"Märkestrohet"

[KGS]

Den dag man väljer sida, Nikon eller Canon (eller kanske Olympus/Pentax, med Minolta som outsider) så sitter man väl där med en påse optik o en dyrbar blixt eller två och lite andra specialtillbehör som inte passar med konkurrenternas prylar. Då e man fast.

Hittills har jag hoppat friskt mellan olika digitalkameramärken och inte varit särskilt trogen. En del kameror har jag bara haft en vecka *s*. Till antalet har jag haft flest Olympusar, flest antal bilder har jag tagit de senaste två åren med Minoltorna...

/kg som väntar på riktiga digitala systemkameror

 

[Staffan]

Clasberg skrev:

Naturligtvis hänger troheten också ihop med att man redan sitter på gammal utrustning som går att använda på nya hus och vice versa.

Visst, man blir en "fånge", men gör det något? Nikon är bra och har ett stort system som också ger många möjligheter. När det gäller det färdiga bildresultat spelar det inte så stor roll vilket fabrikat man har, 99% sitter i ögat, själen och hjärnan.

Jag har dock i bland fått en skamsen lust att vara otrogen och byta Nikon mot Canon. Satt för ett tag sedan och läste lite gamla objektivtest och såg vad jag tidigare sett men velat förneka inför mig själv - Canons objektiv ligger (eller låg i vart fall) ofta bättre till än Nikons.

Vad jag möjligen saknar är möjligheten att kunna ha Leica eller Contax optik på min Nikon. Steget till Canon är för litet och ojämnt för att vara intressant.

 

[froderberg]

jag ösnkar min en digital Leica M7 som man skulle ha råd med.

En 1D mk II är för stor och skrämmande egentligen. Lättare att plåta folk med en liten anspråkslös och smidig kamera som inte skymmer hala ansiktet.

Tyvärr kan man ju inte få sånt som inte finna...

 

[sagan]

Re: Re: "Märkestrohet"

Staffan skrev:
Visst, man blir en "fånge", men gör det något? Nikon är bra och har ett stort system som också ger många möjligheter.

Sen finns det ju oxå gott om "pirattillverkare" som har fina produkter..så man har ju väldigt stort urval iaf.

 

[lotelo]

Sedan maj 2002 då jag började fota har jag använt Olympus-Canon-Minolta i nämnd ordning vad gäller småbild, och nu Canon igen. Jag har alla kvar men är snäll och lånar ut det jag inte använder till typ lillasyster och så. Nikon kommer jag inte att skaffa på ett bra tag med tanke på hur dyrt det är att byta optik stup i kvarten, annars är det säkert ett ttrevligt märke det med. Pentax kommer jag heller aldrig att skaffa med tanke på deras f d reklam.

Nu får det bli Canon som förstahandskamera ett tag. Minoltan ligger på hyllan p g a bristen på dslr.
/Lotta *otrogen kameramärken, fast behåller avdankade med*

 

[gunte]

sagan skrev:
Jag köper den grejerna som ger mest för pengarna oavsätt märke.

Därför är jag numera trogen Minolta..
mvh/Gunte..

 

[gunte]

Sonnaren skrev:
.
Men jag har noterat att de som slåss i märkesstriden i stort sett alltid är mycket unga hannar med utrustning i konsumentutbudet och oftast ganska slätstrukna bilder.
Skulle tro att när själva bilden blir huvudsaken slutar de tjafsa om apparater.
En del blir väl inte bättre och slutar fotografera - då slutar tjafset.
För några få har bilden aldrig varit eller blivit intressant, de förblir prylgalningar - och fortsätter tjafsa. De är dessbättre ytterst få.
Men det är ju litet patetiskt med dessa som sänder in bilder med kompisar på fyllefester och solnedgångar över insjöar och tjafsar om antal bilder/sek., autofokushastighet och upplösning.
Har svårt att ta dem på allvar.....
Us

Skrattar gott och nickar instämmande..
mvh/Gunte..

 

[Maverick]

Jag började med Canon, böt till Minolta efter ett år och varit trogen Minolta i ca 10år. Nyligen har jag dock köpt en Canon 10D eftersom det verkade dröja innan Minolta skulle få fram en DSLR.

Nu hänger det på vad Minolta lyckas prestera om jag ska gå tillbaka till minolta. Jag har trots allt alla prylar kvar utom skitkameran Dimage 7Hi.

Mvh
Maverick

 

[Staffan]

froderberg skrev:
Jag är uppväxt med Leica och de ligger mig varmt om hjärtat. Jag lärde mig plåta med en Leica R3 mot. Efter att ha pajjat tre R3r tröttnade pappa och jag köpte en Canon FTb.

För din del verkar det som om din pappa var en finansiär av Leicor (!), dock inte min (det blev Pentax Spotmatic, pappa köpte Leica själv...). Det finna nog ett annat PAPPASYNDROM, att välja det pappa har haft, typ Volvo, Hasselblad etc.

Eller det kompisen har (eller minst lika bra.....), KOMPISSYNDROMET.

Eller förälskelsen, kameran är så förbannat vacker, t.ex Rollei 35. ESTETSYNDROMET

Eller PRISET, t.ex en begagnad Cosina.

Eller tekniken, lusläser alla specifikationer och tester, NÖRDSYNDROMET.

Eller förebilden, IDOLSYNDROMET, Mattias Klum kör Minolta (t.ex) och jag vill ju vara han....

Eller praktikern som är intresserad av Bilder och köper kompisens gamla utrustning billigt och bara fotar.... BRYRSIGINTEOMVAD-syndromet.


Men den som byter faller nog inom Nördkategorin, eller ... ?

 

[Sonnaren]

Re: Re: "Märkestrohet"

Staffan skrev:

Vad jag möjligen saknar är möjligheten att kunna ha Leica eller Contax optik på min Nikon. Steget till Canon är för litet och ojämnt för att vara intressant.

Jo, det kunde ju pigga upp.... men gluggar till Hasselbladaren går att få på Nikon (adapter från Kenko, faktiskt riktigt bra passning!!). Man får ingen automatik (tackolov) och får blända ner manuellt innan exponering men det gör mig inget. Resultatet blir faktiskt riktigt bra, skall lägga in någon sådan bild vid tillfälle.
Us
PS Går att kombinera med Nikons convertrar också. Givetvis även med bladarens egna.
Ds

 

[Calle S]

Sonnaren skrev:
Men jag har noterat att de som slåss i märkesstriden i stort sett alltid är mycket unga hannar med utrustning i konsumentutbudet och oftast ganska slätstrukna bilder.

Dagens sanning!
Skaffade min första kamera när jag var typ 15 år, en Richo XR7 med Makinon-zoom och normaloptik. Två år senare blev det en Nikon F3. Har kört Nikon sedan dess, inte för att de är överlägsna Canon eller något annat märke, utan för att jag trivs med dem.
Har kört Leica, Mamiya och Hasselblad också.

 

[Staffan]

Sonnaren skrev:
Men jag har noterat att de som slåss i märkesstriden i stort sett alltid är mycket unga hannar med utrustning i konsumentutbudet och oftast ganska slätstrukna bilder.

Mnja, det finns en del äldre hannar med dyrare prylar också. Lite prestige på ett hörn.

Och jag är nog, trots åldern, inte helt neutral i alla inlägg...

 

[Damocles]

Jag började typ 92-94 på mammas gamla Canon FTb med sitt 50/1.4. Sen var det nåt liknande i skolan, troligen minolta då.

Ljusmätaren på FTb är ju som sagt för kvicksilverbatterier och inte helt pålitlig på alkaliska. Fotade av och till fram tills jul 2002. Skaffade då en canon digitalcamera, A40. På digitalkameror är det rätt att läsa specar då många är väldigt begränsande.

Vips kom fotointresset tillbaka, började titta på att skaffa en SLR med AF. Kollade och klämde på både Nikon, Canon och Minolta. Minolta var bra, men för litet utbud. Och i det skedet räknade jag med att köpa nytt, så där försvann nikon. Motsvarigheterna på ställena jag tittade på var klart dyrare än mot canon. Sen är ju canon väldigt lättillgängligt. Det här var dock innan jag ens kände till Cyberphoto och Scandinavian.
Nikon var klart bra känsla i, kanske lite bättre än på canons om man bara såg till huset.

Sen vips så hittade jag en annons på blocket, Canon Eos 33 med batterigrepp, trådutlösare och fjärr. 3900. Slog till. Fick då 22 filmer på köpet, det mesta provia/velvia/tmax/portra.
Så det visade sig bli ett bra klipp, sen har jag fortsatt köpa beggad optik, och en ny, och nu när man samlat på sig vill man inte gärna byta. Men det är i första hand en ekonomisk fråga för mig.
Det enda jag kan sakna lite på canonen är spotmätaren när man fotar dia. Men utsnitt funkar bra om man tänker lite.

Köpte väldigt snart efter också en begagnad Olympus E-10(Digital) och sålde min A40.

Sen när det väl kommer till kritan så är allting bara ett verktyg i jakten på annat. Möjligheterna är väldigt jämförbara, och det lilla som skiljer kan man oftast komma runt. Huset är i många fall en glorifierad filmhållare. Visst, man arbetar inte bra med något man är missnöjd med. Dock så är människan väldigt anpassningsbar och man vänjer sig snabbt om man bara vill. Det gäller bara att lära sig utnyttja det man har.

Så märkestrogen så... nej, snarare systemtrogen pga av tidigare investeringar. Sen ska vi inte prata om märkestrogenhet i samband med datorutrustningar, där brukar krigen bli ännu värre.



Och trots att nikon och canon striden verkar synas mest med lilla minolta i skamvrån tycker jag mig komma ihåg en del diskusser där låt oss säga äldre herrar framlagt att allting som inte är Leica eller Hasselblad med film i bör förpassas till hades/soptunnan/skärselden/etc, snabbast möjligt, dessa då gärna personer utan bilder eller ens info, för att digitalisera är ju en skymf eller synd.
/Halvironisk

 

[Sonnaren]

Staffan skrev:
Mnja, det finns en del äldre hannar med dyrare prylar också. Lite prestige på ett hörn.

Och jag är nog, trots åldern, inte helt neutral i alla inlägg...

Jo, jag skriver ju också "i stort sett".
Men det är ju så att det inte går att se med vilken kamera en bild är tagen (om det är hyfsade kameror). Du kan se i mitt album här från Haga att jag oftast svävar på målet om det inte är så att jag minns fototillfället. Det handlar då om Canon, Leica och Topcon.
Jag förstår inte varför man skall försvara ett visst märke om man inte är säljare av det eller har konstruerat produkterna.
Att säga att "XX är bäst för en sådan har jag" är ju ett rent idiotargument.
Och att säga att "min kamera är bäst för det finns XYZ som tillbehör till den" är ju också svagbegåvat om man inte har prylen, inte behöver den eller inte skaffar den eftersom man aldrig nånsin får råd. T.ex. fanns det visst ett 2-meters tele till min gamla Canon. Men hur smart var det som argument att ha den kameran när gluggarna jag hade....ja, fortfarande har.. är 50 och 35 mm???
Us

 

[jimh]

Det där pappasyndromet som Staffan myntade är intressant. Min papps har alltid varit notoriskt märkesotrogen. Aldrig samma bilmärke två gånger efter varandra t ex. Jag känner inte heller någon lojalitet mot Nikon utan skulle gärna välja vilket annat märke som helst.

Skälet till att jag hänger kvar vid Nikon är att jag tilltalas av det stora utbudet billig begagnad manuell optik. Pentax är förvisso starkare på kompatibilitet, men då kommer den redan gjorda investeringen i optik in i bilden.

Jag började med en ärvd Minolta SR-T 101 och skulle förmodligen ha fortsatt med den om det hade varit ett levande system.

Jag tycker för övrigt också att "känslan i grejerna" är ett överskattat fenomen. Så länge jag hittar knapparna är det ok, för mig är funktionerna det viktiga.

 

[Forslund]

Sen beror det väl på vilket man lärt sig använda..?

Jag är upplärd på Canon och har ingen lust att lära om mig. Sen känns det dumt att köpa nikon eller minolta objektiv till min canon

 

[Maverick]

Märkestroheten har främst ekonomiska förklaringar mer än nått annat. Har man skaffat en glugg för femton tusen till Nikon så byter man väl ogärna märke bara för att nångon annan tillverkare fått till en finness på nått hus, eller har jag fel?

Åtminstone tycker jag det är dyrt som f-n att byta märke. Det kan väl kanske kallas den ekonomiska syndromet...

/Maverick

 

[Arleklint]

Även om man har köpt upp sig på begagnade objektiv så tror jag det är svårt att undvika ekonomiska förluster om man byter system. Ett systembyte från Nikon skulle kräva ett mycket stort tekniskt lyft för att vara motiverat för mig.

Att "lära om" mellan Nikon/Canon/Pentax och vad det kan vara är ingen stor grej, men men kan ju trivas med ett märkes ergonomi.

 

[Finland]

Clasberg skrev:
Är lite nyfiken - hur märkestrogna är Ni?


Nå vad säger Ni - är ni trogna eller inte och i så fall varför?

Visst e man det, Nikonägare sedan hösten 1981. Började med en FM2:a och har inte slutat sedan dess!
Har prövat det mesta i kameraväg som spottar fram 135 film, men är trots allt väl nöjd o belåten med mina Nikonprylar. Har dessutom samma tjej sedan 1980, om det kan vara av intresse. Men inte samma jobb!

Ilkka

 

[Joker]

Sonnaren skrev:
...
Men jag har noterat att de som slåss i märkesstriden i stort sett alltid är mycket unga hannar med utrustning i konsumentutbudet och oftast ganska slätstrukna bilder...

Jämfört med dig är väl alla unga ...

(Sorry, kunde inte låta bli)

Jag är märkestro... fanatisk. Visst vet jag, som alla andra?, att det två (tre fyra då) stora småbildssystemen är helt likvärdiga men det spelar ingen roll. Jag skulle hellre sluta knäppa kort än byta märke.

Smart? Knappast, men jag står för dumheten.

Jag har även anat mig till att det finns bra tredjepartsoptik, -blixtar e t c men även detta är otänkbart. Har jag inte råd med original kan jag klara mig utan.

Egentligen är väl detta inte något problem får någon annan än en själv, så länge man är medveten om detta och har viss distans. Vilket tyvärr väldigt få har.