ANNONS
Annons

Hur uttalas "bokeh"?

Produkter
(logga in för att koppla)
Fast det är ett ord som vi lånat in från danskan och behållit stavningen. Ett bättre exempel är kanske kokkonst.
;-)
Aha, så båkke är alltså ett sammansatt ord av båk och ke! Uttalas båk_ke. Då hänger jag med. Tycker dock fortfarande att Japanen i videon var mer inne på o än å i sitt uttal.
Men det kanske är så att Å, O och U låter lite olika för oss från olika delar av landet.
 
Senast ändrad:
IPA-symbolen oʊ låter mer som ett svenskt å än som ett svenskt o.
ə låter inte som ett svenskt e. Det låter mer öppet, lite som ä.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Help:IPA/English
https://en.wikipedia.org/wiki/International_Phonetic_Alphabet

Uttal är dock inte hugget i sten. Det finns alltid variationer och dialekter. Jag tycker dock att man bör försöka uttala inlånade ord ungefär som originalen, även om man nästan alltid måste göra anpassningar.

Ett misstag som ganska ofta görs vid inlån av ord är att ta den engelska transkriberingen och uttala den som om den vore svensk. Då får man knepigheter som "vock" (för "wok") istället för det lite rättare "ouåck".
https://en.wiktionary.org/wiki/wok

(Dubbelt K på svenska är ovanligt, dock ej i kökkenmödding).

[Tillägg: stafvel korrigerat]
Intressant med bokeh är att vi lånat det i andra hand. Stavningen är engelsk och påhittad i ett försök att göra det tydligt för en engelsman hur det ska uttalas.
När låneord blir konstiga är det ibland bättre att hitta på egna ord.

Bakgrundsoskärpekvalitet!
 
Råkat få oavsiktlig rörelseoskärpa som blev bra? Nej, tyvärr.

Det finns nog många bilder som tagits med både oskärpa och skärpa som blivit bra av olika skäl med ett minimalt mått av fotografernas kontroll. Det viktiga som högt ansedd fotograf är dock förstås att orubbligt in i döden hävda att man faktiskt visst och alltid haft full kontroll, Få fotografer vill väl tillstå att slumpen och bristen på kontroll ibland visat sig kunna vara en långt större konstnär och artist än mången självnedveten fotograf.

Själv tänker jag på några av Capas tekniskt usla bilder från Normaandie. Där var det väl lite svårt i ovädret att helt klockrent sätta skärpan och om fotografen ändå skulle lyckats så skulle bilderna i mycket tappat den dynamik de faktiskt fick mest av en slump. Capa hade nog fullt upp med att bara hålla i sig med en hand när hela havet stormade.
 
Intressant med bokeh är att vi lånat det i andra hand. Stavningen är engelsk och påhittad i ett försök att göra det tydligt för en engelsman hur det ska uttalas.
Det är samma fenomen som jag nämnde om "wok" förut. Liknande gäller förmodligen för Peking och Kambodja.
När låneord blir konstiga är det ibland bättre att hitta på egna ord.
Eller åtminstone transkribera till svenska istället för att använda ett annat språks transkription.
Bakgrundsoskärpekvalitet!
Jag tror att det räcker med oskärpekvalitet.
 
Det är samma fenomen som jag nämnde om "wok" förut. Liknande gäller förmodligen för Peking och Kambodja.

Eller åtminstone transkribera till svenska istället för att använda ett annat språks transkription.

Jag tror att det räcker med oskärpekvalitet.
Ska vi vara riktigt noga då är det kvaliteten i oskärpecirklarna som avses, eller ”förvirringscirklarna” som de heter i engelskan.
Så oskärpecirkelkvalitet får det bli. Det blir lagom förvirrande.
 
  • Gilla
Reaktioner: PMD
Det finns nog många bilder som tagits med både oskärpa och skärpa som blivit bra av olika skäl med ett minimalt mått av fotografernas kontroll. Det viktiga som högt ansedd fotograf är dock förstås att orubbligt in i döden hävda att man faktiskt visst och alltid haft full kontroll, Få fotografer vill väl tillstå att slumpen och bristen på kontroll ibland visat sig kunna vara en långt större konstnär och artist än mången självnedveten fotograf.

Själv tänker jag på några av Capas tekniskt usla bilder från Normaandie. Där var det väl lite svårt i ovädret att helt klockrent sätta skärpan och om fotografen ändå skulle lyckats så skulle bilderna i mycket tappat den dynamik de faktiskt fick mest av en slump. Capa hade nog fullt upp med att bara hålla i sig med en hand när hela havet stormade.
Visst finns det högt ansedda fotografer som orubbligt in i döden hävder att man faktiskt visst och alltid haft full kontroll. Jag har själv skrivit ett antal artiklar i ämnet, så jag vet att slumpen kan vara en avgörande roll i vissa lägen. Jag själv har haft tur ett större antal gånger. Däremot var det inte det jag skrev i mitt tidigare inlägg här i tråden. Jag skrev att jag inte haft turen att det blivit BRA bilder där rörelseoskärpan inte varit avsiktlig. Vilket är stor skillnad, mest för att jag alltid arbetar avsiktligt och medvetet när jag jobbar med rörelseoskärpa som bildteknik (inspirerad av Robert Capa som du nämner, men också favoriten Ernst Haas). För mig handlar det inte om rörelseoskärpa om en bild blivit oskarp pga för mörkt ljus och för lång slutartid, utan jag anpassar mig efter tillfället och försöker då utnyttja det "dåliga" ljuset och den längre slutartiden för att skapa en annan typ av bilder. Graden av medvetenhet och hur avsiktligt det är handlar oftast om vilka val man gör vid varje tillfälle; bilder jag inte tycker blivit som jag vill är bilder jag oftast slänger direkt.

Vi kan även diskutera om Robert Capas bilder från Normandie är tekniskt usla - och här håller jag inte med dig. Bilderna är annorlunda, men tillfället gav en typ av bilder som blev nyskapande på den tiden och inspirerade även Steven Spielberg när han gjorde inledningen till "Saving Private Ryan". Graden av medvetenhet kan vi också diskutera, men jag tror inte Capa hoppades på att bilderna skulle bli tekniska mästerverk enligt gängse normer. Vi vet inte idag hur han tänkte, men bilderna han då gjorde har haft stort betydelse för fotografin och bildspråket därefter.
 
Capas bilder är utan minsta tvekan tekniskt usla, och som Sten-Åke är inne på så var det med största sannolikhet inte meningen heller. Men det kan inte vara så lätt att vara fotograf i den röran, där folk dessutom försöker ta livet av dig samtidigt.

Men tänk om det funnits två fotografer där, och den andra hade tur och/eller skicklighet nog att få till någorlunda vettiga bilder, tekniskt sett. Då hade Roberts bilder aldrig fått spridning, för "alla" hade ju velat visa de "bra" bilderna, inte de "misslyckade". Nu finns inget annat bevarat, så nu fick man i stället "uppfinna" tanken att de dåliga bilderna är bra, till och med så bra att vi inte tidigare begripit att bilder som ser ut så är bra.

"Men han har ju inga kläder på sig", som barnet sa.
 
Om jag minns rätt blev Capas bilder från D-day dåligt hanterade vid framkallningen. Bildernas främsta kvalitet är att det är autentiska bilder, inte den tekniska.
 
Om jag minns rätt blev Capas bilder från D-day dåligt hanterade vid framkallningen. Bildernas främsta kvalitet är att det är autentiska bilder, inte den tekniska.
Enligt honom själv torkades för varmt och de alla utom 11 bilder förstördes. Många av Capas historier har dock ifrågasatts, möjligen fanns det bara 11 exponeringar.
 
  • Gilla
Reaktioner: PMD
En sak kan vi nog i alla fall vara säkra på; Capa visste nog inte vad som skiljer bokeh från bukkake (eller hur de uttalas). Hans bilder från Normandie har väl annars rätt lite med ämnet att göra ...
 
  • Haha
Reaktioner: PMD
Varje gång någon nämner bokeh eller boké, då tänker jag på vin. Tydligen ett nytt begrepp annars inom foto, som jag fick kolla upp när jag såg ordet användas frekvent här på Fotosidan. Som jag förstått det så handlar det om bakgrundsoskärpa och förgrundsoskärpa och hur den ser ut.

Givetvis använder jag bokeh till vin och inte för att beskriva bakgrundsoskärpa.

Jag använder givetvis också rörelseoskärpa istället för ICM.

ICM står för avsiktslig kamerarörelse (intentional camera movement), och det är ju något helt annat än rörelseoskärpa (åtminstone i min värld) där motivet rör sig och därför blir suddigt.

Vad gäller ordet "bokeh" tycker jag inte det finns något riktigt bra svenskt ord, förutom möjligen oskärpeteckning (vilket är rätt så styltigt).
 
ICM står för avsiktslig kamerarörelse (intentional camera movement), och det är ju något helt annat än rörelseoskärpa (åtminstone i min värld) där motivet rör sig och därför blir suddigt.

Vad gäller ordet "bokeh" tycker jag inte det finns något riktigt bra svenskt ord, förutom möjligen oskärpeteckning (vilket är rätt så styltigt).
Oskärpeteckning blir bra. Förkorta till OT så är det inte längre styltigt.

För en sensor spelar det ganska liten roll ifall det är kameran eller motivet som rör sig så att bilden blir oskarp. Men det är tydligen så att här på FS är vi noga att särskilja skakningsoskärpa, panoreringsoskärpa och avsiktlig kamerarörelseoskärpa från motivrörelseoskärpa.
Borde vi hitta på ett kvalitetsbegrepp även för alla dessa rörelseoskärpa också, eller kan vi använda oskärpeteckning även där?
 
För en sensor spelar det ganska liten roll ifall det är kameran eller motivet som rör sig så att bilden blir oskarp.
Så är det förvisso, men för bildresultatet spelar det roll. Om kameran är orubbligt stadig blir allt i bilden som inte rör på sig skarpt. Så blir det ju inte om kameran skakar.
 
Capas bilder är utan minsta tvekan tekniskt usla, och som Sten-Åke är inne på så var det med största sannolikhet inte meningen heller. Men det kan inte vara så lätt att vara fotograf i den röran, där folk dessutom försöker ta livet av dig samtidigt.

Men tänk om det funnits två fotografer där, och den andra hade tur och/eller skicklighet nog att få till någorlunda vettiga bilder, tekniskt sett. Då hade Roberts bilder aldrig fått spridning, för "alla" hade ju velat visa de "bra" bilderna, inte de "misslyckade". Nu finns inget annat bevarat, så nu fick man i stället "uppfinna" tanken att de dåliga bilderna är bra, till och med så bra att vi inte tidigare begripit att bilder som ser ut så är bra.

"Men han har ju inga kläder på sig", som barnet sa.
Du glömde börja din första mening med ”Jag tycker att”. Då det är tydligt att det är dina åsikter. Inte mina och en del andras.
 
ICM står för avsiktslig kamerarörelse (intentional camera movement), och det är ju något helt annat än rörelseoskärpa (åtminstone i min värld) där motivet rör sig och därför blir suddigt.

Vad gäller ordet "bokeh" tycker jag inte det finns något riktigt bra svenskt ord, förutom möjligen oskärpeteckning (vilket är rätt så styltigt).

Jag vet vad ICM står för, det jag själv kallar för ”effektfull rörelseoskärpa” -lika avsiktlig och medveten som ICM.

Det finns 3 huvudsätt att arbeta med effektfull rörelseoskärpa; den interna rörelsen, den externa rörelsen och den abstrakta rörelsen. Beskrivit i min första bok från 1992 och även i ett antal artiklar innan det. Redan då ett medvetet sätt att arbeta på med de lite längre slutartiderna.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar