sonyboy
Medlem
Äger själv en digitalkamera och tycker att tekniken är bra, troligtvis har den också kommit för att stanna.
Men man funderar ju lite grand om den gamla känslan för fotografering har försvunnit.
Nu talas det bara om bildbehandlingsprogram, vilka program som skall köpas för att rädda och förbättra bilder mm.
Jag upplever att själva tekniken vid fotoögonblicket är av underordnad betydelse. Om inte så fixar vi detta i ett bildbehandlingsprogram.
Titta på fotografier av Harry Dittmer, Rune Hassner, Georg Oddner m.fl Dessa bilder står sig än idag, och oftast bättre. Visserligen kunde man göra underverk i mörkrumsarbetet men ändå kvarstår faktum att motivets tekniska del blev till i själva tagningsögonblicket.
Men utvecklingen går ju framåt, men samtidigt tror jag att många fotografer idag upplever känslan av att fotograferingen har flyttas från tagningsögonblicket till bildbehandlingsprogrammet
Skulle vara intressant att höra andras åsikter?
Men man funderar ju lite grand om den gamla känslan för fotografering har försvunnit.
Nu talas det bara om bildbehandlingsprogram, vilka program som skall köpas för att rädda och förbättra bilder mm.
Jag upplever att själva tekniken vid fotoögonblicket är av underordnad betydelse. Om inte så fixar vi detta i ett bildbehandlingsprogram.
Titta på fotografier av Harry Dittmer, Rune Hassner, Georg Oddner m.fl Dessa bilder står sig än idag, och oftast bättre. Visserligen kunde man göra underverk i mörkrumsarbetet men ändå kvarstår faktum att motivets tekniska del blev till i själva tagningsögonblicket.
Men utvecklingen går ju framåt, men samtidigt tror jag att många fotografer idag upplever känslan av att fotograferingen har flyttas från tagningsögonblicket till bildbehandlingsprogrammet
Skulle vara intressant att höra andras åsikter?