Mitt i glädjen över att man nu kan styra slavblixtar direkt från kameran med de senaste modellerna (7D, 60D och 600D) ska man ha klart för sig att det är inte samma sak som att kunna styra med en riktigt blixt, alltså med en 580 EX II i blixtskon, som master.
Funktionerna som finns är desamma (i en 7D, de andra är förenklade), men inte kapaciteten. Ett exempel är de få gånger som jag gör något som påminner om regelrätt porträttfotografering. Alltså riggar upp blixtar, tänker på bakgrund och annan rekvisita och sen har en modell som är uppklädd, eller möjligen utklädd, evenemanget till ära.
Jag är inte speciellt bra på det här, för att uttrycka det milt, så därför blir det en hel del titta där, klick, lyft handen, klick - klick, le lite mer, klick, sätt fram foten dit, klick - kli... busy? Sen står man där och väntar tills den inbyggda blixten har svalnat av, eller kameran åtminstone tror det, och så går det att klick - klick - busy, tills det är dags att vänta igen.
Jag har slutat använda den inbyggda som master i sådana här sammanhang. Det fungerar ändå inte så många gånger som jag behöver. Det fungerar kanske för de som är bättre än jag på det här, och som därför snabbare får de skott de vill ha. Det fungerar definitivt för enstaka bilder, och även på döda ting, för då kan man ju hämta kaffe eller göra det man måste göra när man hämtat för mycket kaffe medans blixten svalnar.
I praktiken behöver alltså åtminstone den sorts porträttfotografer som jag tillhör, alltså de som försöker kompensera brist på kvalitet med ökad kvantitet, och därmed åtminstone få någon bild som jag tycker blev bra, något annat än den inbyggda mastern i en 7D i alla fall. Jag sätter en 580 EX II på kameran, så fungerar det likadant, fast i praktiken i all evinnerlighet.
