"PERFEKT" exponering

[veneno]

Jag blir skit förvirrad vad gäller exponering. Har nyligen läst boken Kreativ fotografering med rätt EXPONERING (bra bok rekomenderas). Där kan man väl i välldigt stora drag och välldigt förenklat säga att författarens tips var att ställa in önskad bländartal och sedan korrigera slutartid tills det visar rätt exponering i mätaren, eller ställa in önskad slutartid för att sedan ratta in "rätt" bländare. Jag har testat denna metod och jag gillar verkligen det.

Nu är det också så att jag precis sett en film "Through Eyes of a pro Nikon". Där talar fotografen om att man skall sikta mot något grått för att få "korrekt" exponering. Han pratar även om ett gråkort.

Så nu undrar jag skall man alltså inte bara sikta och fokusera på det man vill ta kort på, ratta in för rätt exponering? Ska man alltså försöka hitta det gråaste som finns i motivet och ratta in efter det för att sedan komponera om och sen ta bilden?

Vad är det som gäller egentligen? Antar att det inte finns något riktigt rätt eller fel, men jag vill bara veta var man skall sikta när man skall "ratta" in allt för rätt exponering. Ska jag prova mig fram? Modellen lär ju hinna gå hem innan jag siktat på allt i motivet hehehehe. Är detta anledningen till att man har en ljusmätare? eller går det lika bra med ett gråskale kort (eller vad de nu heter).

Frågorna är många men jag hoppas verkligen inte att det blev för rörigt för er. snälla svara. Trodde verkligen att jag börjat få grepp om detta nu, men nu känner jag mig ganska förvirrad igen

 

[Liax]

PUH, din fråga är inte enkel att svara på. Båda dina exempel är nämligen rätt, men det finns även fler varianter.

Det enklaste sättet att få en korrekt exponering med en digital systemkamera är att använda den första metoden du nämner (alternativt full automatik och eventuell kompensation) och sedan kolla på histogrammet. Visar det att exponeringen är okej så är det bara att köra på.

Använder man analog kamera med film kan man däremot med fördel dra nytta av det andra exemplet. Genom att mäta ljuset på ett gråkort eller något annat som är neutralgrått så får man en korrekt exponering.

Egentligen råder jag dig att söka vidare på nätet och läsa på i ämnet, alternativt köpa en bok om hur man exponerar.

 

[Tell]

Perfekt exponering är en exponering precis som DU som fotograf vill ha den. Skit i histogram o allt vad det heter, sålänge den ser hyfsat rätt ut på skärmen så spelar resten ingen större roll.

Själv så brukar jag ta mina exponeringar så ingenting bränner ut (med undantag för typ solen o så), och sen justerar jag resten i datorn, allt för att saker inte ska bränna ut i slutgiltiga bilden. Så där är min "perfekta" exponering iaf.

Dock så skulle jag säga att en peerrrrrrrrrrrrrfekt exponering är helt omöjlig att göra med kamerorna vi har idag iaf, då dynamiken som sensor klarar att ta in inte ens är i närheten av det vi kan se med våra egna ögon. Meeeen det är ju bara i en perfekt värld såklart, för nuvarande kamerorna duger ändå rätt bra faktiskt.

 

[The_SuedeII]

Inget svar på frågan - men en egen iaktagelse...

Perfekt exponering för MIG är att använda
-Så lång slutartid jag kan och ändå få "rätt" skärpa (ibland vill man ju ha lite rörelseoskärpa, vid panorering eller för att framhäva rörelsen)
-Så stor bländare jag möjligt - med tillräckligt skärpedjup
-Så hög/låg ISO som krävs för att bilden ska bli lagom ljus

"Lagom ljus" beror på målet. Här är det bara fotografen själv som sätter "rätt" ljushet. Men för egen del om det är en bild som är menad att vara väldigt mörk som helhet så tar jag den hellre lite för ljus (om det går med "tillräckligt" låga ISO, och det inte finns för ljusa partier som då kommer bli utfrätta) och gör den mörkare i efterbehandlingen. Detta för att få bilden så brusfri som möjligt.

Finns det väldigt ljusa partier med i bilden får man bestämma hur mycket (om något) som ska tillåtas att slå över till helvitt, bli "utfrätt". Ibland vill man ha med allt i "höjdled" i exponeringen, och ibland gör det inte så mycket om enstaka mindre ytor blir utfrätta. Ibland går det helt enkelt inte att undvika....

Om målet med någon av de tre grundprinciperna bländare/slutartid/ISO inte kan uppnås så brukar jag försöka "sprida felet" till dom andra två - en eller båda beroende på vad som är viktigt... 1Ev för mörkt för att hålla det som jag tycker är "rätt" slutartid, då sätter jag oftast +1/3 på bländare och +2/3 på slutartid - om inte ISO är så lågt att det inte gör mig något att höja här istället.

Jag kör nästan alltid manuellt - så gott jag hinner med. Men ibland räcker kameran längre än jag när det är bråttom, och då litar jag på automatiken - oftast i "A"-läget.

 

[Sture E.]

Håller med Gustav Tell!

Perfekt exponering är en exponering precis som DU som fotograf vill ha den.
Detta är vad som gäller!
Om du planerar och bestämmer dig för att du vill ha en bild på ett visst sätt och du lyckas med detta, ja då är bilden helt perfekt.
Om andra tycker si och så om bilden är detta helt irrelevant. Dessa personer vet faktiskt inte vad du hade för avsikt med ditt fotografi. Själv har jag sagt min mening till ett antal fotoklubbar och vunnit några priser för mitt s.k kunnande. Jag har varje gång blivit lika förvånad över detta. Ingen har frågat fotografen vad hans avsikt med bilden varit...
Så mitt tips till dig är helt enkelt: är du själv nöjd med bilden, skit i vad andra tycker, med en viss reservation. Det finns ALLTID andra som har mer kunskap än vad du har. Om de ger dig tips på hur du kan förbättra bilden, så negligera inte detta även om du känner dig synnerligen tillfreds. Man kan alltid bli bättre - inombords - . Så, nu har jag sagt emot mig själv ;=)
Lycka till
Sture

 

[Falumas]

Där kan man väl i välldigt stora drag och välldigt förenklat säga att författarens tips var att ställa in önskad bländartal och sedan korrigera slutartid tills det visar rätt exponering i mätaren, eller ställa in önskad slutartid för att sedan ratta in "rätt" bländare. Jag har testat denna metod och jag gillar verkligen det.

Jag brukar ställa in den bländare och den slutartid jag vill ha, så får kameran fixa exponeringen med ISOt. Bländare och slutartid är en stor del av bildkompositionen enligt mig.

/Karl

 

[pellepang]

Jag tycker att man måste skilja på vad som är rätt exponerat rent tekniskt och kreativt.
Jag menar att tekniskt så ska bilden hålla sig inom ett vettigt histogram utan några utfrätta detaljer och så vidare....

Men kreativt rätt exponering kan ju skilja sig extremt mycket från vad som till vardags kallas rätt.

Rätt exponering har du när du avbildat något på ett sätt som du själv har strävat efter och är nöjd med. Tycker i alla fall jag.

 

[Bengf]

Inget svar på frågan - men en egen iaktagelse...

Perfekt exponering för MIG är att använda
-Så lång slutartid jag kan och ändå få "rätt" skärpa (ibland vill man ju ha lite rörelseoskärpa, vid panorering eller för att framhäva rörelsen)
-Så stor bländare jag möjligt - med tillräckligt skärpedjup
-Så hög/låg ISO som krävs för att bilden ska bli lagom ljus

"Lagom ljus" beror på målet. Här är det bara fotografen själv som sätter "rätt" ljushet. Men för egen del om det är en bild som är menad att vara väldigt mörk som helhet så tar jag den hellre lite för ljus (om det går med "tillräckligt" låga ISO, och det inte finns för ljusa partier som då kommer bli utfrätta) och gör den mörkare i efterbehandlingen. Detta för att få bilden så brusfri som möjligt.

Finns det väldigt ljusa partier med i bilden får man bestämma hur mycket (om något) som ska tillåtas att slå över till helvitt, bli "utfrätt". Ibland vill man ha med allt i "höjdled" i exponeringen, och ibland gör det inte så mycket om enstaka mindre ytor blir utfrätta. Ibland går det helt enkelt inte att undvika....

Om målet med någon av de tre grundprinciperna bländare/slutartid/ISO inte kan uppnås så brukar jag försöka "sprida felet" till dom andra två - en eller båda beroende på vad som är viktigt... 1Ev för mörkt för att hålla det som jag tycker är "rätt" slutartid, då sätter jag oftast +1/3 på bländare och +2/3 på slutartid - om inte ISO är så lågt att det inte gör mig något att höja här istället.

Jag kör nästan alltid manuellt - så gott jag hinner med. Men ibland räcker kameran längre än jag när det är bråttom, och då litar jag på automatiken - oftast i "A"-läget.

Är inte det gröna läget på en modern amatörkamera i dag, ganska så duktig på hyggligt rätt exponering, åtminstone på mera normala motiv, inte den ljusa stranden, eller snölandskap. faktum är ju att dom många motivprogrammen som finns tillgängliga, tex. palmer,strand,den utmärkta halvmånen, dom kan ju ses som en förenkling av customfunktionerna som då mera erfarna använder sig av, om man nu hinner leta upp funktion Nr28 när andhämtningen är hög under skogsvandringen. Själv kör jag mest med A-läget för jag styr skärpedjupet snabbt, ock kan då prova att höja iso lite, om ljuset konstrar.

Har alldrig riktigt fått kläm på det manuella läget, i studio med fast ljus och så förstår jag det bättre, mins gamla tabeller på tid/bländare hur exponeringen vart den samma. jag menar naturlagarna, och det tillgängliga ljuset vid fototillfället, det går ju inte ratta hur som helst i det manuella läget, A-läget och +/- kompensering klarar mycke olika motiv. Vänl./Bengt.

 

[snap01]

En bra exponering är en när man inte bränner ut högdagrar/sotar igen lågdagrar. Desto bättre exponering desto bättre kvalitet på utskriften. Om man tok exponerade på dia tiden o tex fotade en strand med 2 stegs överexponering så såg sanden ut som snö o det går inte att rädda bilden överhuvud taget.
Idag om du över exponerar samma motiv 2 steg så visst du kan backa exponeringen o få fram en bild om du kört raw men du får aldrig samma KRISP i bilden med felaktig exponering oavsett om du tagit en digitalt.
Skit in blir fortfarande skit ut men kanske lite mindre om du kör digitalt med raw.

Sedan så kan en rätt exponering ibland vara (felaktig) för att det kan passa bättre för det du vill göra med bilden men grunden är att lära sig histogrammet för det är ett fantastiskt hjälpmedel (facit) för det talar om exakt hur bilden är exponerad medans en bildskärm är mer för att se innehållet på enligt mig.
Om det spelar roll att exponera rätt? det är bara att prova med ett motiv som är lite krävande med fina tonövergångar ta en felaktig o en (perfekt exponering) och ta ut två fysiska bilder så ser du hur mycket det kan göra.

 

[The_SuedeII]

Tillägg till Oves inlägg ovan - med hänvisning till en del av orginalfrågan.

"Gråpunkten" är alltså bara i vissa fall viktig. Det finns inget som säger att en "perfekt" exponerad bild har sin gråpunkt placerad på 18%, 12% eller vad man nu vill sätta som "perfekt grå" - det finns ju många standarder för det här.

Det viktiga är precis det som Ansell Adams en gång i tiden gjorde mycket grundforskning om (han var en tekniknerd, hur mycket foto-talang han än hade...) .
-Att det som är det viktigaste i bilden placeras (i exponeringshöjd) så att kameran/sensorn/filmen har så bra möjligheter som möjligt att "ta hand" om informationen. Vad är viktigt för bilden? Det får man ju bestämma själv!
Det kan vara de ljusaste partierna som är viktiga - då underexponerar man lite jämfört med "perfekt neutral exponering". Och om det är skuggorna som är viktiga och innehåller det som man vill ska vara detaljbärande i bilden får man underexponera.

Det som en gång i tiden gällde för s/v film gäller än idag, bara med vissa modifieringar eftersom analogt/digitalt har sina begränsningar på lite olika punkter.

 

[Chill_92]

Jag gör som så att jag försöker få en hyffsad exponering när jag väl tar bilden, sen fixar jag till den först i Camera Raw och sen eventuellt lite till i Photoshop.

Fota med känsla och fixa bilden efter histogrammet sen i datorn så gott det går

 

[Rickenbacker]

Perfekt exponering = den exponering som förmedlar det du såg när du tog bilden, vilket inte nödvändigtvis betyder att det blir en exakt återgivning av verkligheten.

För att åstadkomma det krävs inte så mycket, bara att man vet hur kamerans ljusmätare "tänker" och vad de olika inställningarna gör. Själv kör jag rätt mycket med någon form av halvautomatik (oftast bländarprioritet), men eftersom jag vet att kameran vill ha 18% grått (även om nyare ljusmätare är bättre och bättre på att exponera annorlunda belysta scener) så vet jag att jag ska ratta in lite exponeringskompensation för att snön ska bli vit, t ex. Att läsa lite om zonsystemet skadar inte heller, lär man sig det har man en betydligt bättre förståelse för vad man ska göra för att "lura" kamerans ljusmätare att ge den exponering man vill ha.

Och med moderna digitalkameror är det enda kardinalfelet egentligen att överexponera. En utbränd yta i din bildfil går aldrig att fixa i photoshop, medan en underexponerad ofta har detaljer som kan tas fram i efterhand. Men bäst är förstås att göra rätt från början .

 

[Alagazam]

Jag brukar ställa in den bländare och den slutartid jag vill ha, så får kameran fixa exponeringen med ISOt. Bländare och slutartid är en stor del av bildkompositionen enligt mig.

För mig låter det som en riskabel metod. Hur ofta tas din bild med så högt ISO att det inte är acceptabelt? För mig låter det väldigt chansartat att låta ISO-valet skötas automatiskt om man nu inte fotar med proffskameror som ger bra resultat på höga ISO.

 

[OscarM]

För mig låter det som en riskabel metod. Hur ofta tas din bild med så högt ISO att det inte är acceptabelt? För mig låter det väldigt chansartat att låta ISO-valet skötas automatiskt om man nu inte fotar med proffskameror som ger bra resultat på höga ISO.

Falumas D700 och min D300 visar iso i sökaren, så det är bara att kolla till om auto-iso har gått igång, och hur högt isot är. jag tar hellre en brusig bild än en som har rörelseoskärpa. men istället för att få brusigare bilder får man ofta mindre brusigare bilder pga att kameran inte använder högre iso än vad som behövs.

 

[Alagazam]

Falumas D700 och min D300 visar iso i sökaren, så det är bara att kolla till om auto-iso har gått igång, och hur högt isot är. jag tar hellre en brusig bild än en som har rörelseoskärpa. men istället för att få brusigare bilder får man ofta mindre brusigare bilder pga att kameran inte använder högre iso än vad som behövs.

För mig låter det här fortfarande lite bakvänt. Är man rädd för rörelseoskärpa får man öppna bländaren så kortare slutartid tillåts.

Sedan är det givetvis så att man kan gilla det digitala bruset, och då spelar det ingen roll som du skriver.

Jag skulle dock inte vilja riskera att förstöra en bra bild med ett för högt ISO, utan justerar då hellre bländare eller slutartid.

 

[OscarM]

jag kör ofta med D300 + 30/1.4. jag kör med bländarprio, och ställer in auto-iso så jag får åtminstone 1/80s. sen kan jag välja bländare och fota på utan att behöva bekymra mig om vilket iso jag ska välja. jag som inte är så bruskänslig har max auto-iso på 3200, men det går att sätta lägre om man vill. märker jag att iso går upp för högt så kan jag ju öppna upp bländaren mer, eller t.ex vrida över till M och ställa in en längre slutartid och välja bländare.

låter som att du inte ens testat Nikons auto-iso. underbar funktion som gör att man slipper tänka lika mycket på kameran, och istället kan ägna sig åt att fotografera.

edit: ah, du har inte nikon nej... ja då kanske din skepsis mot auto-iso är berättigad, verkar mest vara nikon-användare som gillar auto-iso.

 

[wfrank]

Vad är det som är så speciellt med Nikons Auto ISO jmfrt med tex Canons Auto ISO?

 

[voitcanon]

På nikon kan du välja vilken slutartid som du vill ha som längsta möjliga och du kan även ställa in ett maxiso som kameran inte går över, det är skitpraktiskt på fasta objektiv. Canons däremot går efter brännvidden och väljer längsta möjliga tid så att det inte blir skakigt vilket är mycket praktiskt på zoomar. Något som skulle vara väldigt trevlig var om man kunde få auto iso på läge M.

 

[wfrank]

Ok. Ja det skulle vara trevligt om man hade något maxISO att sätta i autoISO för lägena T/A/M. På Canon (7D) betyder autoISO kort och gott "upp till 3200". Man kan tillåta högre ISO, men oftast vill man snarare åt andra hållet tycker jag, tex stoppa på 1600 eller lägre ibland. Speciellt med ljusstark optik. Då är det fixISO som gäller tyvärr (på Canon). Kör mest Av eller Tv, och då (i mörker) blir ISO (nästan) alltid 3200. Tror det debatterats i 7Dtråden, men den är sen länge helt oöverskådlig.

Ursäkta lite OT, men det har ju trots allt med exponering att göra.