I Lightroom förblir alltid originalfilen orörd. Alla ändringar lagras som "instruktioner" i en databas (och skivs till en så kallad sidecar-fil, xmp om man vill). När man är klar med sina redigeringar så exporterar man till JPG och kan då välja t ex hur stor man vill att bilden skall vara. I LR går det också att skapa "virtuella kopior" vilket gör att man t ex kan skapa en redigering i svartvitt, en i 3:2 forma, en i 16:9 utan att behöva ändra originalet.
Andra redigeringsprogram kan det vara så att ändringarna skrivs till filen och då är det väl brukligt att det första man gör är att välja "spara som" så att man hela tiden jobbar mot en kopia och har originalet kvar.
Nu skall jag ge ett råd till - som kanske verkar overkill - men om du bestämmer dig för att faktiskt börja bildbehandla så tycker jag att du skall överväga att gå över till att fota i RAW-format. Ja, det kan tyckas onödigt men faktum är att om du använder en vettig programvara så kommer du att se att arbetsgången är precis den samma. Enda skillnaden är att du med RAW får ytterligare möjligheter.
En del tror att RAW kräver mer jobb än JPG men det tycker jag inte stämmer. Oavsett vilken RAW-hanterar du väljer så gör programmet först en konvertering som gör att du får ett användbart resultat.
Om du väljer DPP så skall konverteringen dessutom kunna motsvara exakt den inställning som du har i kameran.
