Annons

Jag undrar..........

Produkter
(logga in för att koppla)

Tommy j

Guest
Jag undrar varför en del fotografer påstår att dom aldrig skulle komma på tanken att använda blixt.När jag frågar varför så får jag till svar att det blir onaturligt och det blir blixtblänk.
Svaga argument, tycker jag.Rätt använd är ju blixten ett mycket bra redskap.
Samma sak gäller med zoomoptik.Jag skulle aldrig använda zoom,nej fasta brännvidder ska det vara.
Så har jag hört många fotografer säga.Varför?
Man kan idag inte skylla på ljussvaghet eller dålig kvalite.
Jag tycker att blixt och zoomobjektiv är bra fotoredskap.
Vad tycker andra?
 
Jag undrar....

om det inte bara är ett sätt för fotografen att täcka över det faktum att han/hon inte lärt sig tekniken man behöver kunna för att få bra resultat med blixt? Med befintligt ljus vet du hur ljuset kommer att vara när du trycker av bilden, men med blixt måste du kunna 'se' hur det blir utan att ha ljuset på.
 
Alla har ju sin relegion :)

Blixt är och förblir nog svårt att använda, därför så är det så få fotografer som försöker sig på det. Sen är det ju fruktansvärt dyrt och komplicerat att ha med sig blixtar ut på fältet speciellt om dom ska vara uppladdningsbara.

Att styra en monterad blixt på kameran är svårt och man vet sällan om det blir bra eller total katastrof. Men som med allting annat så krävs det nog bara övning och massor med övning tills det sitter i ryggmärgen och man känner på sig när bilden blir bra. Fast med digitalkamerorna så kan man ju se direkt hur bilden blev. Men jag upplever själv att man behöver antingen två blixtar eller någon som kan hålla reflexskärmar.

Men att det inte händer mer på själva användningen av blixt.... Tja det kan man ju fråga sig, men Canons E-TTL och med lite kunskaper så får man ju bra resultat. Jag har använt blixt många gånger, men faktiskt mest till svart/vit tycker det fungerar bra då. Vet faktiskt inte varför, men det kan vara för att jag har större kontroll om jag ska kopiera bilden sedan eftersom jag gör det själv och kan då fixa en hel del konstigheter i mörkrummet.
 
Jo...

I mitt fall är det som Uffe säger: jag använder inte blixt av den enkla anledningen att jag inte behärskar tekniken. Jag har heller ingen större längtan att lära mig den eftersom jag helt enkelt gillar det befintliga ljuset - det är för mig på intet vis en "nödlösning". Som jag ser det finns det ohyggligt många dåliga blixtbilder. Jag tycker syftet skall vara som med smink hos kvinnor: man skall inte "se" det, men frånvaron av det skall märkas. Det innebär att om bilden har blixtblänk, onaturliga skuggor, ljus från onaturligt håll - t.ex. uppfyllnadsblixt i motljus (hur naturligt är det?!?!) etc. så anser jag den vara misslyckad.

Jag håller mig även helst till fast optik - av de skäl Tommy tar upp: skärpa och ljusstyrka. De gluggar jag har är både skarpare, lättare och ljusstarkare (=bättre) än zoomarna i motsvarande prisklass.

mvh Janne
 
Jag använder inte blixt för att jag vet att det skulle ta åratal av träning för att få blixtbilder jag kan vara nöjd med. Föredrar en ljusstark 35mm eller stativ för inomhusfotografering. Många naturfotografer föredrar blixt på fåglar och annat även när det inte behövs, för bättre skärpa och "klipp" i bilden. Men jag föredrar stämningen i de tagna utan, även om fotografen är duktig på blixtteknik. Man förlorar ofta lite av stämningen och äktheten som du skrev. Olika människor tycker olika och har olika krav. Jag kan leva med lite oskärpa men äkta stämning, andra kan leva med en bild där det går att de att blixt har använts, om bilden är tekniskt perfekt i övrigt. Det krävs nästan en studio för att ljussätta perfekt, men det går. Att släpa runt 3-4 blixtar, blixtstaiv och reflektorer i skogen är lite osmidigt. Det finns folk som verkligen behärskar blixttekniken fullt ut, till den grad att den inte märks, men jag kommer nog aldrig att nå dit.

/Pontus
 
Och visst kan zoomar vara bra! För reportage är de förträffliga. Jag har en manuell Tokina AT-X 100-300/4 som är nästan lika skarptecknande som min Nikon 400/3,5, men Nikonobjektivet är ljusstarkare och fungerar bättre med konverter.
Ingen zoom (förutom extrema prylar som Nikons 200-400) kommer upp i de bästa fasta objektivens upplösningsförmåga, kontrast och effektiva ljusstyrka (skiljer sig från bländarvärdet beroende på optisk konstruktion: enkel uppbyggnad => mera ljus trots samma bländarvärde). Spelar det någon roll i verkligheten? Inte ofta om man bara använder de bästa professionella zoomarna, men ljusstyrkan är nästan alltid sämre, vilket gör att man måste använda blixt eller snabb film. Bland billiga objektiv är skillnaden stor. Jämför en 50/1,8 med en 28-200 t ex.

/Pontus
 
Personligen tycker jag att man kan få fina resultat med blixt, t ex inomhus om man slår den i taket eller snett bakåt. Har man digitalkamera så kan man ju se hur ljuset blir då. Och eftersom det befintliga ljuset ofta inte räcker om man plåtar rörliga motiv som man vill ha skarpt återgivna så kan det vara bra att lära sig använda blixt.

Vad gäller zoom/fast brännvidd så finns det ju för- och nackdelar med båda. Så det beror ju på i vilken situation man plåtar. I svagt ljus är ju ett ljusstarkt normalobjektiv generellt sett svårslagbart. Men ska man ta med sig kameran och vara beredd på lite av varje är normalzoomen mer flexibel. Och det tar tid att byta objektiv när motivet plötsligt dyker upp. Personligen tycker jag att t ex Nikons 17-35/2.8 ger minst lika bra återgivning som de fasta vidvinklar jag använt. Fast den är ju ganska stor och dyr.

Alltså: jag tycker inte att fundamentalism leder någon vart, inte i detta sammanhang heller.
 
Fast optik är förvånansvärt billig om man jämför med zoom, och då är den fasta optiken ofta flera steg ljusstarkare än zoomarna.

En "normalzoom" i brännvidden runt 24-28mm till 70-80mm har många gånger 3,5 eller 4 som bästa bländare. Det är såna objektiv som kommer i paketpris med kamerahuset.
En lite finare zoom i samma brännvidd kan ha 2,8 som bästa bländare, men ljusstarkare zoomar än så har jag aldrig hört talas om.

En fast 50mm har gärna 1,7 eller 1,4 som bästa ljusvärde, en del tom 1,2 och kostar så pass lite att du kan köpa en riktigt vass 28mm eller 35mm för mellanskillnaden.

Anledningarna att eftersträva riktigt stor bländare är många, inte minst om man vill ha ett riktigt kort skärpedjup. Har själv nyligen köpt en 50/1,4 som jag är riktigt nöjd med.
Här är en bild från den, med avsikten just att ha kort skärpedjup.
 
Blixt är svårt, dyrt och just blixt.
Själv föredrar jag det naturliga ljuset, det passar bättre mitt bildskapande.

Zoom eller fast.
Om vi bara räknar in toppoptik så är de dyra zoomarna inte så dyra.
Själv skulle jag skaffa 20, 24, 35, kanske 28 och det blir ju detsamma ekonomiskt jmf 17-35/2,8.

Man behöver bara släpa på en optik.
zoomen har större behändighet när man fotar rörliga motiv, barn till exempel.

Men den fasta optiken är skarpare, snabbare fokusering, tydligare/ljusstarkare sökare, ofta utan vinjettering, utan distorsion.
Om man däremot tappar och förstör ett objektiv så har man bara tappat en brännvidd.
 
Jag använder inte blixt för det tvingar mig att tänka och utnyttja det befintliga ljuset. Ett sätt att fånga scenen som jag ser den vid tillfället. Av samma anledning använder jag nästan uteslutande "normal" optik. Normaloptiken tvingar mig att öka rörligheten vid fotografering och den ger ingen förvrängning. Jag vill ha vad jag ser. Men ofta väljer jag att se i svartvitt. Det förenklar kompositionen för mig.
 
Zoom

Jag har nyligen köpt min första zoom en Nikon 2,8/35-70. Den är ungefär lika skarp som motsvarande fasta gluggar. Nackdelen är att den är tung och klumpig. Frågan är om jag istället skulle ha brännvider 35,50 och 85, på så sätt få man en lättare kamera och ytterligare ett bländaresteg.
Det är klart att zoomen är smidig att jobba med. Jag är fortfarande lika rörlig i fötterna som tidigare med mina fasta objektiv och zoomen använder jag för finjustering. Jag tycker att det har blivit lättare att välja exakt bildutsnitt med zoomen, vilket är viktigt, eftersom jag fotograferar med diafilm, som inte går att beskära efteråt i projektorn. Visserligen kan ja maska, men då blir ju bilden mindre.
 
Blixt

Jag gillar det svaga naturliga ljuset, eftersom det skapar stämning i bilden.
Detta är min grundregel.
Men jag har nyligen köpt Nikons Speedligth
SB-80DX som är ett under. Den kan ge ett behagligt mjukt blixtljus. Jag använder den i första hand för familjefotografering.
Den är så bra att jag fått intresse att fördjupa mig i blixtfotografering.
Där är mycket att göra.
Även nattbilder med blixt på 2:a ridån är spännande, dvs lång exponering, stativ, och en punktbelysning med blixten. På så sätt behåller man det naturliga ljuset i bakgrunden.
Tillsammans med F100:ans automatik fungerar den utmärkt för att lätta upp skuggor mitt på dagen.
T ex porträtt i skugga med solbelyst bakgrund. Kameran exponerar på bakgrunden, så att den blir perfekt, och så "duschar" blixten personens ansikte, och med bouncern så får jag ett mjukt ljus i ansiktet.
En upplättningsblixt tar även bort ett färgstick i personens ansikte, t ex får man ett grönstick om personen står i skuggan under ett träd
(det kan man naturligtvis också få bort med ett varmtonfilter).
Kör man med upplättningsblixt mitt på dagen, så syns inte blixten, eftersom F100:ans mättsystem samarbetar med blixtens automatik.

Jag tycker att jag har fått ytterligare en dimension i mitt fotograferande på grund av den nya blixttekniken.
 
Det där med befintligt ljus var förr lite religion för mig. Nu har jag lärt mig hantera blixten så att bilderna blir bättre. Inomhus använder jag ofta blixt tillsammans med en lite längre slutartid (1/30-1/60) för att blanda blixtljuset med det naturliga. På så sätt slipper jag störande färgstick. Det är ingen superutrustning jag har, men det funkar. Zoomar använder jag inte så mycket, helt enkelt därför att det är för dyrt i förhållande till kvaliteten. Jag kan ibland sakna en normalzoom, men är nöjd med min fasta optik. Det är viktigt att man inte låter sig begränsas av en "grej".
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar