Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Nu e´ja´arg

Produkter
(logga in för att koppla)
På vilket sätt skyddar du dina barn genom att ta ifrån kameran? Jag förstår inte riktigt hotet, en människa som vill skada din barn kan nog lätt lägga deras utseende på minnet och skada dom med eller utan sin kamera.

Har man noll respekt för någons personliga integritet resonerar man som dig. Det kan ju vara så att man vill skicka ut sina barn i livet utan att dom skall behöva tänka på vad dom gjort som barn. Dom vill kanske inte att det skall ligga en bild på internet där dom ligger på golvet och skriker och sparkar. Barn kan vara väldigt elaka mot varandra och en sådan grej kan göra ett barns skolgång väldigt jobbig.

Jag kan fortfarande inte förstå hur folk kan argumentera för och skall ha anledningar att inte respektera andras vilja av den ena eller andra anledning att inte bli publicerade. För fotografen handlar det om ett kort, för den fotograferade kan det handla om ett livsöde.

/Karl
 
Ja precis jag håller med Annelie med fl. Anledningen till att personen inte vill vara med på bilden spelar ingen roll alls. Vill den inte så vill den inte. Och då ger man fan i det.

Om vi tar situationen som Annelie gav med en vän som vänder bort huvudet och inte vill vara med på bild.
Du med kameran kan ju fortsätta ta bilder av din vän som inte vill. Sedan kanske ladda upp dom på facebook med. Men din kompis kommer ju kanske inte vara din vän länge till.
Då kan du ju sitta där och gotta dig åt din fina bild, att du har lagen på din sida samt en förlorad vän.
 
Har man noll respekt för någons personliga integritet resonerar man som dig. Det kan ju vara så att man vill skicka ut sina barn i livet utan att dom skall behöva tänka på vad dom gjort som barn. Dom vill kanske inte att det skall ligga en bild på internet där dom ligger på golvet och skriker och sparkar. Barn kan vara väldigt elaka mot varandra och en sådan grej kan göra ett barns skolgång väldigt jobbig.

Jag kan fortfarande inte förstå hur folk kan argumentera för och skall ha anledningar att inte respektera andras vilja av den ena eller andra anledning att inte bli publicerade. För fotografen handlar det om ett kort, för den fotograferade kan det handla om ett livsöde.

/Karl

Oj, vilka slutsatser du tar. Jag har all respekt för personlig integritet, ber någon mig att sluta fota honom/henne så slutar jag. Om du testar att läsa mitt inlägg en gång till så ser du att jag enbart ställde en fråga om hur det skyddar barnet genom att ta någons kamera.

Sedan så tror jag det är extremt liten risk att en fotografs bilder på ett barn skulle medföra något negativt i den fotades liv. Du verkar vara lite paranoid.
 
Senast ändrad:
Svårt att förstå denna tråden. Om någon inte vill bli fotograferad så fotograferar man ju inte, så enkelt är det. I detta fall så är det tre olika personer som på ett eller annat sätt känt sig 'trängda' och bett fotografen låta bli, och fotografen kontrar med svordomar.

Senare så används orden fascister, polisstat, anmälan eller slå på käften. Det är minst sagt häpnadsväckande.
 
Jag kan bara säga: vilken fantastisk diskussion, det verkar som om vi talar om två helt olika saker. Den ena sidan verkar hålla på att alla som finns med på bilden ska tillfrågas innan eller möjligen efteråt för att godkänna att de kommit med på bilden. Här lägger man vikten helt och hållet på etik och moral.
Så en uppmaning är nog då att sluta fota familjen på stranden eller ta en bild under en torgdag för att sedan lägga upp bilden på sin hemsida eller flickr.com eller dylig sida. Det bästa är nog då att övergå till att fota natur och vara noga att det inte kommer någon på stigen som leder in i bilden. I det här fallet så kan jag helt klart ge upp mina uppdrag på att fota sport i fortsättningen.

Den andra sidan där jag då själv finns med, anser inte att det finns något problem i stort sett mer än i några undantagsfall och jag/vi anser då att det ganska smidigt går att lösa problemet, så att i de flesta fall båda parter blir nöjda, givetvis kan det finnas fall som inte går att lösa mellan parterna och då får domstolen säga sitt.
Vi anser att det fria ordet och den fria bilden ska bevaras, vilket också lagstiftarna och våra regeringar också ser som utomordentligt vilktigt att bevara. Det har sittande regering gjort i och med Lars Wilks målningar bland annat.
 
Jag kan bara säga: vilken fantastisk diskussion, det verkar som om vi talar om två helt olika saker. Den ena sidan verkar hålla på att alla som finns med på bilden ska tillfrågas innan eller möjligen efteråt för att godkänna att de kommit med på bilden. Här lägger man vikten helt och hållet på etik och moral.
Så en uppmaning är nog då att sluta fota familjen på stranden eller ta en bild under en torgdag för att sedan lägga upp bilden på sin hemsida eller flickr.com eller dylig sida. Det bästa är nog då att övergå till att fota natur och vara noga att det inte kommer någon på stigen som leder in i bilden. I det här fallet så kan jag helt klart ge upp mina uppdrag på att fota sport i fortsättningen.

Den andra sidan där jag då själv finns med, anser inte att det finns något problem i stort sett mer än i några undantagsfall och jag/vi anser då att det ganska smidigt går att lösa problemet, så att i de flesta fall båda parter blir nöjda, givetvis kan det finnas fall som inte går att lösa mellan parterna och då får domstolen säga sitt.
Vi anser att det fria ordet och den fria bilden ska bevaras, vilket också lagstiftarna och våra regeringar också ser som utomordentligt vilktigt att bevara. Det har sittande regering gjort i och med Lars Wilks målningar bland annat.

Ja, det kanske inte är någon dum idé att skriva en insändare och se vad folk tycker. Jag avslutar mitt deltagande i denna tråden och fortsätter på det viset istället. Får jag insändaren publicerad gör jag ett undantag med att berätta var.

/Karl
 
Ja, Karl, jag ser inte att jag har något mer att tillföra heller, men jag ska avsluta med att säga att jag har full respekt för de som tycker annorlunda än mig. Man har sin fulla rätt att tycka på ett annat sätt och det är jag noga med att säga, så att ingen tror något annat.
 
Du verkar vara lite paranoid.

Förlåt Karl, men detta måste varit dagens underdrift. Att tro att barnen ska få men för livet för att någon tagit en bild på dem när de var små där de ser arga ut, eller att de inte kan bli president i en MC-klubb för att det finns för gulliga bilder på dem? Om detta verkligen är vad du tycker så kanske det finns större problem att oroa sig över än om man ska få fota folk på offentlig plats?
 
Den enda bilden jag har som visar en person är från en konsert där jag frågade sångerskan om det var ok. Min fotografiska inriktning är mest landskap, varför skulle jag behöva ändra den?

/Karl

Jo då, jag noterade också att de flesta av dina bilder hör till genren landskap, och de är ju harmlösa i sammanhanget.
Men, sångerskan du fotograferade kan man ju enligt dig själv inom en inte alltför avlägsen framtid kartlägga fullständigt och kränkande genom att lägga ihop en massa bilder som finns ute på nätet i kombination med andra offentliggjorda personliga uppgifter. Jag antar att denna sångerska, tillfrågad eller ej, bara är ett exempel på att du även i andra sammanhang fotograferar människor. Den fotografiska inriktningen torde det väl bli slut nu med anledning av ditt resonemang om integritetskränkande publicering?
 
Det du skriver låter nästan osannolikt, jag har själv fotat bröllop och jag har mött exakt motsatsen, där vill kökspersonalen vara med på bild, för att få bekräftelse på att de var just de som ansvarade och såg till att gästerna fick gott att äta och de som sjöng ville verkligen vara med för att likt kökspersonalen få bekräftelse. Denna bekräftelse är just det vi alla söker, för annars finns vi inte och kommer aldrig bli ihågkomna.

Så jag kan verkligen undra vad det var för ljusskygga personer som hade en annan uppfattning. Ta gärna upp det med värdparet eller dem som gifte sig. Skulle det varit mitt bröllop så vet jag hur jag hade handlat, men det skriver jag inte här

Hur gjorde personerna som inte ville vara med på bild, fastän de ingick i kök och servering, samt uppträde när alla andra bröllopsgäster tog bilder? Blev det slagsmål, eller fick alla gå fram och visa att de raderade bilder, fastän de verkligen inte hade behövt det? Blev det slagsmål? Hur reagerade brällopsparet och värdparet på denna mycket märkliga händelse? Blev hela bröllopet en stor flopp på grund av deras mycket felaktiga beteende? Jag tycker verkligen synd om många i den här händelsen.

Försvann inlägget som jag svarde på?
 
Jag vet att det förmodligen är helt fel men en person som tänder till och skäller ut mig som första steg hade jag nog bett att försvinna till en plats där solen inte lyser.

Annars är jag generellt inne på linjen att inte reta upp folk i onödan och faktiskt låta folk slippa vara med på bild om de inte vill.

På ett bröllop vill man att fotografen är där och tar bra bilder, men han/hon ska ju märkas så lite som möjligt så man får ju göra det man gör så osynligt som möjligt. Både ev. utskällningar och fotografering.

[edit] Håller med föregående skribent: Var tog inlägget jag svarade på vägen?
 
Senast ändrad:
Jag vet att det förmodligen är helt fel men en person som tänder till och skäller ut mig som första steg hade jag nog bett att försvinna till en plats där solen inte lyser.

Men då är det ju för att du tycker att det är bättre att försvara sig - i stället för att ta bilden du verkligen vill ta.
Eller var bilden kanske inte så viktig ändå ..?
 
Den enda bilden jag har som visar en person är från en konsert där jag frågade sångerskan om det var ok. Min fotografiska inriktning är mest landskap, varför skulle jag behöva ändra den?...

Tänk så tråkigt det skulle vara med foto om alla gjorde som du. Eller om ingen gjorde som du. Låt tusen blommor blomma!
 
Försvann inlägget som jag svarde på?

Japp, den försvann. :) Jag skulle editera skrivfel, men fick bråttom nånstans och tänkte lägga in inlägget redigerat senare, men glömde spara det i urklipp. :p

Och ja, jag kan garantera att situationen kändes osannolik, jag var ganska så paff att någon kan reagera så. Som tur var befann sig brudparet och värdarna i ett intillliggande sal och hann aldrig uppfatta incidenten, så deras dag blev inte förstört, fastän min höll på att bli det.
 
Men då är det ju för att du tycker att det är bättre att försvara sig - i stället för att ta bilden du verkligen vill ta.
Eller var bilden kanske inte så viktig ändå ..?

Nja, situationen som Eero beskrev var ju att bli utskälld för en bild han tagit. I den situationen hade jag aldrig raderat en bild, som ren principsak. Kan man inte uppföra sig vettigt ska man inte bemötas med någon överväldigande vänlighet.

Fast jag är 190cm lång och närmare 120kg så jag oroar mig sällan för vad folk kan få för sig.
 
Mitt inlägg handlade alltså om när jag igår var och fotade på ett bröllop och råkade ut för personer som inte ville bli fotograferade. Jag har slutat med kommersiell fotografering, men när en vän bad mig fota på sin dotters bröllop så ställde jag upp. Det är trots allt kul att fotografera som hobby, men glädjen höll på att försvinna igår.

När jag fotade kökspersonalen som serverade middag till bröllopsgästerna, så rusade plötsligt kökschefen åt mitt håll. Hon skrek och gormade och var alldeles ursinnig och sa att jag måste genast radera bilderna där hon var med. Hon spydde rejält med galla över mig för att jag hade fotograferat henne. Det var flera höjda ögonbryn runtikring och alla tittade frågande på oss. Hon höll verkligen inte igen, utan fräste mycket ilsket åt mig. Jag var ganska så paff, värdparet hade trots allt bett mig dokumentera hela brölloppet och jag trodde i min enfald att ingen tar illa vid sig av en fotograf på ett bröllop. För att få slut på situationen snabbt innan den skulle ha blivit för stor att hantera (ville inte att brudparet skulle uppfatta incidenten), så sa jag åt henne direkt att det är ok, jag raderar bilden där hon fanns med. Men påpekade också smått syrligt att det här skulle hon ha kunnat sköta på ett mera civilicerat sätt. Jag sa att jag har för vana att radera bilder på folk som inte vill vara med på bild, men att hon hade ingen rätt att i den situation vi var i, att komma och skälla ut mig så som hon gjorde.

En annan situation var när jag fotade en tjej (gäst) som sjöng med i en allsång. Hon bad mig efteråt att radera just den bilden, där hon sjunger. Jag sa att naturligtvis raderar jag, det är inga problem. Det som skiljde denna situation från den föregående, var att denna gjordes upp med stillsamma ord i vänskaplig ton.

I båda fallen raderade jag bilderna utan att be om något skäl till varför de inte ville vara med på bild. Men det lustiga (eller olustiga) var hur olika folk reagerar när de inte vill vara med i bild.
 
När jag fotade kökspersonalen som serverade middag till bröllopsgästerna, så rusade plötsligt kökschefen åt mitt håll. Hon skrek och gormade och var alldeles ursinnig och sa att jag måste genast radera bilderna där hon var med.
Man skulle kunna tänka sig att hon skötte bröllopet utan att hennes vanliga arbetsgivare och/eller skatteverket skulle få veta. Då blir det lite jobbigt att figurera på bilder på nätet...
 
Man skulle kunna tänka sig att hon skötte bröllopet utan att hennes vanliga arbetsgivare och/eller skatteverket skulle få veta. Då blir det lite jobbigt att figurera på bilder på nätet...

Nej, det tror jag inte, för jag tror att på det bröllopet jobbade kökspersonalen ideellt. Jag vill inte diskutera i varför hon inte ville bli fotad och är inte ens intresserad av orsaken. Däremot tycker jag att oavsett vad orsaken är, så ska man inte bete sig så. Det går att föra civiliserade samtal även med fotografer, så det finns ingen anledning att brusa upp sig så.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar