Inbyggd positionering (GPS)

[PeterWem]

Canons GP-E1 och GP-E2 registrerar även riktningen som kameran pekar i, när bilden tas. Det gör däremot inte den inbyggda GPS:n i min senaste kamera. Inte kan den läsa av riktningen från någon extra GPS heller, så där finns inte den möjligheten.

Jag hade gärna köpt GP-E2 om den fungerat med t ex M5. Nu har jag bara blåtand till M5 och det händer att appen kraschar eller stängs ned, med förlorad data som följd. Canons app har blivit bättre, men jag är ännu inte nöjd med den och för över ofta.

 

[martley]

Men det är väl platsen för kameran som är intressant? Hur gör man annars med bilder på rymden?

Med bilder tagna på himlaobjekt så är avståndet till dem oftast så ofantligt stort att "jorden" är en förhållandevis tillräckligt exakt definierad position, och det visste man oftast redan. Men visst är det intressant att veta var kameran befann sig, t.ex. var man var när man fotade norrskenet. Men i de allra flesta fallen så är annars skillnaden mellan kamerans position och motivets försumbar.

Canons GP-E1 och GP-E2 registrerar även riktningen som kameran pekar i, när bilden tas. Det gör däremot inte den inbyggda GPS:n i min senaste kamera. Inte kan den läsa av riktningen från någon extra GPS heller, så där finns inte den möjligheten.

GPS-koordinaterna anger en punkt, i två eller tre dimensioner; latitud, longitud och ev. höjd över havet. Matematiskt saknar en punkt riktning. Det krävs antingen ytterligare en punkt eller en riktningsvektor, det som militärer kallar bäring, för att få med riktningen också. Det är egentligen bara en kompass som kan ge den informationen till kameran, men det blir i så fall bara en tvådimensionell riktning, ett vattenpass skulle kunna bidra med den tredje dimensionen där.

För att återgå till rymdfoton så behövs inte bara tre koordinater i 3 dimensioner och en tredimensionell riktning för att ställa in teleskopet så att man hittar en planet utan även en "fjärde dimension", dvs tidpunkten, eftersom allting rör på sig hela tiden.

 

[Astroscapist]

Med bilder tagna på himlaobjekt så är avståndet till dem oftast så ofantligt stort att "jorden" är en förhållandevis tillräckligt exakt definierad position, och det visste man oftast redan. Men visst är det intressant att veta var kameran befann sig, t.ex. var man var när man fotade norrskenet. Men i de allra flesta fallen så är annars skillnaden mellan kamerans position och motivets försumbar.



GPS-koordinaterna anger en punkt, i två eller tre dimensioner; latitud, longitud och ev. höjd över havet. Matematiskt saknar en punkt riktning. Det krävs antingen ytterligare en punkt eller en riktningsvektor, det som militärer kallar bäring, för att få med riktningen också. Det är egentligen bara en kompass som kan ge den informationen till kameran, men det blir i så fall bara en tvådimensionell riktning, ett vattenpass skulle kunna bidra med den tredje dimensionen där.

För att återgå till rymdfoton så behövs inte bara tre koordinater i 3 dimensioner och en tredimensionell riktning för att ställa in teleskopet så att man hittar en planet utan även en "fjärde dimension", dvs tidpunkten, eftersom allting rör på sig hela tiden.

Jag är en av dom som hade varit intresserad av att veta vilket väderstreck kameran pekade på förutom en GPS position.
Den fjärde dimensionen brukar nog de flesta ha registrerat rätt.

/Stefan

 

[fotobollfoto]

GPS-apparater har väl ganska ofta inbyggd kompass numera. Men det gäller ju då att den sitter på kameran istället för att ligga i bakfickan och peka åt annat håll.


Tidsdimensionen är viktig även på jorden. Motivet ändrar sig hela tiden. Björnen som lufsade förbi i skymningen lufsar inte alltid förbi bara för att man är på plats med riktning.

 

[martley]

GPS-apparater har väl ganska ofta inbyggd kompass numera. Men det gäller ju då att den sitter på kameran istället för att ligga i bakfickan och peka åt annat håll.


Tidsdimensionen är viktig även på jorden. Motivet ändrar sig hela tiden. Björnen som lufsade förbi i skymningen lufsar inte alltid förbi bara för att man är på plats med riktning.

Helt korrekt. Men när det gäller astronomiska objekt kan man ofta antingen räkna ut i förväg eller slå i en tabell som nån annan räknat ut i förväg var man ska stå och åt vilket håll man ska peka kameran/kikaren och när för att se det man är intresserad av. Det gäller nog inte för björnen, även om man med hjälp av statistik kan räkna fram en viss sannolikhet för att den ska visa sig.

 

[apersson850]

GPS-koordinaterna anger en punkt, i två eller tre dimensioner; latitud, longitud och ev. höjd över havet. Matematiskt saknar en punkt riktning. Det krävs antingen ytterligare en punkt eller en riktningsvektor, det som militärer kallar bäring, för att få med riktningen också. Det är egentligen bara en kompass som kan ge den informationen till kameran, men det blir i så fall bara en tvådimensionell riktning, ett vattenpass skulle kunna bidra med den tredje dimensionen där.

Jo tack, jag har jobbat med att testa GPS-mottagare åt Garmin, så jag är bekant med hur det fungerar.

GP-E1 och GP-E2 innehåller även elektroniska kompasser, så de får bäringen därifrån. Under förutsättning att de är rätt kalibrerade. Kamerorna i sig själva innehåller den elektroniska motsvarigheten till vattenpass (är väl byggt på accelerometrar, antar jag), så de skulle kunna få med en tredimensionell bäring också. Men antingen har de inte tänkt på det, japanerna, eller så tyckte de att det var onödigt.

 

[Ventures]

Jo tack, jag har jobbat med att testa GPS-mottagare åt Garmin, så jag är bekant med hur det fungerar.

GP-E1 och GP-E2 innehåller även elektroniska kompasser, så de får bäringen därifrån. Under förutsättning att de är rätt kalibrerade. Kamerorna i sig själva innehåller den elektroniska motsvarigheten till vattenpass (är väl byggt på accelerometrar, antar jag), så de skulle kunna få med en tredimensionell bäring också. Men antingen har de inte tänkt på det, japanerna, eller så tyckte de att det var onödigt.

Jag har en några år gammal Garmin Virb "actionkamera" som sparar mer information än man kan önska sig. Främst för rörelse.
Så teknik finns.