Lägg negativen på hallmattan...

[Hurtlund]

Vinnarbilderna i årets "Mästartävlan" i tidningen FOTO har ju väckt berättigad uppmärksamhet här på FS. Juryn - och en del här på FS - har ju uppenbarligen hittat någon slags storhet i bilder som är suddiga, grådaskiga, repiga och (med ett par undantag) inte föreställer någonting alls.För min del känns det väldigt frustrerande att inte till någon del kunna ta till mej eller begripa den bildsynen. Jag skulle så gärna vilja veta - och för min egen utveckling lära mej - varför de här bilderna är så bra! Det vore en stor välgärning om någon ville förklara det! För klarhetens skull vill jag nämna att jag inte (hitintills i varje fall) deltagit i tävlingen och har alltså ingen anledning att vara avundsjuk.
Däremot grämer jag mej lite för alla bomskott - d.v.s.misslyckade, oskarpa och blaskiga bilder, som jag slängt genom åren, eftersom jag inte förstått bättre. Ska f.ö. försöka tillägna mej den där nya innovationen med film på hallmattan, men eftersom jag är digital numera så får jag väl stampa på minneskortet.

 

[clindh]

Ja, det har t o m skrivits böcker i ämnet. Nu senaste en på svenska om hur man kittlar en jury på rätt sätt.

Jag antar du menar Göran Segeholms bok?

Men du har inte läst den tror jag, men borde kanske? Han skriver mycket bra om fotografens olika utvecklingssteg, hur man bör tänka på när man betraktar andras bilder mm. Den handlar inte om hur man vinner fototävlingar, men ger en bra inblick i hur andra (tex erfarna fotografer i en jury) tänker runt bilder. Boken kom till efter att Göran fått kritik liknande den här forumtråden för de bilder som vunnit i tävlingar han varit inblandad i.

Det första jag tänkte när jag läst den var "den här borde många på Fotosidan läsa".

 

[Graal]

Om det är så så beror "kritiken" (från min sida) på att jag inte förstår bättre. Jag ser inte samma sak som du ser. Det handlar inte om avundsjuka, möjligen om okunskap. Jag vet folk som byter kanal när de hör jazz på radion, medan andra höjer volymen och njuter. Samma musik. Helt olika upplevelser.

Jag tycker nog att du generaliserar lite för mycket. Du tycks leva i en tro att alla negativ som trampas på kommer att bli bra. Att alla bilder som kontaktkopieras med bakplåtspapper blir mästerverk. Eller att alla Holga-bilder vinner tävlingar. Prova själv så kommer du kanske att inse att det egentligen handlar om något annat?

Jag vet inte om du satt dig in i Mästartävlan heller? En stor del bedöms även efter själva utförandet (mörkrumsarbetet, datorarbetet/utskriftsarbetet, pappersvalet etc), och det är inte alltid sådant kommer fram i tidningstryck eller på bildskärmar. Man bör egentligen se bilderna i pappersoriginal för att få den rätta känslan och upplevelsen. Men som jag såg vinnarbilderna i tidningstrycket verkade de otroligt skickligt utförda, med fina toner och nyanser.

Och sen har vi det här med smaken. Vi gillar olika saker, som du själv konstaterat. En mera abstrakt bild, där fantasin sätts i rörelse och där man tvingas till eftertanke istället för att bli serverad färdiga svar, är en av fotografins nyanser. Personligen är jag ganska kritisk till mycket av den trendiga fotografin av idag, jag har svårt att förstå den men får acceptera att det är så inom fotokonstetablissemanget. Dock tycker jag inte att bilderna i Mästartävlan av i år, på något sätt föll in i den genrens dogmer utan vinnarna hade ett eget och personligt utvecklat bildspråk som var värt uppmärksamheten.

Ja det var ett försök att förklara mig lite bättre.

 

[Danlo]

Men vad vill ni som inte gillar vinnarbilderna se där istället? Tråkiga medljusbilder tagna på bl.22 på lilla Lisa som käkar glass? Blaskiga naturbilder i ointressant ljus, även dessa tagna på bl.22?

Jag bara undrar eftersom det är sådana bilder som blir upphöjda till skyarna i bildpoolerna..

 

[amoamo]

Tror jag tar tillbaks att denna forumdiskussion inte ger något. Så jag kommer tillbaks en sväng. Tycker att debatten blivit riktigt givande. Jag tror fortfarande det handlar om hur man uttrycker sig. Kanske är det där det brister och kanske har inte alla lika lätt att uttrycka sig på ett sätt som inte uppfattas som avundsjukt och missunnsamt. För när man tänker efter - ingen vill väl framstå så.

Själv anser jag att allt nytt är spännande. Att lägga negativen på hallmattan och att "framkalla" så som Mästertävlans Pernilla Esbjörnsson gjort tycker jag är suveränt. Det är spännande med fotografer som hittar sitt eget sätt och jag måste säga att Mästertävlan enligt mig innehöll mycket intressanta och fantastiska foton. Skoj!

 

[Mesch]

Men vad vill ni som inte gillar vinnarbilderna se där istället? Tråkiga medljusbilder tagna på bl.22 på lilla Lisa som käkar glass? Blaskiga naturbilder i ointressant ljus, även dessa tagna på bl.22?

Jag bara undrar eftersom det är sådana bilder som blir upphöjda till skyarna i bildpoolerna..

Va? Det där känner jag inte igen i alla fall. Nog finns det gott om "bra" bilder som höjs till skyarna även på fotosidan.
(Både motljus & bländare 1,4 he he)

Visst finns det rätt mycket som egentligen hör hemma i familjealbumet för att det är bra kort för fotografen men inte allmänheten. Har själv en del sånt (kanske bara sånt rent av, det ska ju inte jag avgöra)

Det är ju mest roade amatörer som huserar här eller hur och då kan jju inte alla kort vara prisvinnande.

 

[Torparfarsan]

Är det inte som det brukar vara och har varit länge. Det där att bilder som vinner i olika tävlingar av många upplevs som värdelösa och obegripliga. Tycker man inte om bilderna så är det väl bara att lämna dem därhän och gå vidare.

Precis som när det gäller så mycket annat så går det mode i det hela. Ett tag skall det vara svartvitt och grovkornigt. Vid nästa tillfälle är det motsatsen som gäller. Det fanns en tid när det blev modernt att ha mjukt tecknade himlar med vita fina moln på utomhusbilderna och det sågs av många med oblida ögon.

Varför inte inse att smaken varierar mellan individerna och med tiden? Kanske kommer man i framtiden att skratta åt dagens ofta överskärpta bilder.

 

[keckax]

Men vad vill ni som inte gillar vinnarbilderna se där istället? Tråkiga medljusbilder tagna på bl.22 på lilla Lisa som käkar glass? Blaskiga naturbilder i ointressant ljus, även dessa tagna på bl.22?

Jag bara undrar eftersom det är sådana bilder som blir upphöjda till skyarna i bildpoolerna..

Vad är det för fel på motljusbilder tagna på bl22? Vad är ointressanta naturbilder och vad är taskigt ljus?

Vem är det som är fördomsfull med förutfattade meningar egentligen?

Graal skrev i inlägget ovan att han är kritisk till "trenden av idag".
Jag ser inget nyskapande i de senaste vinnarbilderna i "Foto" då jag upplevt 60-70talets bildkonst. Och kan bara konstatera att många av vinnarbilderna är rena "retrotrender".

/K

 

[KGS]

Är det inte som det brukar vara och har varit länge. Det där att bilder som vinner i olika tävlingar av många upplevs som värdelösa och obegripliga. Tycker man inte om bilderna så är det väl bara att lämna dem därhän och gå vidare.

Precis som när det gäller så mycket annat så går det mode i det hela. Ett tag skall det vara svartvitt och grovkornigt. Vid nästa tillfälle är det motsatsen som gäller. Det fanns en tid när det blev modernt att ha mjukt tecknade himlar med vita fina moln på utomhusbilderna och det sågs av många med oblida ögon.

Varför inte inse att smaken varierar mellan individerna och med tiden? Kanske kommer man i framtiden att skratta åt dagens ofta överskärpta bilder.

Klart man alltid kan göra så, men vore det inte lite trist om allting alltid accepterades utan diskussion liksom? En sån här diskussion tror jag kan öka förståelsen för den här och andra typer av bilder. Det är riktigt spännande när en av FS bästa s/v fotografer hittar så mycket intressant i bilderna. Det gör att jag måste tvinga mig att se på dem, igen och igen, med allt vidöppnare sinnen (hjälper en god Rioja?) för att ta in dem?

En gång i tiden hade jag svårt att lyssna på jazz, men en plötslig uppenbarelse en sen kväll i november 1983 ändrade för all framtid på det och nu är nog jazz och blues det som är vanligast i min skivsamling.

Tänk om samma sak kan hända med bildseendet? Genom att ta in jazzen så förlorade jag ingenting, samma skulle det vara om jag "begrep" den här typen av bilder också. Jag är absolut villig att försöka.

 

[janrob]

Naturbilden i vinnarkollektionen är enligt min åsikt en kanonbild, som berör på ett svårdefinierat plan, hade den varit i färg med mättade färger och knivskarp hade den inte lämnat något åt fantasin.
En digital variant på repade och smutsiga negativ, repa sensorn med en spik och doppa optiken i en hink vatten, sedan är det bara att fota.

 

[keckax]

Klart man alltid kan göra så, men vore det inte lite trist om allting alltid accepterades utan diskussion liksom? En sån här diskussion tror jag kan öka förståelsen för den här och andra typer av bilder. Det är riktigt spännande när en av FS bästa s/v fotografer hittar så mycket intressant i bilderna. Det gör att jag måste tvinga mig att se på dem, igen och igen, med allt vidöppnare sinnen (hjälper en god Rioja?) för att ta in dem?

En gång i tiden hade jag svårt att lyssna på jazz, men en plötslig uppenbarelse en sen kväll i november 1983 ändrade för all framtid på det och nu är nog jazz och blues det som är vanligast i min skivsamling.

Tänk om samma sak kan hända med bildseendet? Genom att ta in jazzen så förlorade jag ingenting, samma skulle det vara om jag "begrep" den här typen av bilder också. Jag är absolut villig att försöka.

Jazz?? Bor man i Hallsta så är det Jerry Williams som gäller!
Basta!
Men du kanske är inflyttad eller inte gammal nog att fatta.

/K

 

[KGS]

Jazz?? Bor man i Hallsta så är det Jerry Williams som gäller!
Basta!
Men du kanske är inflyttad eller inte gammal nog att fatta.

Jag tappade inte lusten att digga Erik bara för att jag också började gilla jazz... fast kopplingen till just Hallsta hänger jag inte med på, den får du gärna förklara (borde väl närmast vara Tore Skogman här *s*)

 

[keckax]

Jag tappade inte lusten att digga Erik bara för att jag också började gilla jazz... fast kopplingen till just Hallsta hänger jag inte med på, den får du gärna förklara (borde väl närmast vara Tore Skogman här *s*)

Jag är uppväxt i hallsta (mina föräldrar bor kvar) men emigrerade i början på 90-talet till den stooora staden Västerås.
Under min uppväxt var hallsta på allvar Jerry Williams önskeställe att uppträda på (2 ggr per år), pga den hängivna publiken (mej inräknad). Jag är dock uppriven som en gammal lejonhanne då stängslet till folkparken var belägrad med taggtråd.

Visst, Jokkmokksjocke var på besök en valborg (ett urbota dumt försök av kommunen i ett försök att stävja ungdomsfyllan) men fick redan efter de första bräkande tonerna ge upp och ge sej iväg då raketer och kinapuffar smällde i ansiktet på honom. Efter det var det bara Jerry som gällde... I flera år.

För att växa upp i Hallsta på 70-talet krävdes det grabbarmed hår på bröstet.
Nåväl, jag hade kanske inte så mycket av den varan, men dock ungdomliga hormoner i överflöd.

/K

 

[Graal]

......Jag ser inget nyskapande i de senaste vinnarbilderna i "Foto" då jag upplevt 60-70talets bildkonst. Och kan bara konstatera att många av vinnarbilderna är rena "retrotrender".

/K

Under 60- och 70-talen var det helt andra bilder som gällde. Ren dokumentation och socialrealism dominerade fotografin då. Rune Jonsson, Sune Jonsson, Georg Oddner, Jens S Jenssen m.fl Om du har några exemplar av Fotografisk årsbok från den tiden rekommenderar jag en titt. Vill du låna några av mig kan du höra av dig.

 

[KGS]

Jag är uppväxt i hallsta (mina föräldrar bor kvar) men emigrerade i början på 90-talet till den stooora staden Västerås. ...

Okej, jag flyttade väl hit ungefär då, från Stockholm... Folkets Park är inte längre vad den en gång var, har jag förstått. Har inte sett Jerry i Hallsta, men på många andra ställen runt om i riket.

Vi lämnar stickspåret och fortsätter med fottrampade bilder va?

Nu har jag suttit och studerat bilderna flera gånger och börjar kanske ana någonting i bilden av bryggan som försvinner i ett töcken ut i vattnet. Växtbilderna tycker jag fortfarande mest ser misslyckade ut.

 

[Graal]

Vill rekommendera en bok jag nyss köpt: "Vad är konst?" Av Ernst Billgren. Kostar bara 64kr i pocketvariant. Men ack så bra läsning. Har nog inte läst något lika intressant på många år. Typ Christer Strömholms Kloka Ord.

117 olika frågor kring konst och konstnärsskap. Svar i två varianter: Korta konsisa, och lite mera utvecklat. Men inte mer än någon sida svar på varje fråga.

Tar mig friheten att citera en fråga med svar ur den:

"17.

Varför tycker alla någonting om konst?

Kort svar: Obegripligt.

Långt svar: Just i ämnet konst känner sig alla som experter, utbildningen till konstnär är i genomsnitt ungefär lika lång som den till hjärnkirurg, ändå skulle folk i allnmänhet inte drömma om att komma med bensäkra omdömen och goda råd till en kirurg inför en operation, och om de gjorde det skulle kirurgen bli förvånad. Men inom ämnet konst känner de flesta nästan som ett krav att komma med ett omdöme eller goda råd, hur okunniga de än är."

Kanske inte helt jämförbart med att tycka något om bilderna i Foto:s Mästartävlan, men en liten tankeställare får man sig ändå.
Finns t.ex också en fråga om varför många har svårt att förstå konst (med tanke på att jag skrev att jag hade svårt att förstå dagens trender inom fotokonsten). Svaret handlade om att man blandar ihop förstå med sitt eget tyckande. Intressant. Massor av den typen frågeställningar besvaras och jag rekommenderar boken varmt!

 

[Anders Östberg]

Konst handlar ju rätt mycket om tycke och smak, och då känner jag att det är arrogant att påstå sig veta vad som är "bra" konst i någon sorts absolut mening. Billgren och andra får naturligtvis gärna ha en personlig smak och åsikt men om han anser att någon annans åsikt om en viss typ av konst är "fel" så är inte OK som jag ser det.

Hjärnkirugi är konkret och baserad på vetenskap och inte på personliga åsikter, så det är en dålig jämförelse tycker jag. Där kan man inte ha en personlig smak på samma sätt, man behöver inte ha en personlig uppfattning om vad som är rätt eller fel. Att det tar lika lång tid att utbilda sig inom olika yrken säger heller inget om vad man har studerat, hur konkret eller "flummigt" ämnet är, det är ett dåligt argument.

Undrar för övrigt om Billgren skulle vara mer nöjd om ingen tyckte något om konst, då skulle han ju snabbt bli arbetslös och inte få någon mer TV-tid.

 

[Graal]

Billgren skriver i inledningen om tyckandet. Det vanligaste sättet är att beskriva konst är att tycka om den. Men han undrar också om det är bästa sättet, om det inte finns alternativ?

Han skriver också att vissa av svaren han ger motsäger varandra, men han frågar också om ett av dom är fel? Och svarar "Inte nödvändigtvis". Och att man får räkna med paradoxer i konst och t.ex fysik. En av frågorna handlar t.ex om exakthet. I kvantfysiken finns olika svar på samma fråga, t.ex vad atomer är gjorda av. Där är svaret elastiskt. Samma med konsten. I skolan fick man fel om man svarde "mellan 5 och 12" på frågan 4+4=. I kvantfysiken och konsten kan såna svar vara det exakta svaret. Men för att inte upfatta boken fel ska man nog läsa den.

 

[Anders Östberg]

Man kanske kan skilja på utförande och innehåll. T.ex. kan ju den där tyska utställningen med inplastade kroppsdelar från människor vara ett skickligt hantverk och på så sätt bra, däremot måste ju var och få tycka om verken som sådana är något som dom tycker om och anser är bra konst innehållsmässigt.

Samma sak med foto, repiga negativ eller bakplåtspapper räcker inte. Det är bara metoder som i och för sig kan vara skickligt utförda, lite nya och därmed intressanta vid första åsynen. Bilden måste också säga mig något för att vara bra konst i mitt tycke. Ett mått på om det är en bra bild kan vara att den skulle hålla oavsett vilken teknik den sedan behandlats med med. Annars är det bara ett trick, som en del supervidvinkliga bilder, en del svartvita konverteringar, hårda vinjetteringar m.m. Tekniken kan förbättra bilden men kanske inte skapa den från början - "you can't polish a turd". Att en bild t.ex. har "fina övergångar i gråskalorna" och liknande omdömen är teknikaliteter som har med hantverket och inte innehållet att göra, och som sånt mest intressant för andra tekniknördar.

 

[Graal]

Men vissa bilder har nog inte så mycket konkreta budskap att komma med, utan kan vara rena estetiska abstarktioner. Och där gäller ju knappast att bilden nödvändigtvis kan vara bra oavsett teknik. En svartvit bild, där ljus, skugga och kontraster är huvudngredienserna i spelet kan var hur bra som helst i svartvitt men helt lam i färg. Även det motsatta gäller. Ta t.ex en bild som den här:

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/1492218.htm

I svartvitt skulle den bli platt och grå, utan större kontraster mellan färgerna. Men i färg är den ett litet estetiskt mästerverk. Säger inte så mycket annat än att vara vacker (som ju iofs kan ses som ett innehåll om man vill).

Det är väl en fråga om olika bildtyper, vissa har både form och innehåll. Och innehållet behöver heller inte betyda något färdigt svar, snarare ska det väl ställa frågor för att bli intressant? Färdiga svar och budskap hör väl mest hemma i totalitära stater och inom reklamfotografin, där bildens syfte är att överföra (eller bidra till att överföra) ett bestämt budskap till betraktaren? Men visst, det kan väl ses som konst även det, fast om det är den mest intressanta kan man fråga sig?.