Tack för svar. Nej, jag ska inte göra så, men diskussionen har dykt upp och stöd för att göra så hämtas på journalistförbundets sida,
länk här där man talar om rätten till rewrite (och citaträtt) och längst ned på sidan handlar det om fotografier där man applicerar samma tänk.
https://www.sjf.se/yrkesfragor/upphovsratt/vanliga-fragor-och-svar-om-upphovsratt sa:
Skyddet för de fotografier som inte är verk är inte heller lika omfattande, när det gäller andras beskärning eller bearbetning av bilderna. Bearbetas en bild som inte har verkshöjd jämställs effekten med den vid en rewrite. Bearbetaren anses ha åstadkommit något nytt och det krävs inte tillstånd från den som ursprungligen åstadkom förlagan.
Bristen i den här inställningen till upphovsrätt är att den inte har stöd i lagen. Det här stycket från Journalistförbundets publika material är ren desinformation.
Det är inte någon skillnad på rätten att "bearbeta" en fotografisk bild, jämfört med ett verk. Den enda skillnad jag kan läsa ut ur lagtexten gäller att en
fotografisk bild (bild utan verkshöjd) har samma skydd som ett verk, intill utgången av det femtionde året efter att den skapades, medan ett verk har skyddet intill utgången av det sjuttionde året efter upphovsmannens död.
Samma inskränkningar i upphovsrätten gäller också. Man får till exempel visa bilden i en kritisk framställning, men inte i digital form.
Hittills har ingen fotografisk bild enligt femte kapitlet varit föremål för bedömning i domstol. Alla fotografier har såvitt jag känner till bedömts som verk. I diskussioner om vad som är bild eller verk har framförts olika åsikter, som att exempelvis passbilder inte skulle betraktas som verk.
Frågan om verkshöjd har tidigare varit uppe på forumet, och svaret (från Staffan Teste) är här:
http://www.fotosidan.se/expertqa/view.htm?ID=4424
Min egen uppfattning är att det kan finnas slamkrypare, men den enda fotografiska bild som jag uppfattar saknar verkshöjd är bilden från skärmbildsapparaten. Jag förutsätter då att alla slag av reproduktioner (avfotograferingar av bilder) endast är exemplar av det ursprungliga verket, och inte kan ses som fotografisk bild i Upphovsrättslagens mening.
Men helt oavsett verkshöjden är skyddet detsamma. Man får inte bearbeta en fotografisk bild och publicera den utan att upphovsmannen medger det. Publicering av fotografisk bild följer samma regler som för verk, med skillnaden att skyddet gäller intill slutet av femtionde året efter att den skapades, medan verk skyddas intill slutet av sjuttionde året efter upphovsmannens död.