Fritt att ändra/beskära foto mht verkshöjd saknas?

[Per Strid]

Om man tar en tämligen ny bild från nätet och under argumentet att verkshöjd saknas (dock ej prövat) och så klipper man ut personen i bilden för att lägga in i en helt annan bild och sammanhang, finns det något som på nåt sätt stöder att det kan vara ok?

Bilden är utlagd som pressbild med texten ”kan användas för pressrelaterade ändamål” och fotografens namn finns under bilden. När jag försöker förstå lagtexten i bl a URL så talas det om att även om ej verkshöjd uppnås finns skydd för foton som fotografiska bilder.

 

[Kijana]

Om man tar en tämligen ny bild från nätet och under argumentet att verkshöjd saknas (dock ej prövat) och så klipper man ut personen i bilden för att lägga in i en helt annan bild och sammanhang, finns det något som på nåt sätt stöder att det kan vara ok?

Absolut ingenting talar för att det är okej.

Bilden är utlagd som pressbild med texten ”kan användas för pressrelaterade ändamål” och fotografens namn finns under bilden. När jag försöker förstå lagtexten i bl a URL så talas det om att även om ej verkshöjd uppnås finns skydd för foton som fotografiska bilder.

Precis. Du får inte klippa och klistra hur som helst även om bilden skulle ligga i ett familjealbum och vara tagen före 1969. Lite respekt för fotografen ska du ha, tycker jag.

 

[eskil23]

Om man tar en tämligen ny bild från nätet och under argumentet att verkshöjd saknas (dock ej prövat) och så klipper man ut personen i bilden för att lägga in i en helt annan bild och sammanhang, finns det något som på nåt sätt stöder att det kan vara ok?

Bilden är utlagd som pressbild med texten ”kan användas för pressrelaterade ändamål” och fotografens namn finns under bilden. När jag försöker förstå lagtexten i bl a URL så talas det om att även om ej verkshöjd uppnås finns skydd för foton som fotografiska bilder.

Om bilden är "tämligen ny" så spelar det ingen roll ifall den har verkshöjd eller inte, den är ändå skyddad som "fotografisk bild". Är bilden tagen före 1969 så har dock det skyddet gått ut, så då kan du klippa om du vill under förutsättning att bilden inte har verkshöjd. I så fall gäller skyddet fram till 70 år efter fotografens död.

 

[Per Strid]

Tack för svar. Nej, jag ska inte göra så, men diskussionen har dykt upp och stöd för att göra så hämtas på journalistförbundets sida, länk här där man talar om rätten till rewrite (och citaträtt) och längst ned på sidan handlar det om fotografier där man applicerar samma tänk.

Om bilden är "tämligen ny" så spelar det ingen roll ifall den har verkshöjd eller inte, den är ändå skyddad som "fotografisk bild". Är bilden tagen före 1969 så har dock det skyddet gått ut, så då kan du klippa om du vill under förutsättning att bilden inte har verkshöjd. I så fall gäller skyddet fram till 70 år efter fotografens död.

 

[Per Strid]

Så här avslutas resonemanget på sjf:s hemsida, länk här

"Skyddet för de fotografier som inte är verk är inte heller lika omfattande, när det gäller andras beskärning eller bearbetning av bilderna. Bearbetas en bild som inte har verkshöjd jämställs effekten med den vid en rewrite. Bearbetaren anses ha åstadkommit något nytt och det krävs inte tillstånd från den som ursprungligen åstadkom förlagan."

Varifrån hämtar man stöd för den tolkningen? Knappast i URL vad jag kan se, men intressant om man verkligen kan tolka på det här sättet.

 

[iSolen.se]

Så här avslutas resonemanget på sjf:s hemsida, länk här

"Skyddet för de fotografier som inte är verk är inte heller lika omfattande, när det gäller andras beskärning eller bearbetning av bilderna. Bearbetas en bild som inte har verkshöjd jämställs effekten med den vid en rewrite. Bearbetaren anses ha åstadkommit något nytt och det krävs inte tillstånd från den som ursprungligen åstadkom förlagan."

Varifrån hämtar man stöd för den tolkningen? Knappast i URL vad jag kan se, men intressant om man verkligen kan tolka på det här sättet.

Inte undra på att journalister felanvänder bilder när de får sådana råd.

 

[Urban Domeij]

Det kunde ju ha varit lämpligt att specificera vilka fotografier som man antar inte skulle ha verkshöjd. Ingen domstol har såvitt jag vet dristat sig att göra den korta listan, som kanske enbart skulle omfatta skärmbildsbussens bilder.

Vid upphovsrättstvister har fotografier såvitt jag vet alltid bedömts som verk, och jag har väldigt svårt att tänka mig att fotografier som har tagits av en person skulle sakna verkshöjd. Åtmistone tyder diskussionerna om verkshöjd som ibland kommer upp på att ett fotografi i regel har höjd, genom urvalet av bildvinkel, ljus, tidpunkt och utsnitt. Också exempelvis tandläkarröntgen eller annan radiografi kan ha höjd, men jag antar att man har inkluderat möjligheten att en fotografisk bild skulle sakna verkshöjd, för att ge också andra bilder än verk skydd, om än inte lika lång tid.

Icke desto mindre är skyddet, under den tid det gäller, dvs femtio år från bildens tillkomst, lika omfattande för fotografisk bild som för verk, och skyddet är ett upphovsrättsskydd.

 

[Kijana]

" Bearbetaren anses ha åstadkommit något nytt och det krävs inte tillstånd från den som ursprungligen åstadkom förlagan."

Varifrån hämtar man stöd för den tolkningen? Knappast i URL vad jag kan se, men intressant om man verkligen kan tolka på det här sättet.

Jo då, det kan man. Upphovsrättslagen ger utrymme för att faktiskt använda andras skyddade verk, men då ska det nya vara så pass självständigt (inklusive en del andra kriterier) så att det kan få ett eget skydd.

 

[Per Strid]

Intressant. Men hur definieras självständigt och vilka är de andra kriterierna?

Jo då, det kan man. Upphovsrättslagen ger utrymme för att faktiskt använda andras skyddade verk, men då ska det nya vara så pass självständigt (inklusive en del andra kriterier) så att det kan få ett eget skydd.

 

[PMD]

Tlänk här där man talar om rätten till rewrite (och citaträtt) och längst ned på sidan handlar det om fotografier där man applicerar samma tänk.

Någon sorts citaträtt för bilder kan nog anses finnas, men bara för tryckta publikationer. För elektronisk publikation gäller den inte.

 

[Urban Domeij]

Tack för svar. Nej, jag ska inte göra så, men diskussionen har dykt upp och stöd för att göra så hämtas på journalistförbundets sida, länk här där man talar om rätten till rewrite (och citaträtt) och längst ned på sidan handlar det om fotografier där man applicerar samma tänk.

Skyddet för de fotografier som inte är verk är inte heller lika omfattande, när det gäller andras beskärning eller bearbetning av bilderna. Bearbetas en bild som inte har verkshöjd jämställs effekten med den vid en rewrite. Bearbetaren anses ha åstadkommit något nytt och det krävs inte tillstånd från den som ursprungligen åstadkom förlagan.

Bristen i den här inställningen till upphovsrätt är att den inte har stöd i lagen. Det här stycket från Journalistförbundets publika material är ren desinformation.

Det är inte någon skillnad på rätten att "bearbeta" en fotografisk bild, jämfört med ett verk. Den enda skillnad jag kan läsa ut ur lagtexten gäller att en fotografisk bild (bild utan verkshöjd) har samma skydd som ett verk, intill utgången av det femtionde året efter att den skapades, medan ett verk har skyddet intill utgången av det sjuttionde året efter upphovsmannens död.

Samma inskränkningar i upphovsrätten gäller också. Man får till exempel visa bilden i en kritisk framställning, men inte i digital form.

Hittills har ingen fotografisk bild enligt femte kapitlet varit föremål för bedömning i domstol. Alla fotografier har såvitt jag känner till bedömts som verk. I diskussioner om vad som är bild eller verk har framförts olika åsikter, som att exempelvis passbilder inte skulle betraktas som verk.

Frågan om verkshöjd har tidigare varit uppe på forumet, och svaret (från Staffan Teste) är här:
http://www.fotosidan.se/expertqa/view.htm?ID=4424

Min egen uppfattning är att det kan finnas slamkrypare, men den enda fotografiska bild som jag uppfattar saknar verkshöjd är bilden från skärmbildsapparaten. Jag förutsätter då att alla slag av reproduktioner (avfotograferingar av bilder) endast är exemplar av det ursprungliga verket, och inte kan ses som fotografisk bild i Upphovsrättslagens mening.

Men helt oavsett verkshöjden är skyddet detsamma. Man får inte bearbeta en fotografisk bild och publicera den utan att upphovsmannen medger det. Publicering av fotografisk bild följer samma regler som för verk, med skillnaden att skyddet gäller intill slutet av femtionde året efter att den skapades, medan verk skyddas intill slutet av sjuttionde året efter upphovsmannens död.

 

[StefanK2]

Bearbetning i 49 a §

Jag måste nog instämma med SJF i det här fallet. Trots att bestämmelsen i 49 a § är tydlig med fotografens ensamrätt även innefattar bearbetning så är det inte självklart att den gör det. Exempelvis finns det ingen hänvisning i 49 a § till 4 § vilket utesluter möjligheten för bearbetning. Istället torde alla bilder som inte inkräktar på originalet utgöra ny bild med egen fotorätt.

Tittar man på HD:s bedömning i NJA 1989 s 315 så anses bearbetningen var ett framställande av ett nytt verk. I fallet har två pressfoton av Evert Taube använts och målats av. Professor Jan Rosén (en av de stora inom upphovsrätten) har kommenterat domen och dess betydelse idag efter den nya lagändringen 1994. Han säger följande: "Även vid en prövning på grundval av 49 a § URL torde utgången ha blivit densamma som i 1989 års HD-fall. Men såvida fotografierna i fråga skulle anses uppvisa originalitet är det sannolikt att Högsta domstolen numera hade kommit till en annan slutsats."

Av samma åsikt är Anders Odin (också framträdande upphovsrättsjurist). Han säger följande:
"När det gäller fotografiska bilder som enbart är skyddade enligt 49 a § finns emellertid
inte någon originalitet eller någon skyddsvärd skapande insats att hänga upp intrångsbedömningen på. Bildens innehåll kan knappast heller vara föremål för skydd. Föremålet för skydd är i det här fallet den fotografiska bilden i sig. Även om skyddet omfattar återgivanden i ändrat skick, måste återgivandet avse den fotografiska bilden. På så sätt torde det alltid bli fråga om en bedömning av om fotografiet kan anses återgivet. Även om det alltså finns anledning att anta att en något mer
generös bedömning till förmån för fotografen skulle göras med dagens bestämmelser, kan det ifrågasättas om det i praktiken innebär några substantiella förändringar. Av hittillsvarande praxis står det dock klart att det som förutsattes av lagstiftaren, att det ofta skulle sakna betydelse huruvida ett fotografi är att anse som ett verk eller inte, realiserats. I praktiken går domstolarna mycket sällan in på en sådan bedömning"

Av mindre betydelse har kanske fallet från hovrätten för Västra Sverige, dom 1978-11-17, Sjö och snö (NIR 1981 s. 413) I det här fallet har en båtförsäljare fått bilder från en leverantör. Genom enklare förändringar (ändrat skuggor och gjort bilderna mer tilltalande) har företaget ansett få en självständig fotorätt till de nya bilderna.

Sammantaget så är en av två skillnader på 1 § URL och 49 a § URL just bearbetningen. Den andra är skyddet utomlands där fotografier med verkshöjd skyddas enligt exempelvis info-soc. Fotografiska bilder anses i flera länder inte skyddade vilket gör att man inte kan räkna med något skydd, åtminstone ett väldigt litet. EU-rätten kan emellertid anses påverka även fotorätten (49 a §. Eftersom lagstiftarens utgångspunkt varit att ensamrätten inom upphovsrätten ska ha samma innebörd som de skilda rättigheterna. EU-domstolens praxis torde alltså kunna i förlängningen få betydelse för ensamrättens omfattning också för fotografer.

Huruvida domstolarna bedömer alla strandfoton med verkshöjd eller ej lämnar jag osagt. Det finns en (skrämmande) riktning där de verkar sänka kravet för att uppnå verkshöjd. Utan att ha läst några domar tvivlar jag dock starkt på de ger upphovsrätt för gemene bild, inte minst för att de i själva propositionen valde att ge alla fotografier en stark rätt för att slippa bedöma dessa. Vad jag vet är att foto på Krister Petersson bedömdes ha verkshöjd, men även de nya fotot då HD valde att se till den andliga innebörden (NJA 2017 s 75)

 

[PeterWem]

Kent Ekeroths material bestämdes av domstolarna som fotografisk bild.


Exempel från Göteborgs tingsrätt FT 2591-14


När en bild återges ska upphovsmannen anges i den omfattning och på det sätt god sed
kräver. Bilder får inte heller ändras så att upphovsmannens konstnärliga anseende eller
egenart kränks. När återgivande sker utan samtycke från rättighetshavaren får bilden
inte heller ändras i större utsträckning än användningen kräver och källan ska anges i
den omfattning och på det sätt som god sed kräver.

Under bilderna i papperstidningen anges ” Filmbilder: PRIVAT, redigerad av
EXPRESSEN” och under bilden på hemsidan ”Bilder: Expressen/Scanpix”. Cecilia
Krönlein och Joakim Ståhl har uppgett att det inte är ovanligt att upphovsmannen och
källan när det gäller privata fotografier anges på det sätt som skett. Med hänsyn till
vittnenas uppgifter och då tidningsartikeln handlar om att Kent Ekeroth har framställt
filmen är det inte visat att upphovsmannen eller källan angivits på något sätt som
strider mot god sed.
Ändringar som innebär kränkningar av upphovsmannens konstnärliga anseende eller
egenart har sin största betydelse när det är fråga om fotografiskt verk som åtnjuter
skydd enligt 1 § URL. I förevarande fall innebär inte Expressens logotype och den
tillfogade bildtexten att någon kräkning av upphovsmannens anseende som
upphovsman eller hans egenart har skett. Bilderna, som ostridigt hämtats från
Expressens hemsida, har inte heller ändrats i större utsträckning än användningen har
krävt. Publiceringen har därför inte inneburit någon kränkning av Kent Ekeroths
ideella rättigheter.