Annons

Olympus E-1, fiasko eller...

Produkter
(logga in för att koppla)
Brittiskt pris för Olympus E1 (kamerahuset) är enligt DpReview £1699.99 inkl 17,5% VAT .
Nikon D100 kostar ca £200 mindre och Canon EOS-10D ca £450 mindre.
Vi får väl se vad priset i Sverige landar men det ser ut att bli på tok för högt.
 
masur skrev:
Brittiskt pris för Olympus E1 (kamerahuset) är enligt DpReview £1699.99 inkl 17,5% VAT .
Nikon D100 kostar ca £200 mindre och Canon EOS-10D ca £450 mindre.
Vi får väl se vad priset i Sverige landar men det ser ut att bli på tok för högt.
Vi får väl hoppas att den är väldans bra då. Batterigreppet lär kosta $549, nästan dubbelt mot Canons.
 
nu kanske jag är tokig i bollen, och borde vara tyst!
men, varför ser vi inte en större sensor på "den nya standarden"? typ närmre ett digitalt mellanformat! göra dem mindre och mindre borde det inte kompromissa med bildkvaliten!

kan någon förklara förklarligt!

ibland är jag lite knäpp i bollen!
 
druf skrev:
nu kanske jag är tokig i bollen, och borde vara tyst!
men, varför ser vi inte en större sensor på "den nya standarden"? typ närmre ett digitalt mellanformat! göra dem mindre och mindre borde det inte kompromissa med bildkvaliten!

kan någon förklara förklarligt!

ibland är jag lite knäpp i bollen!

hrmmm...... harkel...., ja kanske..... har du funderat över att det kanske kostar mer pengar...... och att folk inte har råd att betala = marknade liten.... digitala bakstycken för mellanformat finns redan men kostar megapix.

Mvh
Johan
 
visst...formulerade mig kanske lite fel! menar inte ett rent mellanformat, men jag tycker det verkar underligt att göra dem mindre och mindre, verkar för mig som om bildkvaliten skulle bli sämre, men det kanske inte är fallet!

är det verkligen så dyrt att tillverka en CCD?
vet inte, men är det inte mest marknadsföring mm? finns det några speciellt kostsamma steg i tillverkningen? känns som om massprod. av dem inte kan vara sååå kostsam?

kanske skulle kunna omformulera mig!

vad har en mindre CCD för effekt jämfört med en större?

//johan
 
Jag tror att problemet är 'yield' (har för mig att det heter det), dvs hur stor andel fungerande chip man får ut ur processen. En stor CDD/chip medför låg yield pga av att risken att en orenhet i kiselet skall förstöra ett chip är större samt för att man får plats med färre chip på varje kiselplatta.
(Jag har dock ingen större insikt i halvledartillverkning, så jag kan ha helt fel..;)
 
andgi skrev:
(Jag har dock ingen större insikt i halvledartillverkning, så jag kan ha helt fel..;)
Samma med mig tyvärr :)

Som jag uppfattat saken så finns det också en annan förklaring, (som jag är osäker på så rätta/komplettera gärna om ni har mer tillförlitliga uppgifter). Det lär av historiska skäl finnas en självvald tillverkningsteknisk begränsning inom chipsindustrin på omkring 350-400 kvadratmillimeter, större sammanhållna ytor än så går inte att överföra från ritning till kiselyta i dagens fabriker. Vill man gå över den gränsen så måste man använda speciallösningar. Detta leder till en kraftig och abrupt prisökning om man vill ha större sensorer än omkring 16 x 24 mm. Ingenting skulle i så fall hindra att man bygger bort denna begränsning i nästa fabriksgeneration.
 
är det verkligen så dyrt att tillverka en CCD?
vet inte, men är det inte mest marknadsföring mm? finns det några speciellt kostsamma steg i tillverkningen? känns som om massprod. av dem inte kan vara sååå kostsam?
Jag är någotsånär insatt i det hela. Och ja, det är dyrt att tillverka en CCD eller CMOS. Och det priser är i största mängdt beroende av storlek och komplexitet. Och som någon var inne på så försämras yielden desto större chippet blir.

Chip tillverkas på skivor av en kiselkristall, antingen 200mm eller 300mm. Och hur många chip du får ut från varje skiva är i mångt och mycket en av sakerna som styr priset, samt att vid felaktigheter på kristallen, så måste oftast chippet med felaktigheten slängas, och om du har stora chip kanske 10-20% går bort, men med små chip kanske du klarar dig på 5%. Större chip blir också mer komplexa då man oftast använder samma storlek på transistorern men klämmer in många fler, 11MP, 6MP, alternativt, minskar storleken på dessa för att kunna klämma in fler på samma yta(ökad komplexitet).

För att kort ge en beskrivining i processen hur en die(kärna) tillverkas så är det väl såhär ung. i mycket enkla drag.

Framtagning av kiselkristall.
Upphackning i skivor av kristallen.
Detta görs oftast av externa leverantörer.

Cad/Cam, framtagning och design, simulering.
Test runs på enstaka skivor.
Överföring av mask till skiva med hjälp av UV ljus(snart extreme ultravioilet litography).
Bortetsning av exponerat material.
kapning till separate delar.
Testning av samtliga core's
Reparation av dom som
vidare packning av kärnorna i substrat men kontakter för isättning till kretskort.

Jag har utelämnat en del och troligen glömt en del, men man kan säga att komplexitet för sån här tillverkar är otrolig. Nu jämför jag i första hand för datorcpuer, men skillnaden är inte så stor som man kan tro, även om kretsarna och användningen av dom är, men för att nämna lite hur komplext det är. Sen har jag inte tagit med dopning av kisel, etc. Samt tekniker för att minska felaktigheter i kristallen. Strained Silicon, SOI, etc.

Tar man en Dator cpu brukar det vara ung 50-150 miljoner transitorer på en yta som en nagel, dessa har en storlek på 130nanometer, altså mijontedels millimeter, och dom håller på att övergå till än mindre på 90nm nu. Dom minsta mellanrummen är mellan 30 och 80nm. Dessa kan sedan ändra volt 3 miljarder gånger per sekund. Varje fabrik kostar mellan 1 och 5 miljarder att bygga. Dessa är speciella s.k cleanrooms, där det ej får förekomma varken damm eller luftföroreningar, och då är ett sjukhus smutsigt i jämförelse, finns olika klasser.

Nu som sagt är inte dom små ccd'erna lika avancerade, men tar du en jättesak som den i 1Ds'en så börjar man se varför den är så dyr. 24x36mm är väl 4-5 gånger så stort som en normal cpu.
 
Damocles skrev:
Ja Och ja, det är dyrt att tillverka en CCD eller CMOS. Och det priser är i största mängdt beroende av storlek och komplexitet. Och som någon var inne på så försämras yielden desto större chippet blir.


Chippen blir ju billigare efter nåt år, hur kan det komma sig att de oftast ganska så snabbt blir så mycket billigare att tillverka.

Har alltid funderat över detta & då mest ang. datorprocessorer som är svindyra när dom är nya men inte värd ett piss efter ett år, utvecklingskostnader brukar man säga, men är det verkligen hela sanningen?

Mvh/Larsa
 
Chippen blir ju billigare efter nåt år, hur kan det komma sig att de oftast ganska så snabbt blir så mycket billigare att tillverka.

Har alltid funderat över detta & då mest ang. datorprocessorer som är svindyra när dom är nya men inte värd ett piss efter ett år, utvecklingskostnader brukar man säga, men är det verkligen hela sanningen?
På sätt och vis. Det funkar så att normalt sett så är ett gäng olika hastighetsgrader samma processorkärna, men pga av olika tillverkningsdeffekter, etc, kanske dom inte kan köra i full hastighet, utan bara en viss procent är så felfria att dom klarar dom högsta hastigheterna. Dessa få procent blir då nödvändigtvis bra mycket dyrare. Kolla en vanlig normalfördelning(bell curve). Dom 2% av alla som kan köra snabbast kommer då kosta därefter då dom blir sällsynta.

Efterhand löser dom olika problem så allt fler går att köra på högre och högre hastighet, då släpper dom en nyare snabbare sådan, och dom andra går ner i pris. Ofta om dom har en riktigt bra yield, så funkar alla i högsta hastigheten, men folk vill inte köpa dom, så då sänker man dom helt enkelt och märker dom med en lägre hastighet, för det är vad folk vill ha.

Sen görs ju olika versionerna av dom olika kärnona också, men då ändrar man fysiskt på designen för att på så sätt trissa upp hastigheten.

Sen varför dom inte är värda ett piss efter ett år eller så kan vi tacka marknaden och utvecklingen för. Jag köpar aldrig det dyraste längre utan brukar vänta på bästa pris/prestanda och göra lite avvägningar. Vill du har lite kuriosa läsning kan jag rekomendera denna artickel om Moore's Lag som oftast är felciterad av både allt och alla.

http://arstechnica.com/paedia/m/moore/moore-1.html
 
Ja det ska gudarna veta att det inte är lätt för en analog kille som blivit digital på senare år att förstå allt i denna värld...
 
Damocles skrev:
Det kommer fler gluggar, och ytterligare en gång, olympus är inte ensamma om 4/3 systemet utan det var ett gäng tillverkare som har kommit upp med det tillsammans just för att dom försöker få till något som liknar en standard.

Har du mer info om detta? Låter intressant.
 
det finns en test o lite information om Olympus E i Elektronik Ljud o Bild nr 11 2003, ett nummer som innehåller en hel del annat matnyttigt också...
 
"Nr 12 2001
Är en kamera med fyra miljoner bildpunkter dubbelt så bra som en med två? Svaret är enkelt: se själv. Det är ögat som gäller, inte räkneförmågan! Vi provar SEX kameror som ståtar med FYRA miljoner bildpunkter och EN med FEM! "

http://www.ev.se/index.599.html

Du har möjligen inte tillgång till detta nummer där det tydligen fanns tryckta bilder att jmf.??
Om, vad tycker du jmf. med andra analoga bilder?
 
haze skrev:
Du har möjligen inte tillgång till detta nummer där det tydligen fanns tryckta bilder att jmf.??
Om, vad tycker du jmf. med andra analoga bilder?

Njae... jag KAN ha numret nånstans... du e välkommen att leta ;-)

Vad gäller analoga utskrifter av digitala bilder så har jag alltid blivit positivt överraskad. Bilderna blir alltid bättre på papper än på (min) skärm och de bilder jag gjorde på min Olympus 2000Z (2 megapixel) ser väldigt bra ut liksom de som kom ur min Dimage 7.

A1 har jag ännu inte printat några bilder från, men sämre lär det inte bli (hoppas jag). Men jag kanske har lägre kvalitetskrav än pojkarna som kör med superoptik och dia...

Det största jag skrivit ut på fotopapper via lab är 21x30, men jag ska prova en 70x100 utskrift bara på kul!

/kg som e helnöjd men ändå byter kamera varje år
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.