Luftbubblor?

[bengtssk]

Har lyckats med detta fenomen två gånger, se bilden. Mörka partier som löper mellan perforeringarna i 135-filmen. Någon som vet vad det kan bero på? Luftbubblor?

Hände ena gången vid "vanlig framkallning" och andra gången med "stand development" (vet inte vad det kallas på svenska).

 

[Grålle]

Nej, inte bubblor, ströljus!

Bubblor är mer eller mindre runda.

Om du agiterar kraftigt så kan perforeringen påverka framkallningen. Men då väntar jag mig överframkallning vid perforeringen, på grund av de virvlar som den skulle kunna orsaka. Har sett liknande på den tid jag använde "Correx"-band, dvs plastband med utpressningar i kanten för att inte ligga dikt an mot filmytan.

Men om du får in ströljus till kanten på filmen, så leds ljuset långt in i filmen genom totalreflektion i filmytorna. Men där ljuset når ett perforeringshål tar det stopp och ljuset splittras. Kan uppstå genom en sliten kassett (fel spole i höljet?) men också i framkallningsdosan. Eller kanske ströljus under laddningen av filmen.
Om effekten är olika från ruta till ruta så skulle jag kolla kamerans tätningar vid bakstycket.
MVH/Stig

 

[bengtssk]

Bubblor är mer eller mindre runda.

Om du agiterar kraftigt så kan perforeringen påverka framkallningen. Men då väntar jag mig överframkallning vid perforeringen, på grund av de virvlar som den skulle kunna orsaka. Har sett liknande på den tid jag använde "Correx"-band, dvs plastband med utpressningar i kanten för att inte ligga dikt an mot filmytan.

Men om du får in ströljus till kanten på filmen, så leds ljuset långt in i filmen genom totalreflektion i filmytorna. Men där ljuset når ett perforeringshål tar det stopp och ljuset splittras. Kan uppstå genom en sliten kassett (fel spole i höljet?) men också i framkallningsdosan. Eller kanske ströljus under laddningen av filmen.
Om effekten är olika från ruta till ruta så skulle jag kolla kamerans tätningar vid bakstycket.
MVH/Stig

På första rullen kändes det som att de blev tydligare och tydligare mot slutet av rullen, som på bilden jag la upp. det var den sista bilden på rullen. Togs med Canon EOS 600 och fräsch Kodak Tri-X. Så tror inte på kameran. Andra rullen som gav liknande fenomen kanske... gammal kamera.

Om det beror på ljus tror jag snarare att det kan ha kommit in något ljus när jag laddade kassetten, om det nu kan se ut så här?

Själva framkallningsdosan är en nästan ny Paterson Super system 4, är väl ganska idiotsäker att använda så länge man inte är dum nog att öppna den innan framkallning är över?

 

[Urban Domeij]

Fenomenet du visar uppträdde vid "stand development" i dosa, där filmen ligger lindad i en spiral som är horisontell. Samma fenomen vid tankframkallning med hängande film begränsade sig till filmens kanter utanför bildytan, och den sägs vara en kemisk/fysiologisk process, som beror på att bromidjoner från oframkallade områden läcker ut och sjunker mot tankens botten.

Ståndframkallning är alltså direkt olämpligt i dosa, eftersom det ger precis den här effekten. Agitering med jämna mellanrum är att föredra, och man brukar rekommendera trettio sekunders intervall. När framkallaren man använder är mindre aktiv, med tider över tio minuter kan man agitera glesare, men om man inte agiterar får man den här sortens streck av överframkallning under perforationshålen.

 

[bengtssk]

Fenomenet du visar uppträdde vid "stand development" i dosa, där filmen ligger lindad i en spiral som är horisontell. Samma fenomen vid tankframkallning med hängande film begränsade sig till filmens kanter utanför bildytan, och den sägs vara en kemisk/fysiologisk process, som beror på att bromidjoner från oframkallade områden läcker ut och sjunker mot tankens botten.

Ståndframkallning är alltså direkt olämpligt i dosa, eftersom det ger precis den här effekten. Agitering med jämna mellanrum är att föredra, och man brukar rekommendera trettio sekunders intervall. När framkallaren man använder är mindre aktiv, med tider över tio minuter kan man agitera glesare, men om man inte agiterar får man den här sortens streck av överframkallning under perforationshålen.

nej, bilden framkallades med vanlig framkallning. Men samma fenomen har också uppträtt för mig med ståndframkallning.

Trodde att jag agiterat fel eller för mycket först, antagligen för lite då? Om det inte beror på ljus?

 

[Urban Domeij]

nej, bilden framkallades med vanlig framkallning. Men samma fenomen har också uppträtt för mig med ståndframkallning.

Trodde att jag agiterat fel eller för mycket först, antagligen för lite då? Om det inte beror på ljus?

Det kan så klart bero på ljus, men det ser ut som det typiska som uppträder när man inte agiterar alls, dvs det som kallades "stand development". Jag har aldrig fått det när dosan har vänts ett par gånger med trettio sekunders intervall.

Agitering för ofta brukar inte ge den här effekten, utan det blir i stället kraftigare framkallat ut mot kanterna av filmen, spritt radiellt från perforeringshålen, och något lägre akutans än vid regelbunden agitering med lagom långa uppehåll. Akutansen* blir högre när man inte agiterar, och agiteringsmönstret kan ge mer eller mindre akutans.


*(Akutans, förr kallad kantskärpa, är skärpeintryck som liknar dem man lägger på digitalt, inte att förväxla med skärpan ett objektiv kan visa ut mot bildens kanter - randskärpa)

 

[bengtssk]

Tack för det tipset, man lär sig... eftersom det var första rullen jag framkallade själv agiterade jag bara varje minut av någon anledning. Agiterar oftare nu då jag tycker det blir bättre.

Visste inte att det kunde uppkomma vid stand development också som jag gjort några gånger med bra resultat, trodde därför det borde ha berott på något annat som skulle kunna vara gemensamt för de båda metoderna, dvs luftbubblor eller ljus. Men då vet man det.