Fotovärlden - förlegad kvinnosyn
- Trådstartare jonas18z
- Start datum
PMD
Aktiv medlem
Klicka på länken så kanske du förstår. (Tips: den handlar inte om mig).
luminousoctaves
Aktiv medlem
PMD
Aktiv medlem
(. Tack för din komplimang, Erik Danielsson. .)
Det verkar inte som att du riktigt har förstått vad jag har skrivit. Läs igen och lägg inte in förutfattade meningar i det du läser.
sb12
Aktiv medlem
Härligt att höra om din dotter och roligt att du ville dela med dig.
Min dotter är tjej och kvinna på sitt eget vis. Hon har heller inte tonat ner sina kvinnliga sidor, utan hon är bara tjej på sitt vis.
Jag menar att man måste i dagens samhälle ta vara på de kvalitéer som kommande släkten har, inte styra vare sig åt det ena eller andra hållet. För att ge ett så gott utgångsläge som möjligt, anser jag att det behöver ske förändringar där ingen hanteras som ett objekt. Ingenting blir bättre om även män börjar att framställas likadant. Det måste finnas värdigare sätt att porträttera människor än att be dem inta en speciell pose, plocka fram suget i blicken och pluta med läpparna. Det blir så ytligt, ensidigt och fantasilöst.
Kolla in fotografen Arvida Byström. Jag tycker hon vänder å vrider på könsnormer på ett intressant sätt. Tar tillbaka poser, läpp-plut m.m från den manliga blicken och gör den till sin egen grej.
Sämst förklaring, men ändå...kolla vetja
Flash Gordon
Aktiv medlem
Vi formas säkert av förväntningar från föräldrar, uppfostran och miljö. Fast vi har med oss också arvet av de gener vi fick från våra föräldrar.
Att en man bli man beror på han har XY kromosomer. En kvinna blir kvinna på grund av att hon har XX kromosomer.
Pojkar ärver XY från föräldrarna. Y då bara från pappa.
Flickor ärver enbart 'X komosonser från både pappa och mamma.
Fast kanske inte lika mycket från båda.
Denna skillnad har man kunnat konstatera ger genetiska arv som är olika för män och kvinnor. Vi är inte genetiskt helt lika. Därför tänker vi och agerar vi ofta olika.
Att förstå genetik är inte kanske helt lätt. Mycket handlar om aminosyror och hormonnivåer som styrs av våra gener.
Det är inget horoskop. Vetenskapen behöver nog mycket mer tid för att förstå exakt hur det gör oss till den person vi är.
Det är inte bara gener eller arv. Det är en kombination av båda.
Den här länken kan kanske få er intresserade.
https://illvet.se/manniskan/genetik/dna/5-myter-du-arver-inte-lika-manga-gener-fran-pappa-och-mamma
rikitikitavi
Aktiv medlem
Härligt att höra om din dotter och roligt att du ville dela med dig.
Min dotter är tjej och kvinna på sitt eget vis. Hon har heller inte tonat ner sina kvinnliga sidor, utan hon är bara tjej på sitt vis.
Jag menar att man måste i dagens samhälle ta vara på de kvalitéer som kommande släkten har, inte styra vare sig åt det ena eller andra hållet. För att ge ett så gott utgångsläge som möjligt, anser jag att det behöver ske förändringar där ingen hanteras som ett objekt. Ingenting blir bättre om även män börjar att framställas likadant. Det måste finnas värdigare sätt att porträttera människor än att be dem inta en speciell pose, plocka fram suget i blicken och pluta med läpparna. Det blir så ytligt, ensidigt och fantasilöst.
Tack detsamma som sagt.
Och precis som du säger så får man göra det man kan hemmavid. Jag tänker inte ens i banorna "flicka" pojke utan har alltid gjort precis som jag känt är kul när det gäller intressen och annat. Sedan har det inte allltid fastnat och hon har givetvis velat göra saker hennes vänner gör eller blir påverkad av dom.
Det har nog också hjälpt att jag personligen inte har något problem att vara både "manlig" och rätt omanlig i många olika situationer och med vad jag gillar att göra, kan tänka mig att det från ett hem där de där gamla stereotyperna finns hos föräldrarna blir det nog svårt att inte bli färgad av detta redan tidigt.
En annan sak jag ofta tänker på när det gäller skolan är att de nästan alltid är grupperade tjejer och killar och att i de lägre åldrarna sällan leker med andra än sina tjejkompisar och killkompisar om man är kille.
Och så verkar det vara fortfarande.
Har nu följt mitt barn men också 3 styvbarn sedan de var små till 19 års åldern som den äldsta är och i deras värld snackar man såklart med killar som tjej, men annars är man rätt konsekvent med det egna könet på raster etc, inte alltid, men överlag.
Och även efter skolan är det sällan någon av dom eller deras kompisar där man "hänger " med andra killar som tjej( om man inte blir kär eller "ihop") .
Man kan ju undra varför inte det har blivit en förändring genom åren i överhuvudtaget när det gäller den biten. Jag ser att det är samma saker dom gör också sedan jag var barn, tjejerna hoppar hopprep, leker häst och killarna spelar fotboll eller kör herren på täppan eller spelar kula eller kör "volley" kick där man ska skjuta den som förlorar i rumpan.
Det ända dom verkar ha gemensamt är mobilerna, så det kanske är det ända positiva dom tillför i den åldern
Och även om som i min dotters fall då som både gillar fotboll och annat blir hon i DET fallet behandlad som en tjej i den meningen att hon inte är lika snabb eller bra som de andra killarna och därför inte lika attraktiv att ha med i sitt lag, och då är man hellre med tjejerna där man också har kul men då gör alla de typiska "tjejiga" sakerna.
Så det börjar redan med en stereotyp uppfostran som man tvingas in i varken man vill eller inte vid rätt tidig ålder både i skolan och kanske då på fritiden av sina vänner.
Man undrar när det ska vända eller iaf bli mer nyanserat.
Men som sagt , jag är väldigt glad att hon verkar ha varit stark nog att ändå stå på sig och ha de intressen hon gillar oavsett vad andra har sagt längs vägen.
Och jag håller med, förhoppningsvis ser vi en annan utveckling när det gäller fotografin och med annat också i framtiden.
rikitikitavi
Aktiv medlem
Ja absolut, vi kan ge oss. Det jag har opponerat mig emot är detta påstående, att det är ett faktum att vi är olika.
Blir tyvärr rörigt i denna forumform.
Kul att jiddra lite ändå
Ah, kan förstå hur du ser det med tanke på just det påståendet faktiskt. Och nu orkar jag inte gå in på eller förklara mer ingående vad jag menade för det hade jag kunnat gjort redan då. Lite slappt droppat. Det har varit så många turer efter det och med olika inlägg så jag vet knappt vad jag heter längre
Ja absolut, jag har vänner som jag inte alls håller med i mycket men det är alltid viktigt att ifrågasätta och vrida på saker trots detta med varandra, och så länge vi har ungefär samma syn på de saker man tycker är hjärtefrågor så är man ändå bra vänner oavsett de diskussioner man ibland har.
Och ibland blir det rätt roliga saker.
Överlag är det inte ofta om man tänker efter där man egentligen övertygar eller blir övertygad när någon står för något i en diskussion, men det är ändå viktigt för man får ibland andra infallsvinkar att se saker på, och det behöver man för att inte fastna i samma åsikter eller mönster själv.
/fridens
Flash Gordon
Aktiv medlem
Jag tycker nog vi kan låta män och kvinnor vara lite olika. Med det menar jag hur de agerar och tänker. Vi har nog gener som får oss generellt att fungera lite olika.
Däremot tycker jag män och kvinnor givetvis skalla ha samma lön för samma arbete.
Att kvinnor inte skall behöva betraktas annorlunda än mån när det gäller utseende.
Varför måste män inte raka sig under armarna när kvinnor förväntas det samt musen på grund av porr vågen. Fast inte män.
Jag tycker kvinnorna måste börja protestera mer och vi som män som tycker det gått för långt stödjer dem för att få en förändring.
Hur vi avbildar kvinnor inom fotografi är ju bara en liten del av detta.
Män och kvinnor kompletterar varandra. Låt oss inte göra oss till motståndare.
Däremot tycker jag män och kvinnor givetvis skalla ha samma lön för samma arbete.
Att kvinnor inte skall behöva betraktas annorlunda än mån när det gäller utseende.
Varför måste män inte raka sig under armarna när kvinnor förväntas det samt musen på grund av porr vågen. Fast inte män.
Jag tycker kvinnorna måste börja protestera mer och vi som män som tycker det gått för långt stödjer dem för att få en förändring.
Hur vi avbildar kvinnor inom fotografi är ju bara en liten del av detta.
Män och kvinnor kompletterar varandra. Låt oss inte göra oss till motståndare.
luminousoctaves
Aktiv medlem
Tycker du missar poängen. Vi kan väl låta ALLA människor få vara lite olika, och inte begränsa dem till sitt kön. Du är ju så mycket mer än din sexualitet, eller hur?
sb12
Aktiv medlem
Så mitt beteende och mitt sätt att tänka är mer likt en man från, låt oss säga Mesopotamien år 2000 f.kr eller manlig urinvånare i Amazonas , än min sambos eller syster?
Det har jag svårt att tro.
Bengf
Aktiv medlem
Var det på 80-talet tro som det var lite smådebatter om könsroller vad gällde just då vilka julklappar som pojkar/flickor fick, flickor skulle ofta då få en docka som exempel eller på den tiden typiska flick-leksaker. det var nån halvkändis familj som gav sin dotter ett mekano i stället och inte ville styra in tösa i gamla värderingar.
jonasfj
Avslutat medlemskap
Givetvis gör jag det! I filmen jag refererar till var det en man som stod så samtidigt som han rökte och pratade med sin bror.
Jag har inte någon djupare analys av vad jag försöker få fram. Det känns som en avspänd och ovanlig pose.
Har du något problem med posen ur genusperspektiv? Det vore intressant att höra vad du försöker säga med dina frågor?
luminousoctaves
Aktiv medlem
Givetvis ska alla sorters bilder få finnas till. Jag tycker det är fanatism att gå in på enskilda exempel/porträtt och säga ”det där är fel”. Problematiken är inte hur enskilda fotografer plåtar, utan att en viss typ av kvinno- respektive mansskildring har blivit norm i vårt samhälle. Målet är alltså inte att radera ”opassande” bilder, utan att få till en större medvetenhet om normer vilket kan resultera i en större variation i hur människor skildras på bild.
Personligen tänker jag ganska ofta på varför jag placerar en människa på ett visst sätt när jag fotograferar. Men givetvis finns det andra faktorer som är mer intuitiva (ljus, form, komposition osv) och som kan kännas viktigare i stunden. Fotografi är inte en särskilt intellektuell uttrycksform anser jag, snarare känslomässig.
Det är framför allt när man ser större urval av sina bilder som man får funderingar. ”Varför har jag fotograferat bara män här?”. ”Varför sticker den bilden ut?”. ”Vad signalerar den där positionen i sammanhanget?” osv.
Jag tycker inte man ska överanalysera när man väl plåtar, men gärna i efterhand.
Personligen tänker jag ganska ofta på varför jag placerar en människa på ett visst sätt när jag fotograferar. Men givetvis finns det andra faktorer som är mer intuitiva (ljus, form, komposition osv) och som kan kännas viktigare i stunden. Fotografi är inte en särskilt intellektuell uttrycksform anser jag, snarare känslomässig.
Det är framför allt när man ser större urval av sina bilder som man får funderingar. ”Varför har jag fotograferat bara män här?”. ”Varför sticker den bilden ut?”. ”Vad signalerar den där positionen i sammanhanget?” osv.
Jag tycker inte man ska överanalysera när man väl plåtar, men gärna i efterhand.
