Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Pärl efekt vid lång exponering?

Produkter
(logga in för att koppla)
Vevo skrev:
Jag drog en serie bilder på ett lysrör hemma och av 70 st exponeringar (alla tagna med 1/4000) blev ingen svart. Det som hände var att det varierade kraftigt i ljusstyrka och färg mellan exponeringarna. från mörkgrön till vit/blå. Då är vi snart tillbaka på ruta ett igen.

/Ove

Hoppas ingen såg dig när du med spänning i blicken brände av 70 exponeringar mot ett lysrör...:)
 
Jo min fru, och skakade på huvudet som vanligt. Hon är härdad vid det här laget. Hon var väl den fösta att tycka det var bra att jag köpte en D-SLR. Det blev inte så mycket skit på filmen som hon utryckte sig. Nu kan jag slösa bäst jag vill enligt henne ;D

/Ove
 
Det här är nog en av de skönaste trådarna hittills. Sådär lagom urspårad, om man får säga så.

Nikon D2X har ju fått en extra ljussensor monterad på toppen för att bättre kunna hantera inomhusljus. Undrar hur de har tänkt? Vore ju smart att synkronisera exponeringen med ljuset. Säkert inte så svårt.

Då dyker säkert nästa diskussion upp: Hur mycket mindre variationer får men med en D2X jämfört med andra digitaler?

Den som lever får se. God natt...

/AnWi
 
Nekomy skrev:
Skaffa en dålig glimtändare så kommer ni se lysrör som blinkar :)

Ja då hinner t.o.m. det slöa ögat se blinket.

/AnWi (Lycklig! Nu är det helg! Solen skiner! Jag åker cykel! Kanske hinner ta några bilder på hemvägen!)
 
Nekomy skrev:
Jag tittade på denna bilden http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm?ID=331279&set=lp och började fundera lite vad denna pärl efekt beror på och om det finns sätt att undvika den på.

När jag ser liknande bilder tagna med analog kamera/film så bildar ljusen en solid rand och där med utgick jag ifrån att det inte beror på lamporna.

Kvar fanns då att kameran/CCDn inte uppdaterar helatiden utan i pulser och där med bilder detta mönster.

Har jag dragit fel slutsats och hur kan man bevisa/motbevisa min tes och kan man undvika detta fenomen?
Tja go' vänner !

Jag har läst hela tråden och man kan ju undra om stackars Jim fått svar på frågan ? Nåja jag tar på mig uppgiften att sammanfatta och dra slutsatser.

Pärlefekten beror på växelströmmens pulserande och därför blir det givetvis inget pärlband från billysen (likström). Ove hade ju en bild med både pulserande och inte samtidigt vilket bevisar att kameran inte åstakommer fenomenet.

Han bevisade också att digital- eller analog-kamera inte gjorde någon skilnad. Sen gör ju det en väldig skilnad viken slutartid man har. För att få en effekt måste man ha välldikt lång tid.

Som slutkomentar kan jag bara säga att det finns två (minst) olika sensorer:

Ccd :(ex. Nikon d70) som använder fotodioder och hur man bär åt sig att lagra energi vet jag inte (dioderna kan i vilketfall som helst inte göra det, kanske flera bilder och sen adderar dem digitalt).

Cmos :(ex. Canon 300d) som ska ha ljuskänsliga kondesatorer som laddas upp och avger högre spänning ju ljusare (eller längre slutartid) det är. De här spänningarna a/d-omvandlas sedan och signalbehandlas innan de sparas på minneskortet.

Mvh Erik !
 
Varifrån fick du att CCD är fotodioder?
CCD står för Charge Coupled Device. Det är kondensatorer med buffertsteg emellan. Tekniken bygger sedan på att laddningarna skiftas ut år sidan i en sorts skiftregister.

Skillnaden med CMOS är bara dopningen av silikonet. Det är främst tillverkningsteknik som skiljer sensorerna åt.

/AnWi
 
Re: Re: Pärl efekt vid lång exponering?

ekemannen skrev:
Tja go' vänner !

Jag har läst hela tråden och man kan ju undra om stackars Jim fått svar på frågan ? Nåja jag tar på mig uppgiften att sammanfatta och dra slutsatser.

Pärlefekten beror på växelströmmens pulserande och därför blir det givetvis inget pärlband från billysen (likström). Ove hade ju en bild med både pulserande och inte samtidigt vilket bevisar att kameran inte åstakommer fenomenet.

Han bevisade också att digital- eller analog-kamera inte gjorde någon skilnad. Sen gör ju det en väldig skilnad viken slutartid man har. För att få en effekt måste man ha välldikt lång tid.

Som slutkomentar kan jag bara säga att det finns två (minst) olika sensorer:

Ccd :(ex. Nikon d70) som använder fotodioder och hur man bär åt sig att lagra energi vet jag inte (dioderna kan i vilketfall som helst inte göra det, kanske flera bilder och sen adderar dem digitalt).

Cmos :(ex. Canon 300d) som ska ha ljuskänsliga kondesatorer som laddas upp och avger högre spänning ju ljusare (eller längre slutartid) det är. De här spänningarna a/d-omvandlas sedan och signalbehandlas innan de sparas på minneskortet.

Mvh Erik !
Jo, det blev en intresant och lärorik diskution som gav många och bra svar. Tex hade jag inte tänkt på (trots att jag borde veta) att ljuset från bilar (nästan) alltid är konstant och att detta är bevis nog för att CCDn inte registrerar i impulser utan konstant under den tiden bländaren är öppen.

Detta var en toppen diskution med mycket logik och bra exempel.
 
AnWi skrev:
Varifrån fick du att CCD är fotodioder?
CCD står för Charge Coupled Device. Det är kondensatorer med buffertsteg emellan. Tekniken bygger sedan på att laddningarna skiftas ut år sidan i en sorts skiftregister.

Skillnaden med CMOS är bara dopningen av silikonet. Det är främst tillverkningsteknik som skiljer sensorerna åt.

/AnWi
Tja !
Jag ska kolla det där med ccd:er och cmos en gång till innan jag säger något säkert.

Resonemanget med lik respektive växelström stämmer dock !

Mvh Erik !
 
Detta är helt fantastiskt! Har lärt mig massor i den här tråden. Skönt att folk inte bara har vanliga jobb utan kan ägna lite tid åt att sprida information till medmänniskor!
 
Om man vill kalla ämnet kisel eller silikon, eller kanske silicone, är OT. Jag fortsätter gärna att kalla ämnet kisel om det underlättar fortsatt diskussion.

Kondensator eller ej:
Det finns ingen rörelsekänslig kondensator heller. Ändå mäts nästan alla rörelser med laddningsförstärkare. Tekniken tänker jag inte gå in på nu. Det är OT.

En fotodiod eller fototransistor registrerar endast ögonblicksvärdet på ljuset. Perfekt till kommunikation, ljusmätning mm.
Vitsen med varje pixel är att räkna/lagra hur många fotoner som träffat ytan under exponeringstiden. Sensorn är komplex och består av flera delar men ljuset lagras i en kapacitans (=kondensator)

Laddningarna, som fotonerna ger, lagras kapacitivt och kan när exponeringen är klar utläsas ur sensormatrisen. Varje pixel lagrar alltså en laddning som står i proportion med det ljus som träffat sensorn under exponeringen.

Du får gärna, om du inte tror mej, ge en annan förklaring av hur exponeringen mäts av kameran.

Länken som du la in, säger ju samma sak:
The CCD is a collection of tiny light-sensitive diodes, which convert photons (light) into electrons (electrical charge). These diodes are called photosites. In a nutshell, each photosite is sensitive to light -- the brighter the light that hits a single photosite, the greater the electrical charge that will accumulate at that site.

/AnWi
 
Senast ändrad:
Okej !

Visst måste strömmen från fotodioderna lagras på något sätt (med största sanorlikhet i kondensatorer) och skapa olika energi beroende hur ljust det är. Denna energi, spänning, a/d-omvadlas sedan och signalbehandlas. Det jag ville poängtera var att själva sensorn består av kisel som utgör massor med fotodioder. För att ha nytta av länken bör man läsa hänvisningen till solceller.

Jag vill inte gå till person angrepp, Anders Wikström, men så som du skriver kan man undra vad du menar med tekniker...

Mvh (vad du än tror) Erik !
 
Re: Okej !

ekemannen skrev:
Visst måste strömmen från fotodioderna lagras på något sätt (med största sanorlikhet i kondensatorer) och skapa olika energi beroende hur ljust det är. Denna energi, spänning, a/d-omvadlas sedan och signalbehandlas. Det jag ville poängtera var att själva sensorn består av kisel som utgör massor med fotodioder. För att ha nytta av länken bör man läsa hänvisningen till solceller.

Jag vill inte gå till person angrepp, Anders Wikström, men så som du skriver kan man undra vad du menar med tekniker...

Mvh (vad du än tror) Erik !

Jag köper vad du skriver och ber om ursäkt fall jag klivit dej på tårna. Vi tycks båda ha rätt i var sin del av resonemanget och tro mej, jag blir "aldrig sur" för att man har olika åsikt. Det är ju en del av forumets fröjder.

Hälsningar
AnWi
 
Skönt att vi är samms ! Jag kan vara lite petig när det gäller elektronik men här så lärde ju jag mig också hur det ligger till med sensorerna så det var bra med den här diskutionen. ALLA LÄRDE SIG NÅGOT !

Jim (jag har för mig att det var han som startade tråden) verkar vara nöjd med svaret om pärlefekten så då kan vi väll vara nöjda och glada och avsluta tråden.

Mvh Erik !
 
ANNONS