Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Frågor om bländare

Produkter
(logga in för att koppla)

Jenny_Larsson

Avslutat medlemskap
Jag är ganska grön vad det gäller att fotografera så jag hoppas ni har överseende med mina konstiga frågor.
Det jag undrar över är om jag tex fotar fotboll och använder bländare 2,8 och fotar på följande avstånd.
25 meter
50 meter
75 meter
100 meter
Hur mycket vid sidan om fokuspunkten blir skarp vid respektive avstånd?
Hue stor blir skillnaden om man ökar till bländare 3,2 ?
 
"vid sidan om fokuspunkten" d.v.s. höger/vänster är det ingen skillnad i skärpa. Däremot så minskar ju skärpan framför/bakom fokuspunkten (fokusplanet om vi ska vara petiga). Men det kanske var så du menade?
 
Men vad är "skarpt"?

Ska man vara noga så har man största möjliga skärpa bara på ett enda avstånd. Sedan blir det allt sämre skärpa ju längre från det avståndet man kommer. I skärpedjupet är det "tillräckligt skarpt", så det gäller att vara överens om hur skarpt "tillräckligt skarpt" är.

En gammal klassisk definition är att en punkt avbildas som en cirkel med diameter = 1% av bilddiagonalen. Det finns nog en hel del fotografer som tycker att det är rätt suddigt.
 
En gammal klassisk definition är att en punkt avbildas som en cirkel med diameter = 1% av bilddiagonalen. Det finns nog en hel del fotografer som tycker att det är rätt suddigt.

1% är en väldigt generös definition. Zeiss formel säger att oskärpecirkelns radie är 1/1730 av diagonalen, dvs ungefär 0,05%
 
Varför inte ta med dig kameran ut och prova med olika objektiv och sen kolla in resultatet.
Enkelt, frisk luft och ett hum om hur det fungerar:))
 
1% är en väldigt generös definition.
Ja, jag missade nog en nolla där. En promille låter rimligare.

Kraven på skärpa har ökat enormt sedan den analoga tiden. Numera är intresset för att granska pixlar på bildskärm rätt stort - ibland löjligt stort jämfört med att granska utskrifter på en meters håll...
 
Där slog du huvudet på spiken. Var vi inte ganska nöjda om en 24 x 30 cm bild var nöjaktigt skaprt på den gamla goda tiden. Nu är vi alla pixel peepers som kollar alla bilder i 100% och gärna i hörnen. För mig ökade denna sjuka när jag gick från 12 Mpx till 20 Mpx.
 
Jag tyvärr så är det inte så enkelt som man skulle vilja, ökade bländarsiffror som typ f/11 gör också att ljusinsläppet blir mycket litet, vilket det måste vara om man vill ha stort skärpedjup. Sommar och sol underlättar vid sådana högre bländarsiffror. Går man för högt upp så finns risken för att inkommande ljus kröker av på sin väg in till sensorn ( Diffraktion )


//Bengt.
 
Där slog du huvudet på spiken. Var vi inte ganska nöjda om en 24 x 30 cm bild var nöjaktigt skaprt på den gamla goda tiden. Nu är vi alla pixel peepers som kollar alla bilder i 100% och gärna i hörnen. För mig ökade denna sjuka när jag gick från 12 Mpx till 20 Mpx.

Känner igen det där, tyckte att alla bilder som kom ut från min 36Mpixel sensor var oskarpa i början. Hade jag haft samma kvalitetskrav på filmtiden hade jag inte haft många bilder kvar idag. Å andra sidan var det ganska skrämmande att inse hur dålig teknik man hade vad det gäller att hålla kameran stilla, att och att ställa skärpan rätt på den tiden då slarvet inte märktes. Mycket av de där problemen går ju faktiskt att undvika genom att arbeta noggrant, att se till att använda bra stativ när det behövs, att fälla upp spegeln när man jobbar på stativ om man har DSLR. Förr brukade jag leva efter tumregeln att man kunde handhålla på tider som var 1/brännvidden s, men ska jag ha bilder som håller måttet att pixelpeepa räcker inte det, eller så har jag blivit mer darrhänt med åldern.

Vad det gäller bländare, så är det visserligen sant att stänger man igen bländaren för mycket leder det till diffraktion, men i nästan alla fall är det mer irriterande att inte ha skärpedjupet, om det nu var det man ville ha, än den lilla skärpeförsämring diffraktionen ger upphov till. Ofta är det nog också så att det inte är diffraktionen som är problemet om bilderna blir oskarpa när man använder liten bländaröppning utan att man helt enkelt tvingats använda längre tid för att få exponeringen rätt, och ska man fotografera fotboll, eller något annat rörligt så är det nog viktigare att välja kort tid än bländare.
 
Å andra sidan var det ganska skrämmande att inse hur dålig teknik man hade vad det gäller att hålla kameran stilla, att och att ställa skärpan rätt på den tiden då slarvet inte märktes.

Det märks inte idag heller om man tittar på bilder på normalt sätt. Att ha som krav att uppnå pixelskärpa på 36 Mp låter väldigt handikappande och helt utan mening.
 
Det märks inte idag heller om man tittar på bilder på normalt sätt. Att ha som krav att uppnå pixelskärpa på 36 Mp låter väldigt handikappande och helt utan mening.

Jag håller med om det i stort sett, men för vissa bilder tycker jag det kan vara kul att kunna skriva ut i stort format med hög upplösning och kunna gå nära för att kolla detaljer. Det är dock oerhört sällan jag ägnar mig åt dylika övningar :)
 
Jo ja kan mena att det är knepigt i bland att få alla bitar att samarbeta, en sällan gäst numera teknikorakelt Joakim sade en gång något som fastnat i mitt minne, och det var om man ville eftersträva den brusfriaste bilden så var det stor öppning ( mycket inkommande ljus ) och långsam tid ( tid för ljuset att komma in )


Den inställningen passar som alla vet inte för alla motiv, så man hamnar lätt på kollisionskurs när man försöker att joxa i hop tid och ljus med olika iso inställningar. Hade man en Kodak 64 film Dia i kameran på den analoga tiden, så fick man snart packa i hop kameran när lite mörker kom med ett 200mm tele på kameran f/3,5.

//Bengt.
 
Men vad är "skarpt"?

Ska man vara noga så har man största möjliga skärpa bara på ett enda avstånd. Sedan blir det allt sämre skärpa ju längre från det avståndet man kommer. I skärpedjupet är det "tillräckligt skarpt", så det gäller att vara överens om hur skarpt "tillräckligt skarpt" är.

En gammal klassisk definition är att en punkt avbildas som en cirkel med diameter = 1% av bilddiagonalen. Det finns nog en hel del fotografer som tycker att det är rätt suddigt.
Där tappade ni mg !
 
Det märks inte idag heller om man tittar på bilder på normalt sätt. Att ha som krav att uppnå pixelskärpa på 36 Mp låter väldigt handikappande och helt utan mening.

Vet inte det. Det är inte så mycket svårare att göra rätt än att slarva. Vänjer man sig vid att göra rätt varje gång blir det en naturlig att del av fotograferandet att stå stadigt, ta stöd med kamera mot huvudet och armar mot kroppen och lär sig att trycka av mjukt så gör man det till sist utan att tänka oavsett hur bilden senare ska användas. Dvs den dagen du faktiskt behöver kvaliteten kan du använda hela din energi på motivet utan att fundera något extra på det tekniska.
 
Där tappade ni mg !

Det handlar om oskärpecirkelns storlek, eller hur oskarpt något behöver vara för att anses ligga utanför fokusområdet.

När man räknar ut fokusdjupet så är de variabla faktorerna avstånd, bländare och brännvidd. Den fasta faktorn är oskärpecirkelns diameter. Traditionellt sett brukar man definiera 1/1730 av diagonalmåttet av filmen/sensorn som oskärpecirkelns diameter. Om man är kinkig med vad som är skarpt, till exempel om man vill beskära, så behöver man räkna med en mindre oskärpecirkel.
 
Där tappade ni mg !

Enkelt uttryckt: Bilden är inte "skarp" eller "suddig" - den är bara mer eller mindre skarp. Skärpan avtar lite grann så fort du har fel avstånd. Knivskarpt är det bara på ett enda avstånd, det du har ställt in.

När du bländar ner (större bländartal, mindre bländaröppning) så avtar inte skärpan lika mycket en bit ifrån rätt avstånd. Den avtar sakta, och någonstans måste man säga att den är "för dålig". Var då? Det är rätt mycket en fråga om personlig smak, om man inte går på rent matematiska definitioner.

Om man låter bli det rent matematiska, så kan man kanske tycka som jag: Det viktiga är skillnaden i skärpa., Om ett ansikte bara är mycket skarpare än bakgrunden så känns bilden OK, även om det inte är perfekt skärpa på ansiktet.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar