apersson850
Aktiv medlem
Slutarlivslängden är något slags MTBF. Om det är exakt det innebär det inte att slutaren ska hålla X exponeringar, utan att hälften av dem kommer att ha rasat före det antalet.
När man gör sånt här är det rätta att säga att "med X % sannolikhet kommer slutaren att klara Y exponeringar". Sen kan man då välja att lägga sig så att man tror att hälften, eller 90 %, eller vad man nu har råd med, av slutarna kommer att klara sig förbi gränsen.
På en Ipexmässa i Birmingham 2008 träffade jag på en herre som jobbade med att scanna av böcker. De hade tillverkat en bladvändare som bläddrade boken. Snabbaste sättet att scanna varje uppslag var att fotografera det. Det krävde hyfsad upplösning, så de körde med den då höga upplösningen 21 Megapixel i en 1Ds Mark III. Kameran levde sitt liv sittande i bladvändarriggen, där den manövrerades via N3-kontakten av bläddringsmaskinen. Bilderna gick direkt till en dator.
Då var den förväntade livslängden på slutaren 300000 exponeringar. De här kamerorna, som aldrig slängdes omkring i någon kameraväska, överlevde typiskt tre miljoner exponeringar. När slutaren rasade lät de sätta i en ny i kameran, som för övrigt såg lika sliten ut som när den togs ur kartongen första gången. Tre miljoner till och så ny slutare igen. Så höll de på.
För en del prylar finns det förbehåll på garantierna. Jag har en diascanner som garanterades fungera i ett år eller 20000 scanningar, vilket som nu kom först.
När man gör sånt här är det rätta att säga att "med X % sannolikhet kommer slutaren att klara Y exponeringar". Sen kan man då välja att lägga sig så att man tror att hälften, eller 90 %, eller vad man nu har råd med, av slutarna kommer att klara sig förbi gränsen.
På en Ipexmässa i Birmingham 2008 träffade jag på en herre som jobbade med att scanna av böcker. De hade tillverkat en bladvändare som bläddrade boken. Snabbaste sättet att scanna varje uppslag var att fotografera det. Det krävde hyfsad upplösning, så de körde med den då höga upplösningen 21 Megapixel i en 1Ds Mark III. Kameran levde sitt liv sittande i bladvändarriggen, där den manövrerades via N3-kontakten av bläddringsmaskinen. Bilderna gick direkt till en dator.
Då var den förväntade livslängden på slutaren 300000 exponeringar. De här kamerorna, som aldrig slängdes omkring i någon kameraväska, överlevde typiskt tre miljoner exponeringar. När slutaren rasade lät de sätta i en ny i kameran, som för övrigt såg lika sliten ut som när den togs ur kartongen första gången. Tre miljoner till och så ny slutare igen. Så höll de på.
För en del prylar finns det förbehåll på garantierna. Jag har en diascanner som garanterades fungera i ett år eller 20000 scanningar, vilket som nu kom först.