JazzBass
Aktiv medlem
Helt klart ska man inte krångla till det för sig. Enkelheten gör att man kan koncentrera sig på det viktiga (bilden) istället. Kör du med en snabb och väl inprövad teknik blir det mycket roligare. Och datorn har ju inneburit så mycket även för oss som fotar med film. Man kan slarva rätt mycket med exponering och framkallning (så länge det inte blir för täta högdagrar på negativen). Gör man bilder i mörkrummet däremot är det mycket viktigare att exponera/framkalla filmen rätt. Så upplever jag det i alla fall. Fanns det en snabb, billig och enkel teknik för att kopiera inscannade bildfiler på traditionellt fiberpapper (en del pysslar med framställning av digitala negativ men det verkar för krångligt och omständigt för mig), så skulle jag genast anamma det. Inte alltid så kul att behöva stångas med svårkopierade negativ i mörkrummet. Datorn är därvidlag överlägsen. Nästan vilka skitnegativ som helst kan bli bra i photoposhop, speciellt när man scannr själv och även kan styra det. Men gelatinsilverpapperet i fiber erbjuder så pass mycket trevligare resultat att jag hellre står några timmar extra i mörkrummet än att datorrediger, skriva ut/skicka på printning.
http://gelatin-silver.blogspot.com
Intressant med högdagrarna, jag tycker det ser ut på filmerna jag framkallat att det är skuggorna som ser svårast ut. Ibland är skuggpartierna lika genomskinliga som filmens kanter, medan jag oftast tycker mig kunna urskilja detajer bättre i de mörka partierna av filmen (alltså högdagrarna på bilden).
Kopiering av filmer är nåt jag inte gjort alls ännu. Vi kommer ha en kopieringskväll om några veckor med fotoklubben, men det är nog inget jag ändå kommer att syssla med så mycket då jag än så länge saknar bra utrymmen för mörkrumsjobb.
Om du scannar negativen och jobbar digitalt i datorn, se bara till att inte få för täta högdagrar så brukar det mesta fungera. Har själv lyckats få otroligt bra bilder i datorn även av mycket tunna och underexponerade negativ som inte ens är att tänka på att försöka kopiera i mörkrummet. Men är högdagrarna för täta och kontrasterna för stora funkar det inte heller med scanner/dator.
Så med andra ord, om man huvudsakligen är inriktad på att scanna sina negativ lönar det sig alltså att vara försiktig med exponeringen om högdagrarna är viktiga?
Jag har ingen bra scanner för film ännu men planerar skaffa en, då med så högt dynamiskt omfång som möjligt. Blir kanske en Plustek eller en Reflecta i prisklassen, 200-400 euro. Eller en flatbäddsscanner, kan vara mångsidigare. Ska testa en Epson V600 ikväll hos en kompis, och se hur resultatet blir...