjar införa "mikrojustering" i husen. Den visade sig dock ha flera svagheter. Hade man tur kunde man justera sina primes men det funkade inte för zoomar. Dessutom fanns bara en modellkod i objektiven och ingen individkod så om två objektivindivider sattes på ett mikrojusterat hus så fick båda dessa samma justering och det funkade ju som ni fattar inte alls i det ena fallet. Så att samnyttja objektiv av en viss typ från en pool av objektiv var alltså ingen bra ide. Lennart Aspman redde ut mycket av de problemen.

4. En annan av de mer våldsamma diskussionerna vid denna tid rörde frågan om RAW vs JPEG. Micke sluggade vilt och hade väl lite svårt att ens lyssna på de som faktiskt hade befogade invändningar kring problemen med proprietära RAW-format som f.ö. ännu inte ör lösta.

Gemensamt för alla dessa diskussioner var att de var mycket mer våldsamma och bråkiga än diskussionerna i allmänhet är idag. De var också mycket mer vida och associativa än vad som är vanligt idag men det var också det som gjorde dem så dynamiska och roliga att följa och delta i och det var i mycket Micke Risedals förtjänst. Det var han som var själva det otålig dynamiska navet i detta och fick mycket av detta som faktiskt hände att hända.

Micke och Lennarts stora generella bidrag var också att de normalt inte nöjde sig med att, som nästan alla då, bara eka vad de läst på dPreview. De testade först innan de snackade och det är nog det jag själv tagit till mig mest från dessa tidiga trådar. Detsamma gällde ju Stefan Ohlsson när det gällde förghantering, profilering och utskrifter. Joakims stora bidrag var att sätta detta i en teoretisk kontext med hjälp av djupa tekniska kunskaper som i princip bara han hade då i detta sammanhang på Fotosidan.

Det var en bättre tid då för det gemensamma lärandet än det är idag och det har nog gjort Fotosidan lite mindre angelägen idag än då kan jag känna. Det beror också självfallet på att all digital fototeknik nu blivit mainstream och superkompetent rent tekniskt och tekniken så följsam genom smart automatik att den knappt märks längre. För mig är den i princip en icke-fråga idag.

Däremot fick vi ju det eminenta bloggsystemet som efter den senaste ansiktslyftningen för några år sedan blivit FS verkliga behållning för mig åtminstone.
 
Senast ändrad:
Färgåtergivningen beräknades fram av Canon med olika branta färgfilter, för att få in mer ljus = öka antal fotoner som träffar sensorn = signalnivå så blev färgexaktheten lidande och det sk ISO talet kunde skruvas upp . Bilder tagna i ett sämre ljus och dess resultat. Jag minns 5DMK1 som en mycket trevlig kamera eftersom färgfiltret var brantare, att sedan Sony något år senare kom med en helt ny sensorlösning där utläsningsbruset var betydligt lägre och man kunde exponera kamerorna efter högdagrarna, dvs inte förlora någon information i det ljusaste partierna i ett motiv utan klippning och samtidigt öppna upp skuggorna med tex Photoshop var en game changer= stort DR. Där var inte 5DMK2 någon höjdare pga en äldre sensorteknologi.

Ja exakt. Och nu när Canon har fått ordning på utläsningsbruset så tycker jag nog man kan kosta på sig brantare/tjockare färgfilter igen för bättre separation. En dagsljuskamera :)
 
Hej. Finns Lennart kvar på

Jag har haft sporadisk kontakt med Lennart som tittat in någon gång på FS men det var längesedan nu. Ska kolla om jag kan hitta honom i mitt gamla mailsystem (som Telenor/Bredbandsbolaget nu har lagt ned). Du kan annars pröva med att kontakta Leif Bengt här på FS. Han slutade ju jobba också som fotograf och gick i pension.

I övrigt är det Sony som håller i taktpinnen i hela fotovärlden idag både när det gäller stillbild och video. De äger sensorutvecklingen och gör man det kontrollerar man de övriga förutsättningar för den tekniska utvecklingen också indirekt. De har en fantastiskt stark ställning där de inte bara tjänar pengar på sina egna kameror utan även på konkurrenternas.

Sigma, Tamron och Sony toppar tydligen objektivmarknaden också och vad jag vet så äger väl Sony intreseen i Tamron också.
 
Senast redigerad av en moderator:
Apropå kamerakalibrering: De DCP-filer som QP-card skapar går inte att använda i LR så jag köpte Colorchecker Digital SG (alltså det större kortet) som sedan körs i Calibrite software. Några funderingar som ni gärna får kommentera:

a) Till skillnad mot QP-card programmet spelar det ingen roll i Calibrite hur man lägger kontrastkurvnan för hur kameraprofilen ser ut. Märkligt!

b) Det sägs att en profil som bygger på två filer med olika Kelvintal är bättre än bara en (Dual illumant profile). jag provade med två filer en med 3400 K och den andra med 6500 K. Men räcker det?

c) Calibrite matas alltså med DNG-filer som exporteras från LR men frågan är hur skall de lämpligen framställas?. Alla Rawfiler "tolkas" ju i LR via en kameraprofil. Vad är bäst att använda sig av.? Eller har jag missuppfattat nåt? ´Skall DNG-filerna framställas utan någon kameraprofil? Men då begriper jag inte hur det skall gå till?

Jo ,jag vet att en kalibrerad bildskärm är grunden för allt, så låt oss lämna det därhän.
 
Apropå kamerakalibrering: De DCP-filer som QP-card skapar går inte att använda i LR så jag köpte Colorchecker Digital SG (alltså det större kortet) som sedan körs i Calibrite software. Några funderingar som ni gärna får kommentera:

a) Till skillnad mot QP-card programmet spelar det ingen roll i Calibrite hur man lägger kontrastkurvnan för hur kameraprofilen ser ut. Märkligt!

b) Det sägs att en profil som bygger på två filer med olika Kelvintal är bättre än bara en (Dual illumant profile). jag provade med två filer en med 3400 K och den andra med 6500 K. Men räcker det?

c) Calibrite matas alltså med DNG-filer som exporteras från LR men frågan är hur skall de lämpligen framställas?. Alla Rawfiler "tolkas" ju i LR via en kameraprofil. Vad är bäst att använda sig av.? Eller har jag missuppfattat nåt? ´Skall DNG-filerna framställas utan någon kameraprofil? Men då begriper jag inte hur det skall gå till?

Jo ,jag vet att en kalibrerad bildskärm är grunden för allt, så låt oss lämna det därhän.

Med ett sådant tjusigt kort tycker jag du skall kosta på dig Lumarivers programvara. Ljusår bättre än Calibrite.

DNG filen borde rimligen läsas in utan några profiler. Även om man lyckas baka med dom så skall programvaran för profilering strunta i dom.
 
Ja exakt. Och nu när Canon har fått ordning på utläsningsbruset så tycker jag nog man kan kosta på sig brantare/tjockare färgfilter igen för bättre separation. En dagsljuskamera :)

Jag gillar Phase One's variant att erbjuda en Trichromatic-sensor till de som vill ha bättre färg på bekostnad av QE.

En sådan lösning känns dock inte så trolig i segmentet där vi vanliga dödliga handlar, det vore väl en marknadsföringsmässig mardröm att erkänna att rådande dominerande sensorfilosofi inte är bäst på allt.
 
Jag gillar Phase One's variant att erbjuda en Trichromatic-sensor till de som vill ha bättre färg på bekostnad av QE.

En sådan lösning känns dock inte så trolig i segmentet där vi vanliga dödliga handlar, det vore väl en marknadsföringsmässig mardröm att erkänna att rådande dominerande sensorfilosofi inte är bäst på allt.

Precis! Trichromatic är en (omöjlig) dröm.

Det som stör mig är att Canon hade bättre ordning förr som sagt. Minns när jag körde 1Ds3 på bröllop. Tungt att kånka på men det gick att plåta i vilket skumt ljus som helst (nästan). Färger och framförallt hudtoner var väldigt förutsägbara och enkla att jobba med.

Men ...den brusade förstås ganska rejält så snart ISO1600 passerades. Men det kan jag ta. Särskilt idag när AI gör ett fantastiskt bra jobb med brusreduceringen.
 
Apropå kamerakalibrering: De DCP-filer som QP-card skapar går inte att använda i LR så jag köpte Colorchecker Digital SG (alltså det större kortet) som sedan körs i Calibrite software. Några funderingar som ni gärna får kommentera:

a) Till skillnad mot QP-card programmet spelar det ingen roll i Calibrite hur man lägger kontrastkurvnan för hur kameraprofilen ser ut. Märkligt!

b) Det sägs att en profil som bygger på två filer med olika Kelvintal är bättre än bara en (Dual illumant profile). jag provade med två filer en med 3400 K och den andra med 6500 K. Men räcker det?

c) Calibrite matas alltså med DNG-filer som exporteras från LR men frågan är hur skall de lämpligen framställas?. Alla Rawfiler "tolkas" ju i LR via en kameraprofil. Vad är bäst att använda sig av.? Eller har jag missuppfattat nåt? ´Skall DNG-filerna framställas utan någon kameraprofil? Men då begriper jag inte hur det skall gå till?

Jo ,jag vet att en kalibrerad bildskärm är grunden för allt, så låt oss lämna det därhän.

Jag vet inte heller men skulle gärna vilja veta. Vad är det för bilder du ska ta??

Vilken process rekommenderar Calibrite?

Rent spontant så borde väl INTE någon av Lightrooms profiler användas kunde jag tycka om du nu ska skapa en egen med Calibrite men nu kör ju Jag varken Lightroom eller Calibrite utan Photolab 7 som ju har bl.a. Calibrite färgkontrol inbyggd men så ser ju inte min verklighet ut i alla fall.

1706095709091.png

I mitt exempel här ovan så väljer man Wide Gamut (Photolabs nya arbetsfärgrymd) och då aktiveras möjligheten att "Create Profile" förutsatt att man öppnat en RAW-fil. Sedan kan man välja en inbyggd s.k. Chart Type:

1706096171397.png

Möjligen är Lightroom mer förlåtande än Photolab som man kan bli vansinnig på när det gäller DXO:s ologiska hantering av kameraprofilerna. Photolab stänger helt om man skulle försöka öppna det med en filtyp som det inte finns profiler för, vare sig man använder proprietära RAW eller DNG gjorda från dessa, vilket är ett helvete om man som jag fick vänta 6 månader på att de skulle fixa en profil för min A7 IV. Däremot är det inget som helst problem att välja precis vilken profil av hundratals om man väl kommit in i programmet och den logiken övergår mitt enkla förstånd.

Nåväl. Som du ser så är en profil för Sony A7 III aktiv i mitt exempel och har påverkat färgerna när jag bildbehandlat med en skärmprofil för Display P3. Dessa färger ser lite mindre mättade ut om jag istället väljer en profil från en Canon spegellös, som ett exempel.

Vad tycker du om den utgångspunkten, som kan ändras märkbart genom ett val av en annan profil?

Ovanpå detta kan jag så välja den Chart Type som passar en bäst vilket jag alltså inte har en aning om, vilken det skulle vara och varför.

Även om det inte har det ringaste med dina problem att göra här så skulle jag gärna veta hur detta är tänkt att funka, vilken målgruppen är med funktionen och varför DXO sett det som så viktigt att prioritera den framför mängder av saker som många tycker de borde prioriterat istället.
 
Det finns ju en länk åtminstone:

Rätt färg direkt med QPcard – nytestat

Excerpt ur länken:

1706138341461.png

1706137927268.png

Ok men om man nu också har en hårdvarukalibreringsbar skärm där man som jag kan växla mellan sRGB, Adobe RGB och Display P3 enkelt, så ser jag ju klara skillnader mellan dessa färgrymder. Gäller väl då att ha koll även på vilken profil man haft aktiv i sin skärm när den nya kameraprofilen skapades antar jag.
 
Senast ändrad:
Programmet har inte fungerat på många år, så länken är inte till så stor nytta

Det finns ju en länk åtminstone:

Rätt färg direkt med QPcard – nytestat

Excerpt ur länken:

Visa bilaga 173124

Visa bilaga 173123

Ok men om man nu också har en hårdvarukalibreringsbar skärm där man som jag kan växla mellan sRGB, Adobe RGB och Display P3 enkelt, så ser jag ju klara skillnader mellan dessa färgrymder. Gäller väl då att ha koll även på vilken profil man haft aktiv i sin skärm när den nya kameraprofilen skapades antar jag.
 
hbengtsson: tack för tipset om Lumariverts. Har beträffande Rawtherapee noterat att om det finns dual illumant-dcp-profil kan den användas istället för standard kamerapofilen. Kombinerat med de myriader av inställningsmöjligheter som finns i övrigt i RT -en väg till den "optimala bilden"?.
Dock knappast avsett för "bread-and butter" hantering dvs av större volymer
 
Minns när jag körde 1Ds3 på bröllop. Tungt att kånka på men det gick att plåta i vilket skumt ljus som helst (nästan). Färger och framförallt hudtoner var väldigt förutsägbara och enkla att jobba med.

Ja 1Ds III önskar jag nästan att jag aldrig provat. Jag gillar kompakta och moderna grejer lika mycket som alla andra så det är något av en förbannelse att det är en uråldrig kluns som spottar ur sig de filer mina ögon gillar allra bäst.
 
Programmet har inte fungerat på många år, så länken är inte till så stor nytta

Anders, nalleg:s (Björn Gustavsson) fråga nedan är exakt densamma som jag ställer mig:

"c) Calibrite matas alltså med DNG-filer som exporteras från LR men frågan är hur skall de lämpligen framställas?. Alla Rawfiler "tolkas" ju i LR via en kameraprofil. Vad är bäst att använda sig av.? Eller har jag missuppfattat nåt? ´Skall DNG-filerna framställas utan någon kameraprofil? Men då begriper jag inte hur det skall gå till? "

När jag kalibrerar en hårdvarukalibreringsbar skärm som min så skulle jag inte vara helt bekväm med att den om den kalibreringen skulle behöva ske genom den färgrymd som för tillfället råkade vara aktiv i skärmen när jag startade kalibreringsprogrammet. Därför är Björns fråga helt relevant och det är också relevant att faktiskt kolla hur processen såg ut med QPCard-systemet.

Det är inte att begära mer än min optiker skulle göra när hon ber mig att ta av mig mina solbrillor före synundersökningen. Att ha dem på sig skulle motsvara att göra en kalibrering genom DXO:s standardprofil för min eller din kamera - inte så bra kanske.

Här får du en länk som visar hur detta funkar i Photolab 7 som nu har motsvarande QP inbyggt i Photolab. Videoadressen går till stycket där detta avhandlas:


I detta exempel så kan du se att man under "Rendering" kan välja DCP-profile ISTÄLLET FÖR den defaultprofil DXO skapat åt din kamera i Photolab. Det är alltså den nollpunkt jag efterfrågar och den Björn också efterfrågar. Photolab löser detta genom valet av DCP-profile och låter användaren namnge sin nya DCP-profilen som sedan kan användas som vilken kameraprofil som helst.


Det är nog inget för mig men jag vill veta hur det fungerar både explicit i Photolab 7 och rent generellt och det tycker jag faktiskt att man får svar på i denna video som även har generell bäring.
 
Senast ändrad:
Anders, nalleg:s (Björn Gustavsson) fråga nedan är exakt densamma som jag ställer mig:

"c) Calibrite matas alltså med DNG-filer som exporteras från LR men frågan är hur skall de lämpligen framställas?. Alla Rawfiler "tolkas" ju i LR via en kameraprofil. Vad är bäst att använda sig av.? Eller har jag missuppfattat nåt? ´Skall DNG-filerna framställas utan någon kameraprofil? Men då begriper jag inte hur det skall gå till? "

När jag kalibrerar en hårdvarukalibreringsbar skärm som min så skulle jag inte vara helt bekväm med att den om den kalibreringen skulle behöva ske genom den färgrymd som för tillfället råkade vara aktiv i skärmen när jag startade kalibreringsprogrammet. Därför är Björns fråga helt relevant och det är också relevant att faktiskt kolla hur processen såg ut med QPCard-systemet.

Det är inte att begära mer än min optiker skulle göra när hon ber mig att ta av mig mina solbrillor före synundersökningen. Att ha dem på sig skulle motsvara att göra en kalibrering genom DXO:s standardprofil för min eller din kamera - inte så bra kanske.

Här får du en länk som visar hur detta funkar i Photolab 7 som nu har motsvarande QP inbyggt i Photolab. Videoadressen går till stycket där detta avhandlas:


I detta exempel så kan du se att man under "Rendering" kan välja DCP-profile ISTÄLLET FÖR den defaultprofil DXO skapat åt din kamera i Photolab. Det är alltså den nollpunkt jag efterfrågar och den Björn också efterfrågar. Photolab löser detta genom valet av DCP-profile och låter användaren namnge sin nya DCP-profilen som sedan kan användas som vilken kameraprofil som helst.


Det är nog inget för mig men jag vill veta hur det fungerar både explicit i Photolab 7 och rent generellt och det tycker jag faktiskt att man får svar på i denna video som även har generell bäring.


Jag har nu skaffat mig Lumarivers för design av kameraprofiler. Den variant jag köpt kan generera både ICC och DCP-profler
. Det verkar vara ett mycket komplext program. För den som är intresserad bifogas nedan en Mejlkonversation som bla berör kameraprofiler som Sändh berör ovan. Till sist nämns något om licenshanteringen



a)Frågor till Lumarivers


  1. Different procedures to design ICC /DCP profiles.




Creating DCP-profiles presumes a DNG-file, in turn created in LR with a camera profile. I can not find any way to create a dng-file ”sidestepping” the camera profiles which are provided in LR



Creating a ICC-profile, on the other hand, presumes ”nullifying ” any camera profile in capture one (In the first step when a Tiff-file is created).



I do not understand this assymetry. Is the effect of the above camera profile in DCP-creation reversed . Pls explain!.



Overall, would you say the combo C1 + ICC is better than LR+ DCP?





  1. Overall, I find the DCP-profiles a bit oversaturated. Is there a Quick fix ?




  1. According to the documentation a dual DCP is always worse than a single DCP. True?. If that is the case what is your recommendations (mainly landscape photography) 5500 K and 6500 K?

b) Svar från Lumarivers


1. En DNG-fil innehåller rå-datat från kamerasensorn även om den paketerats med en kameraprofil. Det spelar alltså ingen roll vilken kameraprofil (om någon) som finns inbäddad i DNG-filen, Lumariver Profile Designer ignorerar den. DNG står för "digitalt negativ" och är ett format som Adobe hittat på för att på ett standardiserat sätt lagra rådata istället för att behöva brottas med alla kameratillverkares olika egna odokumenterade format. Det är också (till största delen) standardiserat hur en DNG-profil ska appliceras



Då det gäller världen av råkonverterare som använder ICC-profiler finns ingen standardmetod. De fungerar som så att kamerans rådata förbehandlas på något sätt (specifikt för mjukvaran), vitbalanseras, konverteras till en intern färgrymd, kanske läggs nån slags för-kontrast på osv. Därefter läggs en kameraprofil i ICC-format på. Capture One har en av de mer komplicerade metoderna därför är det arbetsflödet lite mer komplicerat.


För att kunna göra en profil till en råkonvertarare som använde ICC-profiler måste man kunna exportera en TIFF-fil i steget efter all förbehandling men före ICC-profilen läggs på.


Det spelar normalt ingen roll om man använder LR+DNG eller C1+ICC, man kan få ut samma resultat. Det är mer vanligt bland våra kunder att använda C1+ICC, det anses av många att vara den bildkvalitetsmässigt lite bättre lösningen. ICC har en fördel över DNG och det är att den kan korrigera gråskale-axeln vilket tekniskt inte går med DNG-profiler pga av hur formatet är designat, men det har normalt ingen praktisk betydelse. Ska man jobba med reproduktion (fota av tavlor och sådant för arkivering) snarare än generellt foto rekommenderar jag dock en ICC-baserad råkonverterare för att i det fallet kan man vilja ha korrigering längs gråskale-axeln.



2. Översaturering beror oftast på att man har fått in för mycket ströljus i objektivet (eng. glare) så att målbilden blir lite undermättad som då profilen kompenserar. En quick fix om man inte kan/vill korrigera glare-problemet eller om man tycker den är översaturerad ändå är att justera Curva Saturation-värdet i "Look"-fliken, förutsatt att du använder en kontrastkurva. Om du inte använder kontrastkurva går det att göra med exempelvis Look Adjustments Adjust Jch och Scale Chroma med spännvidden satt att täcka hela färgrymden.



3. Det är bättre att ha en single-illuminant-DCP som är gjord exakt för det ljus man fotar i, än en dual-illuminant-DCP som interpolerar, men om ens single-illuminant-DCP är designad för ett helt annat ljus än det man fotar i så är ju det inte fantastiskt heller. Så som med så mycket annat så "beror det på". Skrivningen i manualen är mest tänkt för att undvika den vanliga missuppfattningen att dual-illuminant per automatik är bättre än en single-illuminant. Det beror ju helt på vilket ljus man fotar i och vilka ljus profilen är gjord för. Fotar man bara utomhus är 5500K och 6500K inte dumt, men ska sägas att över 5000K så händer inte så jättemycket med kamerasvaret, de stora förändringarna händer under 5000K. Så 5500K och 6500K-profilen kommer nog vara nästan exakt likadana. Själv använder jag bara en som är gjord för 5000K för landskapsfotografi men det beror också lite på vilket mål man har och hur man jobbar. Jag känner att med en 5000K så är färgåtergivningen realistisk upp till en gräns när den inte längre kan vara det ändå pga för lite ljus osv. Det skulle vara intressant att experimentera med säg 5000K + 12000K eller liknande mer ovanliga kombinationer, jag har själv inte gjort det, kanske någon av kunderna men har inte hört något. Det är lite spännande med att göra sån här programvara som är "open-ended", flera gånger har kunder hittat på saker som vi hade ingen aning om att man kunde/ville göra trots att vi har gjort själva programmet.


LIcenshanteringen

För den som är intresserad kan jag mejla de problem jag stötte på. Ingen större sak men lite irriterande
Anders, nalleg:s (Björn Gustavsson) fråga nedan är exakt densamma som jag ställer mig:

"c) Calibrite matas alltså med DNG-filer som exporteras från LR men frågan är hur skall de lämpligen framställas?. Alla Rawfiler "tolkas" ju i LR via en kameraprofil. Vad är bäst att använda sig av.? Eller har jag missuppfattat nåt? ´Skall DNG-filerna framställas utan någon kameraprofil? Men då begriper jag inte hur det skall gå till? "

När jag kalibrerar en hårdvarukalibreringsbar skärm som min så skulle jag inte vara helt bekväm med att den om den kalibreringen skulle behöva ske genom den färgrymd som för tillfället råkade vara aktiv i skärmen när jag startade kalibreringsprogrammet. Därför är Björns fråga helt relevant och det är också relevant att faktiskt kolla hur processen såg ut med QPCard-systemet.

Det är inte att begära mer än min optiker skulle göra när hon ber mig att ta av mig mina solbrillor före synundersökningen. Att ha dem på sig skulle motsvara att göra en kalibrering genom DXO:s standardprofil för min eller din kamera - inte så bra kanske.

Här får du en länk som visar hur detta funkar i Photolab 7 som nu har motsvarande QP inbyggt i Photolab. Videoadressen går till stycket där detta avhandlas:


I detta exempel så kan du se att man under "Rendering" kan välja DCP-profile ISTÄLLET FÖR den defaultprofil DXO skapat åt din kamera i Photolab. Det är alltså den nollpunkt jag efterfrågar och den Björn också efterfrågar. Photolab löser detta genom valet av DCP-profile och låter användaren namnge sin nya DCP-profilen som sedan kan användas som vilken kameraprofil som helst.


Det är nog inget för mig men jag vill veta hur det fungerar både explicit i Photolab 7 och rent generellt och det tycker jag faktiskt att man får svar på i denna video som även har generell bäring.













 
Jag har nu skaffat mig Lumarivers för design av kameraprofiler. Den variant jag köpt kan generera både ICC och DCP-profler
. Det verkar vara ett mycket komplext program. För den som är intresserad bifogas nedan en Mejlkonversation som bla berör kameraprofiler som Sändh berör ovan. Till sist nämns något om licenshanteringen



a)Frågor till Lumarivers


  1. Different procedures to design ICC /DCP profiles.




Creating DCP-profiles presumes a DNG-file, in turn created in LR with a camera profile. I can not find any way to create a dng-file ”sidestepping” the camera profiles which are provided in LR



Creating a ICC-profile, on the other hand, presumes ”nullifying ” any camera profile in capture one (In the first step when a Tiff-file is created).



I do not understand this assymetry. Is the effect of the above camera profile in DCP-creation reversed . Pls explain!.



Overall, would you say the combo C1 + ICC is better than LR+ DCP?





  1. Overall, I find the DCP-profiles a bit oversaturated. Is there a Quick fix ?




  1. According to the documentation a dual DCP is always worse than a single DCP. True?. If that is the case what is your recommendations (mainly landscape photography) 5500 K and 6500 K?

b) Svar från Lumarivers


1. En DNG-fil innehåller rå-datat från kamerasensorn även om den paketerats med en kameraprofil. Det spelar alltså ingen roll vilken kameraprofil (om någon) som finns inbäddad i DNG-filen, Lumariver Profile Designer ignorerar den. DNG står för "digitalt negativ" och är ett format som Adobe hittat på för att på ett standardiserat sätt lagra rådata istället för att behöva brottas med alla kameratillverkares olika egna odokumenterade format. Det är också (till största delen) standardiserat hur en DNG-profil ska appliceras



Då det gäller världen av råkonverterare som använder ICC-profiler finns ingen standardmetod. De fungerar som så att kamerans rådata förbehandlas på något sätt (specifikt för mjukvaran), vitbalanseras, konverteras till en intern färgrymd, kanske läggs nån slags för-kontrast på osv. Därefter läggs en kameraprofil i ICC-format på. Capture One har en av de mer komplicerade metoderna därför är det arbetsflödet lite mer komplicerat.


För att kunna göra en profil till en råkonvertarare som använde ICC-profiler måste man kunna exportera en TIFF-fil i steget efter all förbehandling men före ICC-profilen läggs på.


Det spelar normalt ingen roll om man använder LR+DNG eller C1+ICC, man kan få ut samma resultat. Det är mer vanligt bland våra kunder att använda C1+ICC, det anses av många att vara den bildkvalitetsmässigt lite bättre lösningen. ICC har en fördel över DNG och det är att den kan korrigera gråskale-axeln vilket tekniskt inte går med DNG-profiler pga av hur formatet är designat, men det har normalt ingen praktisk betydelse. Ska man jobba med reproduktion (fota av tavlor och sådant för arkivering) snarare än generellt foto rekommenderar jag dock en ICC-baserad råkonverterare för att i det fallet kan man vilja ha korrigering längs gråskale-axeln.



2. Översaturering beror oftast på att man har fått in för mycket ströljus i objektivet (eng. glare) så att målbilden blir lite undermättad som då profilen kompenserar. En quick fix om man inte kan/vill korrigera glare-problemet eller om man tycker den är översaturerad ändå är att justera Curva Saturation-värdet i "Look"-fliken, förutsatt att du använder en kontrastkurva. Om du inte använder kontrastkurva går det att göra med exempelvis Look Adjustments Adjust Jch och Scale Chroma med spännvidden satt att täcka hela färgrymden.



3. Det är bättre att ha en single-illuminant-DCP som är gjord exakt för det ljus man fotar i, än en dual-illuminant-DCP som interpolerar, men om ens single-illuminant-DCP är designad för ett helt annat ljus än det man fotar i så är ju det inte fantastiskt heller. Så som med så mycket annat så "beror det på". Skrivningen i manualen är mest tänkt för att undvika den vanliga missuppfattningen att dual-illuminant per automatik är bättre än en single-illuminant. Det beror ju helt på vilket ljus man fotar i och vilka ljus profilen är gjord för. Fotar man bara utomhus är 5500K och 6500K inte dumt, men ska sägas att över 5000K så händer inte så jättemycket med kamerasvaret, de stora förändringarna händer under 5000K. Så 5500K och 6500K-profilen kommer nog vara nästan exakt likadana. Själv använder jag bara en som är gjord för 5000K för landskapsfotografi men det beror också lite på vilket mål man har och hur man jobbar. Jag känner att med en 5000K så är färgåtergivningen realistisk upp till en gräns när den inte längre kan vara det ändå pga för lite ljus osv. Det skulle vara intressant att experimentera med säg 5000K + 12000K eller liknande mer ovanliga kombinationer, jag har själv inte gjort det, kanske någon av kunderna men har inte hört något. Det är lite spännande med att göra sån här programvara som är "open-ended", flera gånger har kunder hittat på saker som vi hade ingen aning om att man kunde/ville göra trots att vi har gjort själva programmet.


LIcenshanteringen

För den som är intresserad kan jag mejla de problem jag stötte på. Ingen större sak men lite irriterande















Vad är det för typ av bilder du tar som du tänker använda programmet till?
 
Vad är det för typ av bilder du tar som du tänker använda programmet till?
Det är väl mest för olika typer av landskapsfotografering Har under senare tid sysslat mest med panoraman av olika typer.

Nedan bifogas ett extremt exempel där jag tagit ca 50 bilder på en stubbe (Fokusmatris) som sedan "monterats" av PS. Det blir mycket som måste tas bort i kanter mm. Ändå kvarstår en del artefakter. Ursprungsbilden är på ca 600 MB (ca 90*80 cm med 300 PPI).
 

Bilagor

  • Lr-Nikon-Z7-6500-K-saturation-1,09-lumariiver-x.jpg
    Lr-Nikon-Z7-6500-K-saturation-1,09-lumariiver-x.jpg
    9.2 MB · Visningar: 22
Ok och då skapar du en ny kameraprofil för varje "miljö" då fotar för att få färgerna korrekta eller hur? Låter som att det kommer bli en del sådana då.
 
Ok och då skapar du en ny kameraprofil för varje "miljö" då fotar för att få färgerna korrekta eller hur? Låter som att det kommer bli en del sådana då.

Ja, så kan man ju göra men jag har istället byggt standardprofiler som är skapade per kamera/Kelvin/Färgmättnad. Beträffande kelvintal räcker det i grova tal med en profil för temperaturer från 5000K, enligt LumaRiver.
Utifrån dessa standardprofiler tweakar jag sen ytterligare med tonkurva etc.

En helt annan sak, gissar jag, är om man skall göra reproduktionsarbete.
Då behövs säkert en profil var varje miljö för att det skall bli bra
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar