Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Klarar kameran kyla?

Produkter
(logga in för att koppla)

Smurfbyn

Avslutat medlemskap
Tog ett antal bilder för en vecka sedan utomhus på kvällen/natten. Det var ganska kallt, c.a. +5 grader enligt SMHI. Kameran var igång konstant mellan 22-24 på natten och fotade. Dom sista bilderna fick blåa hörn. Beror det på kylan? Kan man i så fall undvika detta på något sätt? Tog in den direkt efteråt och fotade och då var den riktig igen.

Kameran är en Nikon D60 och objektivet ett Nikon 55-200 mm.
 
Tog ett antal bilder för en vecka sedan utomhus på kvällen/natten. Det var ganska kallt, c.a. +5 grader enligt SMHI. Kameran var igång konstant mellan 22-24 på natten och fotade. Dom sista bilderna fick blåa hörn. Beror det på kylan? Kan man i så fall undvika detta på något sätt? Tog in den direkt efteråt och fotade och då var den riktig igen.

Kameran är en Nikon D60 och objektivet ett Nikon 55-200 mm.

Det var ju inte alls länge eller kallt så det beror nog på någonting annat. Posta en bild så blir det kanske lättare att förstå.
 
Tog ett antal bilder för en vecka sedan utomhus på kvällen/natten. Det var ganska kallt, c.a. +5 grader enligt SMHI. Kameran var igång konstant mellan 22-24 på natten och fotade. Dom sista bilderna fick blåa hörn. Beror det på kylan? Kan man i så fall undvika detta på något sätt? Tog in den direkt efteråt och fotade och då var den riktig igen.

Kameran är en Nikon D60 och objektivet ett Nikon 55-200 mm.

En kamera består dels av elektronik (t.ex. sensor, procesor m m) och dels av mekanik (t.ex. slutare, objektivens fokuserings-, zoom- och bländarmekanismer). Elektroniken älskar kyla och fungerar i praktiken bara bättre ju kallare det är. Medan mekaniken kan få problem vid extrem kyla (metall drar ihop sig, smörjning stelnar och saker kan börja kärva). Men då talar vi om sisådär -20 grader och nedåt. Det största problemet vid kyla är batterierna som tappar kraftigt i kapacitet när de blir kalla och vid extem kyla kan de sluta att fungera över huvud taget.

Sedan kan det bli problem av att växla mellan kyla och värme - man kan få kondensfukt inne i kameran och fukt och elektronik är som bekant ingen bra kombination.

Generellt kan man säga att kameror tål kyla mycket bättre än fotografer :)

Men som Björn påpekade så är de temperaturer du var ute i inte ens att betrakta som kyla och fenomenet du beskriver låter som något annat. Det är inte så att du körde väldigt långa exponeringar? Då kan problemet faktiskt vara det rakt motsatta - att sensorn eller någon elektronik intill den blir för varm vilket ger färgfenomen.
 
En kamera består dels av elektronik (t.ex. sensor, procesor m m) och dels av mekanik (t.ex. slutare, objektivens fokuserings-, zoom- och bländarmekanismer). Elektroniken älskar kyla och fungerar i praktiken bara bättre ju kallare det är. Medan mekaniken kan få problem vid extrem kyla (metall drar ihop sig, smörjning stelnar och saker kan börja kärva). Men då talar vi om sisådär -20 grader och nedåt. Det största problemet vid kyla är batterierna som tappar kraftigt i kapacitet när de blir kalla och vid extem kyla kan de sluta att fungera över huvud taget.

Sedan kan det bli problem av att växla mellan kyla och värme - man kan få kondensfukt inne i kameran och fukt och elektronik är som bekant ingen bra kombination.

Generellt kan man säga att kameror tål kyla mycket bättre än fotografer :)

Men som Björn påpekade så är de temperaturer du var ute i inte ens att betrakta som kyla och fenomenet du beskriver låter som något annat. Det är inte så att du körde väldigt långa exponeringar? Då kan problemet faktiskt vara det rakt motsatta - att sensorn eller någon elektronik intill den blir för varm vilket ger färgfenomen.

Jo, det var upp till 30 minuters exponeringstid på dom bilderna som blev blåa i hörnen. Dom med kort exponeringstid (runt 1 minut) blev inte så. Kameran stod på ett stativ på balkongen på tredje våningen i huset med balkongdörren öppen bakom kameran. Det kanske kom värme inifrån rummet mot kameran som också påverkade resultatet i så fall? Hade släckt i rummet så tror inte något bakgrundsljus störde bilden iaf.
 
Jo, det var upp till 30 minuters exponeringstid på dom bilderna som blev blåa i hörnen. Dom med kort exponeringstid (runt 1 minut) blev inte så. Kameran stod på ett stativ på balkongen på tredje våningen i huset med balkongdörren öppen bakom kameran. Det kanske kom värme inifrån rummet mot kameran som också påverkade resultatet i så fall? Hade släckt i rummet så tror inte något bakgrundsljus störde bilden iaf.

Det där handlar helt om värme innifrån kameran.

Känn på kameran med fingrarna efter en så lång exponering - den blir varm. Dels blir själva sensorn varm, dels blir intilliggande komponenter varma.

Tänk på att sensorn består av små element som reagerar på infallande ljus och den reaktionen innebär att de får en laddning - ju mer ljus, ju mer laddning. Det är den laddningen (i varje bildpunkt) som läses av och den sigalen från varje bildpunkt omvandlas sedan till en bild.

Problemet är att sensorn också reagerar en aning på värme, och när temperaturen blir tillräckligt hög så kan värme ge upphov till mer laddning i bildpunkterna än det infallande ljuset - värmen "överröstar" ljuset. Vid normala exponeringstider hinner aldrig sensorn bli så varm att detta märks. Men vid långa exponeringar i svagt ljus syns fenomenet.
 
Det där handlar helt om värme innifrån kameran.

Känn på kameran med fingrarna efter en så lång exponering - den blir varm. Dels blir själva sensorn varm, dels blir intilliggande komponenter varma.

Tänk på att sensorn består av små element som reagerar på infallande ljus och den reaktionen innebär att de får en laddning - ju mer ljus, ju mer laddning. Det är den laddningen (i varje bildpunkt) som läses av och den sigalen från varje bildpunkt omvandlas sedan till en bild.

Problemet är att sensorn också reagerar en aning på värme, och när temperaturen blir tillräckligt hög så kan värme ge upphov till mer laddning i bildpunkterna än det infallande ljuset - värmen "överröstar" ljuset. Vid normala exponeringstider hinner aldrig sensorn bli så varm att detta märks. Men vid långa exponeringar i svagt ljus syns fenomenet.

Är det lika för alla kameror eller fixar dyrare systemkameror det? Kan man göra något för kringgå problemet, typ sätta en fläkt vid kameran. Använda några små fläktar som man har i datorlådan eller är det för lite kylning?
 
Är det lika för alla kameror eller fixar dyrare systemkameror det? Kan man göra något för kringgå problemet, typ sätta en fläkt vid kameran. Använda några små fläktar som man har i datorlådan eller är det för lite kylning?

Alla kameror har problemet i någon form, men variationen är stor kring exakt hur stort problemet blir (dvs hur länge du kan exponera innan det uppstår) och hur det yttrar sig (bara i ett hörn, längs en hel kant av bilden osv).

Fläktar på utsidan kommer troliggen ha ganska begränsad effekt med tanke på att ytterhöljet oftast är tillvekat i olika plastmaterial som inte leder värme speciellt bra. Däremot hjälper det faktiskt ju kallare det är i miljön där du fotograferar (alltså exakt tvärtemot din ursprungliga oro :)

Det fungerar bättre med kameror som har bättre förmåga att leda bort värmen från sensor och elektronik, vilket ofta sammanträffar med mer påkostade kameror som i allmänhet har mer metall i chassit. De extrema exemplen är de stora proffshusen (typ Canons Eos 1D-hus och Nikons enkelsiffriga modeller (D1-D4). De har mycket kraftiga metallchassin (de väger ju runt 1,2-1,3 kilo), de är dessutom byggda för att arbeta i mycket hög hastighet (ihållande fota med snabb serietagning) vilket förmodligen innebär att en del elektroniska komponenter är dimensionerade för att inte bli överhettade så snabbt. Jag misstänker (med har inga bevis för) att problemet kan vara värre i små kompakta kamerahus helt enkelt eftersom komponenter där tvingas ännu närmre varandra och det finns ännu mindre värmeavledande material.

I ditt fall skulle du kunna kika på en kamera som en begagnad D200. Den har en liknande sensor som D60, men är mycket mer gediget byggd med mer metall. Jag vet inte om den är bättre, men det är en rimlig misstanke.
 
Fem plusgrader är ingenting, det är inte ens kallt!

Vad det ser ut som i din bild här är ljusläkage, det sipprar in ljus vid exponeringen någonstans antingen via sökaren eller på annat ställe i kameran som då negativt påverkar exponeringen. Det har nog ingenting med den ambienta temperaturen att göra.

/ Magnus
 
[...]
I ditt fall skulle du kunna kika på en kamera som en begagnad D200. Den har en liknande sensor som D60, men är mycket mer gediget byggd med mer metall. Jag vet inte om den är bättre, men det är en rimlig misstanke.

Nja, fenomenet som visas ovan är välkänt med just den sensorn. Att köpa en D200 lär vara en dålig lösning. Den som tittar noga i bilden på Stockholms stadshus i mina album kan skönja samma fel, men då från en D80.
 
Nja, fenomenet som visas ovan är välkänt med just den sensorn. Att köpa en D200 lär vara en dålig lösning. Den som tittar noga i bilden på Stockholms stadshus i mina album kan skönja samma fel, men då från en D80.

Aha, då är nog med andra ord ingen av D40x, D60, D80 eller D200 (som alla har en liknande sensor) riktigt lämpliga för nattfotografering.
 
Nja, fenomenet som visas ovan är välkänt med just den sensorn. Att köpa en D200 lär vara en dålig lösning. Den som tittar noga i bilden på Stockholms stadshus i mina album kan skönja samma fel, men då från en D80.

Fast på din bild syns det mycket mindre än på min bild. Antar du hade kortare exponeringstid än mig? Tänker mest på om det är längden på exponeringen som avgör hur mycket det syns eller om det berodde på att jag hållit på ett par timmar och det var först då det började bli problem.
 
Fast på din bild syns det mycket mindre än på min bild. Antar du hade kortare exponeringstid än mig? Tänker mest på om det är längden på exponeringen som avgör hur mycket det syns eller om det berodde på att jag hållit på ett par timmar och det var först då det började bli problem.

Ungefär två minuter, så det är ju inte så konstigt att det syns mer i din bild. Jag hade väl tagit några i samma härad innan, tror jag utan att se efter i bildarkivet. Exponeringstiden är nog den största boven misstänker jag, men det blir säkert inte bättre av att köra massor med långa exponeringar på raken.
 
Fast på din bild syns det mycket mindre än på min bild. Antar du hade kortare exponeringstid än mig? Tänker mest på om det är längden på exponeringen som avgör hur mycket det syns eller om det berodde på att jag hållit på ett par timmar och det var först då det började bli problem.

Som Martin är inne på, fenomenet förvärras med exponeringstiden och har kameran väl blivit varm kan den behöva en stund på sig att svalna mellan exponeringarna.

Det här är dessvärre ett universiellt fenomen bland digitalkamerorMen det kan som vi tidigare varit inne på kompenseras med bättre värmeavledning, och där är de flesta mderna kameror bättre än din D60 - helt enkelt eftersom de byggts för att klara videofilmning som ju också innebär kontinuerlig utläsning under lång tid. Men en del kameror får värmeproblem under filmning, och vad jag har sett är det oftast mycket kompakta kamerahus (där alla komponenter trängs), medan större kamerahus med mer metall verkar ha en bättre förmåga att leda bort värme.
 
Det var dock inte bättre förr. Med film hade man mycket värre problem vid långa exponeringstider.

Jag har själv inga minnen av att ens ha provat långa exponeringar på den tiden, så när jag skrev tänkte jag att det var bäst att bara nämna digitalkamerorna där jag känner till en del problem relaterade till långa exponeringar.

På vilka sätt fick film problem med långa exponeringar? Misstänker att film borde kunnat reagera på temperatur de också, men misstänker att det knappast var något större problem i den tidens kameror :)
 
Det var främst reciprocitetseffekten (även känd som Schwarzschildeffekten) jag tänkte på.
 
Reciprocitetseffekten innebär i praktiken att man får förlänga exponeringstiden
vid långa tider, kanske exponera 3 tim i stället för 1 1/2 tim.
Börjar väl märkas på nån minuts exponering.
Men något problem tyckte jag inte det var.
Att temperaturen har någon betydelse har jag inte hört nåt om,
annat än att exponerad film försämras i värme.
Så för längre exponeringstider rekommenderar jag analogt.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar