Som sagt är frågan något oklar.
I en digitalkamera mäter man lämpligen vitbalansen och ställer en egen vitbalans, och det kan göras på flera sätt. Många kameror har en inställning för "egen vitbalans", där man använder en neutral referens som man trycker av emot när den är belyst med samma ljus aom man ska använda när man fotograferar. När man har ställt kameran efter den och om vitreferensen är neutral, får man "rätt" vitbalans på bilden, dvs en vitbalans som man kan använda som utgångspunkt för vidare redigering.
När man spar RAW, tar man en bild där vitreferensen finns med, och den bilden använder man för att med vitbalanspipetten hämta den neutralgrå tonen från vitreferensen i bilden. Sedan kan man föra över samma inställning till andra bilder tagna i samma ljus.
Men "rätt" vitbalans är inte alltid den uppmätta. När man tar i glödlampsljus vill man vanligen inte ha helt neutral återgivning av färger, utan ofta vill man ha lite varmare återgivning, och det enklaste sättet att få det när man jobbar från RAW är att efter att man har klickat pipetten i det neutralgrå, ökar man K-talet med ungefär 200. Resultatet blir mer karaktären av glödlampsljus.
Det kan vara idé att fundera över begreppet
metameri när man väljer ljuskällor till fotografering. Vissa färger återges dåligt i glödlampsljus, beroende på den spektrala sammansättningen av ljuset. Ett sätt att få ljuset att mer likna dagsljus i spektralsammansättningen är att förse lampan med ett parametriskt filter av neodymoxid. Det sänker färgåtergivningsindex till Ra 70 ungefär, men ger bättre återgivning av många färger, mer liknande dagsljus efter att man har korrigerat för färgtemperatur.
Utan neodymfilter är det omöjligt att balansera upp glödlampsljus så att exempelvis violetta färger återges bra. För produktfoto där färgerna är viktiga fungerar neodymlampor bra, och de finns både som vanliga glödlampor och som halogenlampor. Också när man vill blanda glödljus med dagsljus blir färgen ofta bättre i lampskenet med neodymlampa. Fortfarande lägre färgtemperatur, men inte så överdrivet gulaktigt som vanligt glödljus. Också för blotta ögat blir färgåtergivningen bättre med neodymlampa än med vanlig glödlampa, eftersom dess spektralkurva är mer lik dagsljusets.
Att RA-värdet är lägre beror på att färgåtergivningsindex har olika standard vid olika färgtemperatur. Vid färgtemperatur under 5000 K används svartkroppsstrålning som referens, och därför får glödljus väldigt högt index trots miserabel färgåtergivning. Glödljuset är ju referensen, så alla glödlampor har index i närheten av 100. För färgtemperatur 5000 K och över är dagsljus referensen, en visserligen ganska krokig spektralkurva, men den slags ljus som kommer från vår närmsta stjärna, en atomreaktor som joniserar en hel del av sin materia, och där ljuset sedan silas genom vår atmosfär. Dagsljuset innehåller mindre av vissa färger och mer av andra jämfört med glödlampsljus (svartkroppsstrålning).
Ra-värdet är inte ett uppmätt värde, utan det är ett perceptivt värde, uppskattat subjektivt utifrån en färgkarta som belyses med referensljuset, där man visuellt jämför och uppskattar likheten i färg mellan olika färgfält belysta med referensljuskällan och den provade.