Vanlig uppdragsfotografering borde ha samma problem.
Uppdrag: Fotografera företagets ledning framför våra lastare i solnedgången. Vi fixar fram lastare och ledning till kl 15 på fredag.
Ska den ideella upphovsrätten i ett sånt fall verkligen vara delad? Det har jag inte hört talas om. Det kanske är förbisett men då är det nog förbisett av typ alla.
I regel gör man väl som fotograf någon slags avtal när man tar ett uppdrag, och villkoren för publicering kan (eller bör) finnas i avtalet. Kungsängenfallet med den beryktade "Bildombudsmannen" är exempel på tvist och olika uppfattning om vad som ingår i ett uppdrag. Jag har inte studerat Kungsängenfallet ingående, men av vad som har publicerats förefaller inte fotografen vara inblandad överhuvudtaget, utan det är en uppgörelse med företaget Anckers & Co AB. Jag antar att Anckers har någon slags avtal som stöder deras rätt.
Att upphovsrätten kan vara delad framgår mycket klart av lagen, och det kan säkert finnas tvistefrågor. Kanske det ofta förbises? De fält där man är mest medvetna om att rätten kan vara delad är kanske film, musik, teater och litteratur. Filmer brukar ha en lång lista på medarbetare i slutet, och musik har nästan alltid flera upphovsmän (kompositör, låtskrivare, musiker, ljudtekniker). Jag kan inte se något hinder för att fotografier skulle kunna ha många upphovsmän, där fotografens roll reduceras till "kameraman" på samma sätt som vid rörlig bild. Vanligen brukar regissören vara den som anses ha gjort ett filmiskt verk.
Jag har varit med om rätt stora fotograferingar och det har aldrig skrivits några andra releaser än property och modelreleaser. Ingen release för den som arrangerat, som alltså inte varit köpare av bilderna.
Då du för in ett nytt begrepp här som inte är definierat, property release, kan det vara på sin plats att förklara begreppet. "Property release" begärs av bildbyråer när ett verk av annan upphovsman är återgivet i bilden. Det är inte ett rättsligt begrepp, utan det är en försäkran att verket är fritt att återge. Den begärs för upphovsrättsskyddade verk, alltså för verk som inte är synliga från allmän plats där upphovsmannen inte är död sedan ett antal år, med undantag för byggnader.
Jurisdiktionen är den som gäller i landet där man publicerar en sådan bild, men bildbyråerna brukar begära den med avseende på reglerna som gäller där bilden är tagen. Det har förekommit många tvister, och det mest kända exemplet är kanske ljussättningen av Eiffeltornet. De fall där property release kan vara aktuellt här i Sverige gäller kanske främst mäklarbilder av inomhusmiljöer där det sitter konst på väggarna.
Eftersom "property release" är ett dokument som begärs av bildbyråer, och som inte har någon självständig laglig innebörd, kan bildbyråerna efter eget skön ha vilka önskemål som helst om hur den ska utformas och vilka objekt de vill begära den för. Det är bildbyrån som bestämmer vilka bilder de ska marknadsföra, och om man samarbetar med en utländsk bildbyrå kan de vara väldigt petiga. De vill alltså ha rent på fötterna om möjligheten att använda bilden.
Ansvaret för att följa lagen ligger alltid hos den som publicerar bilden.
