Denna dök upp på köksgolvet. C:a 5 cm i "diameter".
Men vad är det för art?
Skitläskigt!
/Stefan T
De är inte alls läskiga! De är tvärtom SYNNERLIGEN nyttiga. Det de mest av allt älskar att göra är att ta kål på ohyra.
I ett äldre hus jag bodde i för ganska länge sedan så kom det in en spindel i ett utrymme i källaren, där det fanns gott om ohyra, som pälsängrar och silverfiskar. Under några år därefter så minskade ohyran stadigt, tills den upphörde att vara ett problem.
I min nuvarande lya blev det plötsligt en invasion av silverfiskar för runt 15 år sedan. Nu gör dessa i och för sig knappast någon skada, men det känns ju ändå lite obehagligt när de ormar omkring överallt runt diskbänken. Sedan kom det in en lite mindre husspindel. Det tog den i och för sig säkert två år, men efter den tiden så hade den gjort fullständigt rent hus (och blev under denna tid minst två-tre gånger så stor). Den fanns kvar i ytterligare ett år efter att jag hade sett den sista silverfisken. Vet inte ifall den sedan gav upp och förflyttade sig till bördigare jaktmarker eller ifall den dog av svält. Hoppas verkligen inte att det var det senare som hände, utan att den hittade nya jaktmarker där den kunde fortsätta att leva i högönsklig välmåga.
Så älska era spindlar! Tvärtemot vad så många verkar tro, så är de ena riktigt trevliga prickar!
Ifall nu någon anser att min uppfattning ovan inte kan vara av något som helst värde på grund av att jag uppenbarligen är helt pervers, så vill jag i så fall bara tillägga att det aldrig har noterats några andra egendomliga symptom när det gäller mig. Känner f.ö. ingen skräck för ormar heller, trots att en av de ormar vi har här faktiskt ÄR giftig. Min lillasyster blev biten av en huggorm under en skogspromenad (hon var 3-4 år). Hon kom tillbaka (hon hade gått cirka 20 m bort ifrån oss) och sa - "Kisen bet". Vi trodde förstås att hon hade försökt att klappa en katt - inte en huggorm! Efter en stund blev hon väldigt dålig, och till slut fick mina föräldrar åka till lasarettet med henne. Och där hittade man de två märkena i hennes vad. Inte ens detta frambringade någon ormskräck för min del.
Däremot hissnar jag bara av att gå ut på en balkong några våningar upp... Å andra sidan har jag inte något som helst obehag av att flyga, vilket måhända indikeras av min signatur (har dessutom utbildat många andra till att bli piloter också).
F.ö. finns det här i Sverige inga spindlar som är giftiga för människor (åtminstone inga i det fria).
Jag håller verkligen med Candersson ovan, våga att testa genom att låta någon spindel krypa upp på handen. Ifall man har tyckt att detta har varit obehagligt, så försvinner detta obehag väldigt snabbt, när man märker att den bara knallar omkring lite här och där utan att visa minsta aggresivitet. Såvida den inte hittar någon lus eller nåt, förstås...