Christoffer Glans
Aktiv medlem
Jag funderar en del över den kritik som skrivs under bilder på fotoidan. Även viss kritik utanför denna internetmötesplats följer ett visst mönster.
När det kommer till att ge konstruktiv kritik så verkar fotografin förlora sitt konstnärliga och artistiska värde. Många nybörjare och även professionella får allt för ofta en konstruktiv kritik som liknar en punktlista om "hur man tar en bra bild". En punklista som följer en förutfattad bestämmelse om hur en bild ska se ut innan man sett den.
Om man tittar på stora fotografer i fotografins historia, så är flera av mästerverken inte alls så bundna vid denna "mall".
Så, vad jag vill säga är att konstruktiv kritik ibland kan gå till överdrift och bilden drunknar i de gränser, som man lärde sig att spränga under sin utbildning (om man gått en sådan).
Kritisera inte sönder en bild, bara för att den inte följer en mall...
(riktad till de som inte spränger sina gränser, i både betraktande och eget arbete.)
När det kommer till att ge konstruktiv kritik så verkar fotografin förlora sitt konstnärliga och artistiska värde. Många nybörjare och även professionella får allt för ofta en konstruktiv kritik som liknar en punktlista om "hur man tar en bra bild". En punklista som följer en förutfattad bestämmelse om hur en bild ska se ut innan man sett den.
Om man tittar på stora fotografer i fotografins historia, så är flera av mästerverken inte alls så bundna vid denna "mall".
Så, vad jag vill säga är att konstruktiv kritik ibland kan gå till överdrift och bilden drunknar i de gränser, som man lärde sig att spränga under sin utbildning (om man gått en sådan).
Kritisera inte sönder en bild, bara för att den inte följer en mall...
(riktad till de som inte spränger sina gränser, i både betraktande och eget arbete.)