Kopiering med kall-ljus?

[Graal]

Jag funderar på att skaffa ett kalljushuvud till min förstoringsapparat, alt en separat kalljusapparat. Har tidigare trott att detta ljus var en mera extrem (mera diffuserande) variant av vanligt diffusljus, typ färghuvud och vc-huvud. Men ack så fel man kan ha. Personligen har jag aldrig lyckats göra en kopia från diffuserande vc/färghuvud med blandbox som jag varit nöjd med och föredrar därför kondensorhuvud. Men vad jag läst om kall-ljus så ska det ge brilliantare återgivning än kondensorljus i hela skalan samt bättre högdagerkontrast. Många som använt kall-ljus vill inte gå tillbaka till kondensor eller blandbox. Undrar nu om erfarenheter angående detta?

För den som undrar vad skillnaden mellan kall-ljus och vanligt diffuserande blandboxljus är så sitter ljuskällan (en lysrörsslinga) alldeles intill diffusseringsskivan, och alltså väldigt nära negativet, i klalljushuvudet.

 

[Graal]

Tystnaden talar. Få som sysslar med detta idag förmodligen. Och att det skulle finnas någon på fotosidan är väl kanske en önskedröm?

 

[Zepofan]

Graal skrev:
Tystnaden talar. Få som sysslar med detta idag förmodligen. Och att det skulle finnas någon på fotosidan är väl kanske en önskedröm?

...hmmm...mindre än en timme mellan första och andra postningen...inget svar....verkligen dåligt...

 

[Graal]

Dåligt vet jag inte, men i andra trådar (digitala) brukar svaren flöda in ganska snabbt. Traditionellt mörkrumsarbete, och specialgrejor som kalljus (som jag tror endast finns att köpa nytt från en enda firma i USA numera) är nog ganska sällsynt bland fotosidans medlemmar. Men kanske någon har provat på och kan bidra med erfarenheter?

 

[a_mattsson]

Jag trodde precis som du att kalljus var mjukare än vanligt difusljus.
Som jag upfattar det, så har kalljuset ett smalare eller åtminstone kallare färgspektrum. Det borde påverka bilderna om inte annat eftersom fotopappret har olika känslighet för olika färger.

Vad menar du med briliantare återgivning? Menar du bättre kornskärpa eller bättre dynamiskt omfång i gråtonerna?

Jag har också hört talas om att kalljuset har magiska egenskaper, men inte mer. Har du försökt hitta ngt begagnat huvud? Det borde finnas nu när alla går över till digitalt.

 

[Graal]

Pår Lundqvist skriver t.ex att högdagerkontrasten blir bättre och att det ger en tydlig och brilliant återgivning. Hur kornskärpan påverkas vågar jag inte svara på. Men Callier-effekten (att ljuset bryts snett så att det även träffar ytor i fotopapperet där det inte skall) minskar tydligen och det måste ju påverka återgivningen (distinktare) inte bara i högdagrarna. Spectrat är väl kallare (blått).

 

[Fredrikpersson]

Jag använde kalljus en period. Ljuset är mjukare än diffljus genom ljusbox, men det är inte någon större skillnad.

Den stora skillnaden var att olika papper reagerar olika så olika på ljuset. Papper med variabel kontrast är väldigt svårt att använda.


Papper med fasta grader funkar bättre. Men graderna förskjuts en del. Överlag upplevde jag att pappren blev mjukare än motsvarande exponering med diffljus.

Många av mina negativ var framkallade för att funka med kondensorapprat och hade alltså lite lägre kontrast. Detta förstärkte "uppmjukandet", naturligtvis. Dessutom är ljuset svårstyrt av det skälet att lamporna måste vara uppvärmda för att ge jämnt ljus (alternativt måste man ha en spänningsregulator).

Men det fanns syunder när allt stämde. 9 x 12 negatviv som hade rätt kontrast och som matchade papprets tonkurva (=kompletterade papprets tonkurva). Kopiorna blew då mycket vackra.

Skall du använda kalljus måste du vara beredd på att ha kontroll över processen hela vägen från exponering av negativ till val av pappersframkallare (läs gärna Ansel Adams "The Negative" och "The Print"). För den som söker den ultimata analoga hantverket är storformatare, spotmeter, kalljusapparat och traditionella barytpapper en fröjd. Men jag upplevde att bra diffljus gav nästan samma känsla i bilderna fast med något mera feltolerans oc mindre insats av tid (som tyvärr är en bristvara för de flesta). Men den dagen jag blir pensionär kanske jag plockar fram kalljusapparaten igen.

/F

 

[stefohl]

Fredrikpersson skrev:
Jag använde kalljus en period. Ljuset är mjukare än diffljus genom ljusbox, men det är inte någon större skillnad.

Den stora skillnaden var att olika papper reagerar olika så olika på ljuset. Papper med variabel kontrast är väldigt svårt att använda.
/F

Instämmer i att skillnaden inte är så stor som man kan tro när man läser en del beskrivningar. Traditionellt använder man ju ett väldigt blåaktigt ljus, vilket gör det svårt att använda variabel kontrast. Om du gör kalljuset själv kan du använda ett varmare ljus, som mer påminner om glödlampsljus. Då fungerar papper med variabel kontrast också.

Det är rätt enkelt att låta en neonrörsbyggare tillverka en slinga som passar i förstoringsappareten istället för kondensorn.

Stefan

 

[Lasse Mellberg]

Kallljus

Kallljus är ett stort område och sådana ljus kan byggas på många olika sätt. Till många äldre apparater fanns speciella kallljushuvuden, en stor tillverkare var amerikanska Aristo.
Jag har alltid föredragit kallljuset då jag tycker att det gett ett mycket bättre resultat som jag varit och är nöjd med. Det är lättare att få en jämn ljusbild med kallljus. Min nuvarande apparat
en devere för 13X18 ombyggd av Bo Jemseby och då sitter det fyra 1000 watts halogenlampor och
ljuset slår mot ett vitt överfångsglas och sedan
negativet. Jo det är en bullrig fläkt också för kylningen. Fördelarna är snabba exponeringstider mindre överstrålning, mycket mindre kontrastförluster vid större förstorningar.Jo Bosse har konstruerat ett speciellt exponeringsur också med kortaste tid på 1/125 sek. Men det är nog trots allt en extrem. Men det finns många lösningar och halogenlampor är ju billiga och det är rätt enkelt att bygga själv.

mvh
Lasse

 

[Fredrikpersson]

Re: Kallljus

Lasse Mellberg skrev:
Kallljus är ett stort område och sådana ljus kan byggas på många olika sätt. Till många äldre apparater fanns speciella kallljushuvuden, en stor tillverkare var amerikanska Aristo.
Jag har alltid föredragit kallljuset då jag tycker att det gett ett mycket bättre resultat som jag varit och är nöjd med. Det är lättare att få en jämn ljusbild med kallljus. Min nuvarande apparat
en devere för 13X18 ombyggd av Bo Jemseby och då sitter det fyra 1000 watts halogenlampor och
ljuset slår mot ett vitt överfångsglas och sedan
negativet. Jo det är en bullrig fläkt också för kylningen. Fördelarna är snabba exponeringstider mindre överstrålning, mycket mindre kontrastförluster vid större förstorningar.Jo Bosse har konstruerat ett speciellt exponeringsur också med kortaste tid på 1/125 sek. Men det är nog trots allt en extrem. Men det finns många lösningar och halogenlampor är ju billiga och det är rätt enkelt att bygga själv.



mvh
Lasse

Imponerande konstruktion! Men, med kalljus avses väl normalt inte halogenlampor utan lysrör??

/F

 

[Graal]

Får tacka for de eminenta svaren! Har nu inforskaffat en gammal Durst laborator med kalljus som tillbehor. Som jag forstod redan innan kan filter användas endast under optiken och det är ju inte så bra då det kan påverka bildkvalitén. Kalljuskomponenten ligger alldeles over negativhållaren och filterfacket sitter over kondensorlinserna, efter opallampan, som ju inte används när kalljuset är inkopplat. Att pula in filter direkt over negativet mot kalljuset går inte och är heller inte bra om det skulle gå. Graderat papper är alltså det man får hålla sig till som jag forstår. Det blå ljuset är ganska svagt men då graderat papper är mera blåkänsligt bor det väl inte bli for långa belysningstider ändå? Ursäkta att Oe inte funkar på tangentbordet på datorn i fikarummet på jobbet.

 

[Graal]

Fredrikpersson skrev:
...............Dessutom är ljuset svårstyrt av det skälet att lamporna måste vara uppvärmda för att ge jämnt ljus (alternativt måste man ha en spänningsregulator)..........

Kalljusagregatet på den Durst laborator jag skaffat har en transformator (det är väl en spänningsregulator?) för inställning av spänning mellan 110-220V. Jag behöver då inte tänka på att lampan ska vara uppvärmd, eller? Annars skrev Pär Lundqvist att man ska tända lysröret ½ min var tredje min, så undviker man dessa problem?

 

[Lasse Mellberg]

Hej Nils

Det blå ljuset funkar inte så bra med multigrade
pappren då du filtrerar kontrasten med filter i olika färgnyans som är svagt magenta och om du sen skickar blått ljus för att få hårdare så blir det blandat - blir väl grönt?? Om jag nu inte är för trött.
Jag har kört med halogenljuset länge nu och använder lösa gelatinfilter under objektivet som sitter monterade på en hållare. Har du rena filter så ser jag inget problem. Jag var skeptisk själv från början men å andra sidan så ligger mina kopior oftast åt det mjukare hållet och sen bleker
jag och tonar.. Har du gelatinfilter så är det ju
inga problem då gelatin bryter ljus minst av alla material.
Ditt kallljusaggregat låter mer som en spänningsvariator?? Är det så-
jag kan inget om den typ av huvud som du
fått tag i.Det jag har träffat på användes bara till graderat papper och gav otroligt vackra kopior. Men det var ju zonsystem och sånt också...

mvh
Lasse

 

[Graal]

Jo apparaten har ju filterhållare för filter i stl 5x6 tum (ca 12,5x15cm) och lamphus med opallampa och spegel. Kalljusagregatet sätter man där nedersta kondensorlinsen sitter och då kan man inte använda filterhållaren för filtrering eftersom ljuskällan kommer efter den i systemet. Den ligger alltså alldeles över negativet i en en lysrörsslinga med bara diffuseringsglas emellan. Så visst går det använda filter och variabelt papper, men bara med opallampan och kondensorljus.

 

[Graal]

Apparaten är en gammal Durst 3S Color för neg upp till 13x18cm med fack för två kondensorlinser. 5 linser följer med och i olika komb får man alla format från 24x36mm-13x18cm. Hittar dock ingen info på nätet om den men kan den vara från 1950-talet? Jag vet inte när man övergick till separata färghuvuden med halogenlampor och blandbox. Color står väl för att det finns filterhållare och att det då även gick att färgkopiera?

 

[Graal]

Här kalljusaggregatet:

 

[Graal]

....som sätts in på nedre kondensorlinsens plats (tomt på bild). På sidan av förstoringshuvudet sitter filterhållaren (avlånga, lodräta plåten som saknar en liten skruvknopp för att lättare kunna dra ut den).

 

[Fredrikpersson]

Graal skrev:
Kalljusagregatet på den Durst laborator jag skaffat har en transformator (det är väl en spänningsregulator?) för inställning av spänning mellan 110-220V. Jag behöver då inte tänka på att lampan ska vara uppvärmd, eller? Annars skrev Pär Lundqvist att man ska tända lysröret ½ min var tredje min, så undviker man dessa problem?

Grattis till den nya förstoringsapparaten!!

Transformatorn är i första hand till för att förse lampan med högspänning (se upp!). Den innhåller förmodligen inte den utrustning jag avsåg. Det jag tänker på är en krets som mäter ljuset och reglerar spänningen så att ljusstyrkan är konstant.

Problemet ligger i att röret behöver lite tid på sig för att nå full ljusstyrka.

"Even the best cold-light tubes are sensitive to voltage changes and to temperature, and it is difficult to maintain constant output over a period of time. After turning on the light, its output often reaches a maximum in about 5 minutes, and thereafter it will graduallydiminish as temperature rises. We teherfore must follow a plan of allowing a cold light to warm up for several minutes, and then turn the light on and off every few minutes throughout the printing session to be sure of consistent output.
A device that greatly improves the stability of cold-light units was developed by Dr. Horowitz. It is a cold light stabilizer that monitors tha lamp intensity and automatically adjsusts it..."
Ansel Adams, The Print, 3:e uppl, 1983 (sid. 23)

Själv använde jag slå till-slå av metoden. Kalljushuvudet hade modiferats med en ljusmätare som mätte ljusintensiteten och om kunde läsas av på framsidan av apparaten. Det var en mycket bra modifiering som elimerade alltför mycket gissande.

Summa sumarum; Man måste definitivt inte ha en "Dr.Horowitz-apparat", men jag tror att det underlättar om man kopierar mycket.



Hälsningar

Fredrik

 

[Graal]

Nu har jag kopierat min första bild med kalljus. Jag valde en bild som jag absolut inte fick fason på i kondensorljus med variabelt papper och som var ca ½-1 steg hårdare i kontrast än ett normalnegativ. Tidigare hjälpte inte mjukare filtrering. Jag fick ingen teckning och detaljåtergivning i de ljusaste högdagrarna ändå (trots att jag provade även med Multigrade IV som, till skillnad mot de flesta andra variabelpapper, även reagerar i dessa ljusaste partier vid filterbyte). Det såg utfrätt och disharmoniskt ut hur jag än gjorde. Även en kopia på K888 (2) med mjukframkallare blev alltför detaljlös i högdagern Men med kalljuset och Emaks K888 (som ju absolut inte är ett papper som ska ge bra högdagerkontrast utan istället plattar till dessa) inträffade ett formidabelt underverk. Plötsligt framträdde detaljer och kontrast i de ljusa reflexerna på de kromade detaljerna på grannens amerikanare och det såg inte utfrätt ut, och spetsdagrarna i reflexerna finns kvar. Nu ser det mera naturligt ut och skuggorna är helt formidabla och har även den djupa svärtan (förmodligen tack vare K888, med Multigrade IV var de igensotade utan detaljer). Jag tycker heller inte att bilden har de där typiska lite luddiga och odistinkta dragen som ljuset från färg/vc-huvud med blandbox och halogenlampa ger. Tvärtom är den distinkt som en kondensorbild. Kornigheten kanske inte är riktigt lika framträdande men det ser absolut inte luddigt ut.

Det här måste testas lite mera innan man kan få en riktigt bra bild av hur kallus fungerar men de första intrycken är väldigt positiva och faktiskt verkar det som om det Pär Lundqvist skrivit om kalljus är riktigt. Negativen bör dock vara ngt hårdare i kontrast, vilket sagts redan tidigare. Jag lägger in bilder i portfolion när de är klara och jag är nöjd, om någon vill se. Men i scannad form brukar högdagerdetaljer försvinna och vara svåra att få bra, det är min erfarenhet. Och det är ju där som jag initialt har sett markant skillnad.

 

[Graal]

Kanske inte så många som är intresserade av detta men nu har jag kopierat ytterligare några bilder med kalljuset. Och när jag nu ser de färdigtorkade bilderna och jämför med tidigare kopior från samma negativ kopierade med kondensorhus (dock inte denna apparat men samma optik) så är jag fortsatt positiv.

Har också studerat kornskärpan och kan inte se någon märkbar skillnad mot kondensorbilderna i denna storlek (21x21cm) och Tri-X/R100 120-film. Skillnaden mellan vanligt diffuserat halogenljus och kondensorhus upplever jag däremot som märkbar vad gäller t.ex kornskärpan och då till kondensorljusets fördel. De tidigare erfarenheterna kvarstår också. Högdagerkontrasten verkar bli förbättrad även med det annars skuggseparerande papperet Emaks K888 men negativen bör vara hårdare om man ska kopiera på graderat papper av normalkontrast. Vill man inte ha mjukare bilder får man annars ta till en hårdare gradation.