Kamerareparatör som yrke?
- Trådstartare airwolf
- Start datum
RolandM
Aktiv medlem
Jag är rädd att det är yrke som dör ut. Moderna kameror tar över allt mer och tyvärr är det som med all annan elektronik billigare att kassera och köpa nytt istället för att reparera.
Dåtidens kameror var gjorda för att fungera en livstid. Det hände inte så mycket, filmen utvecklades och gjorde samma kamera bättre, möjligen blev precisionen i slutartiderna bättre, men priserna låg konstanta och behovet att byta kamera vara inte lika starkt som idag. Med den finmekanik och de regelbundna inoljningar som krävdes blomstrade yrket.
Jag skulle kunna tänka mig att yrket kan kallas för kamerareperatör, finmekaniker, servicetekniker.
Det finns dock en och annan urmakare kvar, trots att samma öde drabbade klockbranschen en gångg i tiden. Fröken Ur och patron Ur finner fortfarande en plats att fylla.
Dåtidens kameror var gjorda för att fungera en livstid. Det hände inte så mycket, filmen utvecklades och gjorde samma kamera bättre, möjligen blev precisionen i slutartiderna bättre, men priserna låg konstanta och behovet att byta kamera vara inte lika starkt som idag. Med den finmekanik och de regelbundna inoljningar som krävdes blomstrade yrket.
Jag skulle kunna tänka mig att yrket kan kallas för kamerareperatör, finmekaniker, servicetekniker.
Det finns dock en och annan urmakare kvar, trots att samma öde drabbade klockbranschen en gångg i tiden. Fröken Ur och patron Ur finner fortfarande en plats att fylla.
sagan
Avslutat medlemskap
Jag antar att om man köper Rolex och Leica så är man mer intresserad av att laga sina grejer än att köpa nytt.
Medans om man köper Casio och Casio så är man mer intresserad av att köpa nytt när grejerna inte fungerar längre.
Mest med tanke på inköpspriset då (och inget annat).
Medans om man köper Casio och Casio så är man mer intresserad av att köpa nytt när grejerna inte fungerar längre.
Mest med tanke på inköpspriset då (och inget annat).
ma59
Aktiv medlem
Men - läser man alla trådar ang fel på nyköpta kameror/objektiv och sen lägger till den långa servicetid som ofta(st) råder i kameraservicebranschen bode det ju vara åtgång på FLER kameraservicepersoner...
Tyvärr är det kostnaderna för service som gör att den iofs nödvändiga servicesidan ändå inte har/får större resurser än den har...leverantörerna MÅSTE ju i det minsta stå för garantin iaf, och alla apparater inkl. kameror lönar det sej inte att rätt och slätt byta ut vid fel.
Även så 'billiga' och ytterst integrerade prylar som mobiltelefoner repareras ju i stor utsträckning istället för att bytas ut.
Men som sagt, kostader för att driva en kameraverkstad som lever på kundbetalda reparationer den är nog såpass stor och marknaden tämligen osäker så någon utökning av antalet verkstäder lär vi inte kunna räkna med.
Leverantörerna däremot måste ju upprätthålla sin service så nog borde ett visst antal teknikerjobb finns kvar även framöver, men det lär inte öka.
RolandM
Aktiv medlem
Ett sätt att se på behovet är att gå till sig själv. Vilka servicetjänster har jag nyttjat de senaste åren.
- Defekt Minolta DImage 7i, som reklamerades. Säljaren valde att reparera. Minolta stod för reparationen.
- Skadat low-passfilter på en EOS 300D. Jag stod för reparationen, orsakad av ren klantighet. Hade skadan inträffat idag hade jag köpt en ny kamera.
- Defekt Sigma 70-200. Leverantören reparerade.
Om jag var tillverkare av produkter skulle jag arbeta bort de fel som kan härledas till konstruktionsfel och produktions, samt transportskador i hela kedjan. Det är dyrt att reparera och byta ut produkter. Det uppstår även ett dåligt rykte som kan bli svårt att tvätta bort. I den ideala av världrad skulle inte s k garantireparationer behöva utföras beroende på att de felen inte uppstår och därmed inga verkstäder som uppbär kostnader. Om produkt då mot förmodan går sönder under garantitiden blir det billigare att byta ut den, än att driva en verkstad som reparerar.
Verkstäder kommer att behövas för klantfelen och fel där utrustning går sönder efter grantitiden. Med tanke på vad arbete i Sverige idag kostar och tillgång på reservdelar, samt prissättningen av dessa för att ha dem i lager tror jag att produkter under ett inköpspris av ca 5000:- idag om några år blir onlönsamma att reparera, jämfört med att köpa en ny eller likvärdig begagnad. Ett extremefall är de sk kit-linserna till EOS-kamerorna som kostar några hundralappar, där enbart fraktarna riskerar att överstiga varuvärdet.
- Defekt Minolta DImage 7i, som reklamerades. Säljaren valde att reparera. Minolta stod för reparationen.
- Skadat low-passfilter på en EOS 300D. Jag stod för reparationen, orsakad av ren klantighet. Hade skadan inträffat idag hade jag köpt en ny kamera.
- Defekt Sigma 70-200. Leverantören reparerade.
Om jag var tillverkare av produkter skulle jag arbeta bort de fel som kan härledas till konstruktionsfel och produktions, samt transportskador i hela kedjan. Det är dyrt att reparera och byta ut produkter. Det uppstår även ett dåligt rykte som kan bli svårt att tvätta bort. I den ideala av världrad skulle inte s k garantireparationer behöva utföras beroende på att de felen inte uppstår och därmed inga verkstäder som uppbär kostnader. Om produkt då mot förmodan går sönder under garantitiden blir det billigare att byta ut den, än att driva en verkstad som reparerar.
Verkstäder kommer att behövas för klantfelen och fel där utrustning går sönder efter grantitiden. Med tanke på vad arbete i Sverige idag kostar och tillgång på reservdelar, samt prissättningen av dessa för att ha dem i lager tror jag att produkter under ett inköpspris av ca 5000:- idag om några år blir onlönsamma att reparera, jämfört med att köpa en ny eller likvärdig begagnad. Ett extremefall är de sk kit-linserna till EOS-kamerorna som kostar några hundralappar, där enbart fraktarna riskerar att överstiga varuvärdet.
