Sture E.

Fyfan vad jag är trött på analog utrustning. Det beror enbart på att jag saknar den, säger Nikon F4s och ett 85mm.

Nu är det inte längre så, tiderna förändras och jag har gått till Pentax K10D och från digital system till en liten ynklig pocketkamera...givetvis digital. Kanske att jag med denna lilla guldklimp kan återvända till fotografins grundstenar, dvs att fånga ljuset och njuta av enkelheten i det hela.

För mig handlar bilden helst om att lyckas vid själva fotograferingsögonblicket. All efterbehandling räknar jag som fusk, även om jag själv tillämpar det!
Då passar det väldigt bra att vara med i Dogma.
Mitt Dogmalöfte är Panasonic Lumix DMC-LX2, ISO 100 och 28 mm widescreen.

Tekniskt misslyckade foton kan fånga ett speciellt ögonblick och det är viktigt. Fotografering handlar om att dokumentera ditt liv och vad du gillar att se. Att ha mkt kunskaper hjälper många, men för oss andra blir det en utmaning att lyckas. Och då mår man väldigt bra.
Om du ser att jag varit inne på din sida så beror det på att jag varit intresserad av dina bilder och kanske försöker att ta lärdom av dom. Det finns ju så otroligt med kreativitet och kunskap här på fs.

I övrig kan jag med gott hjärta hänvisa till följande sajt nämligen http://www.moderskeppet.se/ Där kan vi noviser njuta av delad kunskap. Tack Mattias och gänget!

Medlem i grupperna

Vem är jag?

Mina intressen:
Gatufoto, Macro, Reportage / Situation, Svart-vitt, Porträtt, Natur, Växter, insekter, naturdetalj

Jag fotograferar helst med digitalkamera och då helst i svartvitt. Jag hittar mina motiv mestadels ute, och motiven är oftast stilla. Motiven hittar jag med vidvinkel, och när jag exponerar så tar jag hjälp av erfarenhet. När jag surfar på Fotosidan.se så gör jag det med Windows och jag tycker bilder är roligast.

Mitt bästa fotominne:
När jag tog med mig kameran och fotograferade hela vägen hemifrån till BB och fram tills min dotter föddes. OK jag hade inte is i magen utan tog en del av bilderna i efterhand. Men jag fick en hel serie och de var bara till familjens åskådning.

Mitt sämsta fotominne:
En bild från 70-talet taget med en Chinon CE-4 och 50/1.4 där jag står under ett stenblock och låter en kompis hoppa uppåt. Vinkeln gör att han ser ut att hoppa 4-5 m upp i luften, men bilden är för jävlig. Jag har den kvar som minne av fotografins glädjestunder där teknik inte är allt.

Min största inspiration:
Några nu bortgångna amerikanska dokumentärfotografer, namnen kan kvitta.Men Robert Frank är inte att förglömma! Jo, det är han, hans bilder är skit tycker jag, men han har gett mig en del ändå! Livet i sig självt med alla dess möjligheter. Naturen, människor du möter av en tillfällighet, historiska platser, småkryp, skrotbilar och allt annat intressant. Ser mig gärna som en dokumenterande åskådare med egna åsikter. Degma, det glömda rummet och gatufoto bör säga allt...

Jag fikar helst:
En tidig morgon, varm Oboy och en macka med korv&ägg, ensam vid nån avlägsen sjö ute i skogen och njuter av lugnet.

I kameraväskan har jag alltid:
Min Panasonic som är bedrövlig om du inte har tid att fotografera, Ett gorilla stativ, mycket tålamod, livsglädje och en dosa snus! Samt min jackrussel, även om han inte får plats i väskan... Utan honom, ingen fotografering, det är min bäste vän, outstanding, Tålamod, vänskap och glädje, vad mer kan du begära!

Drömbilden är:
Den behåller jag för mig själv. Tids nog visar jag den, men det lär nog dröja. Hoppas jag i alla fall. När den dagen inträffar lägger jag kameran på hyllan och glor istället på bilden under resten av livet. Och njuter... Men först skall jag fota uteliggarna i Gbg.