Hjälp TMAX 400!!

[alf109]

Har tidigare försökt mig på TMX 400 utan att komma överens med filmen. Den har gett ett ganska grått intryck med fult korn.

Då jag vet att filmen kan prestera mycket bra om den framkallas riktigt så är mina frågor följande:

Vilken framkallare, tid, temp och aggitering använder ni?

Vad skall man tänka på för att lyckas med TMAX 400?

Hoppas någon kan svara på detta då jag tänkte prova filmen ytterligare en gång.

 

[rosberg1]

t- max filmerna x,y,z framkallar jag alltid i kodaks t-max framkallare som jag tycker tycker ger att bra resultat. Följer alltid anvisningarna på förpackningen såsom spädning och tider, även om jag gjort de 9 negativen testet dvs 3 rullar lika exponerat från under till över sedan har filmerna framkallats i turordning där man varierar tiderna i framkallaren. Jag har aldrig kommit bra överens med D76 eller andra filmframkallare förutom tecknidol till tecnikal pan film men den är lite (mycket) speciell. Jag är väll uppfödd med T-max och förstår mig inte på tri-x:ens upphöjning till skyarna. Allt handlar om tycke och smak

 

[B.T]

Hej har framkallat en T-MAx 400 och då i Aculux 2 från photax. Resultatet blev så där,tycker trixen är bättre framkallad i Acutol.

men jag har scannadat två bilder i kväll från T-maxen 400

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm?set=lp&ID=505360


den här blev nog lite överskärpt
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm?set=lp&ID=505451

men jag läste i en bok att man med fördel kunde framkalla T-Max 400 i 24 grader tror att det var i T-max framkallare.

 

[timeUnit]

tycker du ska testa Xtol.

Tmax är lite svår, vad jag förstår. Man måste vara försiktig med högdagrarna, då de tenderar att spricka. (Jag kan ha fel, dock, det är inte igår jag körde med den filmen...)

Även t-max-framkallaren kan funka bra, jag har OK bilder från t-max 100 och t-maxframkallaren:

http://blog.hform.se/article/77/night-tree-diptych-observatoriet

 

[Diomedea]

T-maxfilmerna ger ett ganska grått intryck i sig, så du har inte gjort något fel. Man kan jämföra dem med en obehandlad digitalbild, där man fixar kontrasterna i datorn, eller i mörkrummet med hårda filter i det här fallet. Fördelen är att du alltid har mycket information i negativet. Jämför det med en högkontrastfilm som Pan F+, som redan har hård kontrast från början. Personligen passar dock inte T-max till mitt uttryck (jag gillar kontrast och krispigheten i F+ och efke 25) så jag fotar inget T-max längre.

T-max har ett speciellt korn, som antingen gillas eller hatas. Det är en egenskap hos filmen, så jag tror inte man kan påverka formen annat än att göra kornen mer (Rodinal) eller mindre (acutol, fx-39) synliga.

Jag fick en trevlig framkallning i Acutol (observera att den inte är tänkt för snabba filmer, men jag ville jämföra olika filmer under samma förutsättningar). Acutol 1+9 i 9,5 minuter, agitering (med omrörningspinnen) 5 sekunder varje HEL minut). För att få fram kontrast får man sedan filtrera hårt eller framkalla i exempelvis ganska koncentrerad neutol (starkaste spädningen som står på flaskan).

 

[Fredrik Calabrese]

Jag slutade med T-max och gick över till Ilford Delta 100 & 400 i Paterson FX39. Den är lite kornigare men skarpare. Mycket mer tolerant och lättarbetad.

 

[timeUnit]

Jag körde tre rullar tmax 100 i Xtol 1+1 igår. Negen är ganska mjuka med gott om gråskalevalörer, men jag upplever att de saknar lågdagerseparation. Tycker att t o m tri-x och hp5+ har bättre separation i lågdagrarna, dock med färre mellantoner. Är jag ute och hojar nu eller?

Är det någon som har liknande eller motsatt uppfattning?

 

[eatfrog]

Prova exponera efter 80, det gör jag.

/Henri

 

[Fredrikpersson]

Om man kan leva med att sänka känsligheten till 200 ASA (TMY) eller 64 ASA (TMX) är Ilford Perceptol 1+2 el. 1+3 en kombination som jag tycker ger väldigt fina negativ -med fina valörer och lagom svärtningsomfång - från TMX och TMY.

/F

 

[timeUnit]

eatfrog skrev:
Prova exponera efter 80, det gör jag.

/Henri

Kompenserar du i framkallningen då eller? Det kanske är skit samma?

Hursomhelst är jag inte så förtjust i tmax 100, jag råkar ha några rullar i kylen bara. Kör hellre Fp4, Plus-x och framför allt Acros. Eller tri-x vid 200.

 

[eatfrog]

Jag kör med 30sek kortare tid och agiterar engång i minuten, det har funkat bra för mig.

Helt ovetenskapligt dock, går säkert att få till ännu bättre om man orkar pillra. ;-)

/Henri

 

[MattiasL]

Jag är långt ifrån en Tmax-fotograf, men visst kan man få fina neg på den filmen. Den kräver dock mer noggrannhet gällande agitering och tid än t ex TriX.
Jag håller med om att Xtol är väl värt ett försök. Sist jag körde TMY så använde jag den enligt tiden som rekommenderas på Digitaltruth och med två vändningar varje halvminut. Det blev kalasfint.

 

[Fredric C]

Hittills har jag här bara läst om filmens egenskaper. Glöm inte bort att fotopapprets egenskaper spelar in lika mycket på slutresultatet som filmens dito!

Det gäller att hitta en bra kombination av film/papper! Annars får man nog nöja sig med ett medelmåttig resultat.

Är en film högdagerseparerande (T.ex. Tmax 400) bör den inte kombineras med en högdageseparerande papper utan då bör pappret vara lågdager-dito.

Förenklat kan man säga Delta 400 är en mer förlåtande film i den meningen att den separerar ljusa och mörka toner ungefär lika bra. Alltså inte extra bra på någon del av tonkurvan och lite sämre på den andra, som Tmax 400.

Det finns fin-fina böcker i området, t. ex. Mörkrumsteknik för fotografer.
Andersson, Björn. Osvalds, Erik. 1990

Lycka till!

 

[mipert]

TMY är en bra film.

Många säger att filmen är ”svår” vilket jag har svårt för att acceptera.
Svårigheten består i att om man slarvar vid agiteringen reagerar filmen mer än de mer ”traditionella” filmerna med tappad känslighet och kontrast.

Följer man Kodaks rekommendationer om fem sekunders snabb agitering varje halvminut skall det bli bra.
Om man framkallar rätt tid förstås...

Filmen är bra för den som vill ha bra återgiving av ljusa toner, den är inte bästa valet om man fotograferar mycket på rockkonserter eller gör reklambilder på svarta skinnjackor.

Jag exponerade den alltid efter 320, något lägre än angiven känslighet, och framkallade i Tmax-framkallare vid 24° C.
Kodak rekommenderar 24° för Tmax-filmerna.
Min erfarenhet är att känsligheten uttnyttjas bättre vid 24° än vid 20°.


Är filmen för grå har man antingen framkallat för kort tid, haft för låg temperatur eller något av de klassiska misstagen.

Det jag märkt är att när man följer Kodaks rekommenderade framkallningstider (med Tmax-framkallare) blir faktiskt negativen för kontrastrika.

 

[matnyttige]

Om vi bortser från Rodinal, hur många ser någon skillnad på den färdiga bilden om man använt T-Max framkallare, Xtol, FX-39 eller Acutol och framkallat till samma kontrast? Inte många (om än med förstoringsglas) är min gissning.

 

[jimh]

Där får du medhåll från mig, Mats. Jag tycker det råder en hel del övertro på egenskaperna hos olika material.

Ofta kommer de starkaste synpunkterna på filmer och framkallare från folk som inte ens gjort tester så att de kan framkalla till samma kontrast vid jämförelserna. Det märks tydligt när t ex en film sågas med omdömet att den är kontrastlös.

 

[timeUnit]

Jim och Mats,

jag fattar vad ni menar och håller med i stort, men man måste ändå förstå att alla inte har tid/lust/pengar att göra dessa tester. Jag tycker personligen att jag får jättefina resultat med Tri-X, HP5+ och NP400, men resultaten är ganska olika. Jag har aldrig gjort tester på kontrastkurvor för en viss film/framkallare men kan ändå se skillnad på filmerna. Tri-X har fin "snap" och bra kontrast, HP5 upplever jag som lite kornigare men med fin separation i skuggorna, NP400 har ett eget uttryck som är lite svårt att beskriva.

Om man har testat en massa filmer och sedan stöter på en film som man inte får bra resultat av är ju inte min tanke "aha, jag måste ändra _allt_ i min inövade framkallningsteknik för att få bra resultat" utan snarare "hmm, det här blev inte bra, jag skippar nog den här filmen". Kalla mig lat om ni vill.

Jim skrev:
"... folk som inte ens gjort tester så att de kan framkalla till samma kontrast..."

Det finns ju också en learning by doing-metod som man kan använda. Man kan testa sig fram, fråga på forum och se vad som ger resultat. Man måste kanske inte springa och köpa en densitometer så fort man skaffat en ny film?

När det gäller framkallare erkänner jag gärna att jag inte ser skillnad på XTOL och D76. Rodinal tycker jag mig se en viss skillnad gentemot XTOL och jag gillar det. Mer än så behöver det kanske inte vara?

I all välmening,
*henning

 

[alf109]

timeUnit skrev:
Jim och Mats,

jag fattar vad ni menar och håller med i stort, men man måste ändå förstå att alla inte har tid/lust/pengar att göra dessa tester. Jag tycker personligen att jag får jättefina resultat med Tri-X, HP5+ och NP400, men resultaten är ganska olika. Jag har aldrig gjort tester på kontrastkurvor för en viss film/framkallare men kan ändå se skillnad på filmerna. Tri-X har fin "snap" och bra kontrast, HP5 upplever jag som lite kornigare men med fin separation i skuggorna, NP400 har ett eget uttryck som är lite svårt att beskriva.

Om man har testat en massa filmer och sedan stöter på en film som man inte får bra resultat av är ju inte min tanke "aha, jag måste ändra _allt_ i min inövade framkallningsteknik för att få bra resultat" utan snarare "hmm, det här blev inte bra, jag skippar nog den här filmen". Kalla mig lat om ni vill.

Jim skrev:
"... folk som inte ens gjort tester så att de kan framkalla till samma kontrast..."

Det finns ju också en learning by doing-metod som man kan använda. Man kan testa sig fram, fråga på forum och se vad som ger resultat. Man måste kanske inte springa och köpa en densitometer så fort man skaffat en ny film?

När det gäller framkallare erkänner jag gärna att jag inte ser skillnad på XTOL och D76. Rodinal tycker jag mig se en viss skillnad gentemot XTOL och jag gillar det. Mer än så behöver det kanske inte vara?

I all välmening,
*henning

Håller helt med.
Jag har kört mina egna sv/v filmer i 30-år och har inga som helst problem med tex triX, Neopan 400, Neopan Acros, plusX, HP5, FP4, Delta, TMAX 100.
Jag är mycket exakt vad gäller temp, tider och aggiterinsmönster, har också den erfarenheten att de flesta filmer ger ett gott, kanske inte perfekt, men gott ressultat om man följer tillverkarens rekommendationer vg framkallning. Detta gäller dock inte TMAX 400.

Just när det gäller TMAX 400 så har jag svårt att få till den filmen. Jag är ju inte direkt ensam om detta utan många upplever samma problem som jag. Och då menar jag folk som kan detta med framkallning och vet vad dom håller på med. Man kan ju tex bara gå in på recensionerna här på FS för att se vad folk tycker.

Men eftersom jag också sett att det finns dom som får bra ressultat med filmen så var min fråga hur dom bär sig åt.

När det gäller "gråa" negativ så snackar jag alltså inte om "tunna" negativ utan om gråa. Om jag förlänger framkallningstiden så blir dom alltså mörkare grå, men jag får inte till någon bra tonskala.

 

[jimh]

Henning, jag håller absolut med. Man behöver inte lägga ner massa tid på tester. Det passar inte alla och tar dessutom en del fokus från fotografin.

Om man har den metodiken bör man kanske ha det i bakhuvudet när man ger råd, eftersom erfarenheterna ju faktiskt i mindre grad blir överförbara till andra fotografers situation.

Det är ju så många variabler inblandade. Det är lite för förenklat att dissa en produkt, när man i själva verket snarare skulle behöva skriva något i stil med:

"TMY är en trist film
med den exponering jag ger den
och på det sätt jag framkallar den
när jag kopierar den
på det papper jag valt"

 

[timeUnit]

Nu tycker väl jag iofs att denna tråd varit väldigt informativ ur både "vetenskaplig" och erfarenhetsmässig synvinkel. Vissa har givit råd utifrån sina erfarenheter, och vissa har testat kontrastkurvor och framkallningstider. Alla har påpekat vad de kommit fram till men ingen har väl "dissat" TMY?

Jag håller med dig, alltså, men just denna tråden är bra!

"Om man har den metodiken bör man kanske ha det i bakhuvudet när man ger råd, eftersom erfarenheterna ju faktiskt i mindre grad blir överförbara till andra fotografers situation."

Det kan kanske vara så här också: de som har en densitometer och är zon-vana har lättare att förstå och ta till sig kontrastkurvor som N-1 etc, men de som är mer "pragmatiska" har lättare att fatta "kör i t-max 24°C i 6 min" etc. Eller?