Har inte fotat så mycket fåglar, men i mitten av december hade jag inget annat för mig under några lördags eftermiddagar.
Det hade börjat bli ganska mörkt, och jag var uppe i iso 800 för att få bilder som var någorlunda skarpa när fåglarna satt stilla (typ 1/200 eftersom att jag använde mig av objektiv motsvarande 600mm på 35mm-film).
När jag ligger där på mage i snön, ser jag att fågelmataren är ganska populär. Jag tänker först bara 'kliché', men jag bestämde mig för att prova i alla fall.
Jag riktar kameran åt det hållet, tar en testbild och upptäcker att när jag exponerar efter fåglarna så blir bakgrunden totalt överexponerad.
Jaha tänker jag, då kan jag ju ta en silhuettbild, och då få möjlighet att använda hög iso med lite synligt brus, och en snabbare slutartid, för att frysa fåglarna.
Sagt och gjort (snarare tänkt), jag exponerade efter bakgrunden och tog många bilder i följd för att lyckas fånga någon fågel i rörelse, och jag fick en bild som illustrerar ett vingslag.
Sedan in i datorn för att klona bort oskarpa kvistar och annat som kommit med längs kanterna. Bestämde mig för en svartvit-konvertering här också, då jag kände att de starka färgerna på himlen tog ganska mycket uppmärksamhet ifrån fågelns form och rörelse.
Efter det följde en kvart med selektiva curves-justeringar (petjobb där jag sitter och skapar curveslager efter curveslager och målar masker med mjuka penslar), egentligen något som knappt syns förmodar jag.
Har efter det provat tre-fyra olika beskärningar, den som jag har uppe i mitt album på fotosidan är den första, men jag ska ersätta den så snart som jag orkar göra en 1024pix 800kb version av den. Den som jag bifogar med inlägget är den som jag gillar mest. Jag har också provat att göra bakgrunden vit (först när jag höll på att redigera, och även i efterhand efter ett förslag i en kommentar på /p/) men jag tycker inte att det blev en förbättring.
Här är den version som jag för närvarande är mest nöjd över:
man tager vad man HAVer
