Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Fota mingel, vad gäller?

Produkter
(logga in för att koppla)
Du behöver alltså deras namn - även om det är företaget som sedan ska lagra bilderna.

Varför behöver fotografen deras namn? Om detta anmäls till GDPRpolisen så är det väl företaget som har 100% av ansvaret? Att upplysa företaget om deras ansvar är en sak, men jag kan fortfarande inte se varför fotografen måste ha namnen. Smidigaste borde vara att leverera bilderna och sen taggar någon "social person som känner alla" bilderna med namn. Min tolkning är fortfarande att fotografen gör ett konstnärligt arbete och det är företaget som använder dem kommersiellt.
 
Däremot ska personerna som förekommer på bilderna medge att de lagras hos företaget. Du behöver alltså deras namn - även om det är företaget som sedan ska lagra bilderna. Åtminstone om du/företaget vill att hanteringen ska bli så smidig som möjligt. Så är det för alla yrkesfotografer och det gäller även om en anställd på ett företag agerar som fotograf.
Om det där stämmer så har GDPR i praktiken dödat evenemangsfotografering.
 
Varför behöver fotografen deras namn? Om detta anmäls till GDPRpolisen så är det väl företaget som har 100% av ansvaret? Att upplysa företaget om deras ansvar är en sak, men jag kan fortfarande inte se varför fotografen måste ha namnen. Smidigaste borde vara att leverera bilderna och sen taggar någon "social person som känner alla" bilderna med namn. Min tolkning är fortfarande att fotografen gör ett konstnärligt arbete och det är företaget som använder dem kommersiellt.

Du måste läsa vad jag skriver.

Om den som tar bilden har fått uppdraget av någon annan och denne måste ha medgivande och personnamn så är det väl rimligt att man gjort en överenskommelse om hur fotograferingen ska gå till? Det juridiska ansvaret har givetvis företaget men jag utgår ifrån att den som tar bilden och företaget pratar med varandra och arbetar smidigt och konstruktivt. Då löser man detta innan. Är det enskilda porträtt på kända personer inom företaget är det givetvis inga problem att i efterhand namnge dem i anslutning till bilden.

Trådskaparen är anställd av det företag han ska fotografera åt.
 
Om det där stämmer så har GDPR i praktiken dödat evenemangsfotografering.

Att följa GDPR är inte lätt. Inte ens de som är mycket pålästa och utbildar andra i ämnet är säkra på hur man ska tolka lagen.

Kan vi räkna all fotografering som konstnärlig har vi inget problem. Om vi inte kan göra det blir många typer av fotografering betydligt svårare att genomföra utan att lägga ner orimlig tid på administration.
 
Jäklar vilket gensvar :) Hyggligt av er!

Jag kommer "äga" bilden, fota på obetalt fritid, och tänk ladda upp direkt på firmans Fb och Insta.
Påverkar det juridiken?

Kan säga att det var inte lätt detta, att hitta info om vad jag kan göra och inte göra.
 
Om jag tar med mig kamera när vi är på konferens med jobbet. Och om jag då fotograferar några kollegor på promenad i parken under en rast. Och det då råkar komma med några okända för mig i bakgrunden.

Vid något tillfälle senare delar jag bilderna med mina kollegor. Chefen gillar bilderna och ber att få lägga ut några av dem på företagets Facebook-sida där vi berättar om allt möjligt som har med vårdföretag att göra. Men inte ren produktreklam. Snarare ”reklam” om hur kul vi har på jobbet och hur bra vi trivs tillsammans.

Detta kan ju knappast vara kommersiell fotografering. Det var jag som med min hobby tog lite bilder.
Bilderna ligger fortfarande lagrade hos mig.

Men publiceringen på fejan - måste chefen skaffa modellrelease från alla (de okända är identifierbara).
Är Facebook att betrakta som vårt företags datalager. Och måste i så fall chefen dokumentera vilka personerna på bilderna är?
Eller är Facebook att betrakta som vårt ombud?
 
Om jag tar med mig kamera när vi är på konferens med jobbet. Och om jag då fotograferar några kollegor på promenad i parken under en rast. Och det då råkar komma med några okända för mig i bakgrunden.

Om bilden publiceras kommersiellt behöver du modellrelease också från de okända. Bilden nedan tog jag under ett firmaevenemang 2008, och några år senare ville en reklambyrå köpa bilden. Jag blev då tvungen att skaffa påskrivna releaser från alla personer på bilden (en person ville inte vara med och är redigerad så han inte går att känna igen). Reklambyrån har också tagit bort andra identifierbara produkter som bilar i bakgrunden och ölflaskor i förgrunden (kan ha andra orsaker också förstås ...).
 

Bilagor

  • Emirates 48 sheets_2018-08-16.jpg
    Emirates 48 sheets_2018-08-16.jpg
    154 KB · Visningar: 32
Om bilden publiceras kommersiellt behöver du modellrelease [...]

Din bild är uppenbart satt i en annons för ett företag. Ett sammanhang där de marknadsför sina tjänster.

Men är det lika klart att en bild och berättelse om ”livet på vårt jobb” är kommersiell? Bilder på medarbetare i en årsredovisning, är det ”kommersiellt”?
 
Lagen använder inte begreppet kommersiell utan handlar om vad som krävs när bilder (och namn) används för "marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet".
 
Lagen använder inte begreppet kommersiell utan handlar om vad som krävs när bilder (och namn) används för "marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet".

Så lite bilder från personalfest eller kundevent på företagets hemsida eller Facebook behöver inte betraktas som marknadsföring? Frågas. Kom.
 
Det vet jag inte (IANALAIDPOOTV), men "kommersiell" är inte synonymt med "marknadsföring", vilket man nog bör komma ihåg i sådana här sammanhang.
 
Det vet jag inte (IANALAIDPOOTV), men "kommersiell" är inte synonymt med "marknadsföring", vilket man nog bör komma ihåg i sådana här sammanhang.

Man minns ju greken som inte ville vara ansikte på Arlas förpackningar med turkisk yoghurt. Bild direkt på produkten var inte ok utan modellrelease.

På lagen.nu nämns ett annat rättsfall

https://lagen.nu/1978:800
Bilden av en känd skådespelare har utan dennes samtycke återgivits på baksidan av en periodisk tidskrift tillsammans med text, tidskriftens logotype och prisuppgift. Fråga har ansetts vara om en framställning av utpräglat kommersiell natur utgörande reklam för tidskriften och nyttjandet har medfört ansvar och ersättningsskyldighet enligt lagen om namn och bild i reklam.
(Min fetning)

Det vore intressant att höra om det finns rättsfall även för den sorts bilder och sammanhang jag nämner.
 
Jag kan inget/lite om GDPR och reklambilder, men självklart så är ju företags offentligt publicerade FB-konton, Instagram, etc. en plattform för marknadsföring.

Jag har dock jobbat för olika företag som haft skutna och privata grupper på FB (du släpps in först av admin som kontrollerat först med HR att du arbetar som anställd eller långtidskonsult för företaget). Detta just för att dela sociala bilder, firanden, fester, etc.

Så vilken typ av konton det rör sig om för TS företag kan jag tänka mig (utan att vara jurist, eller specialinsatt på området) kan ha en avgörande betydelse när/om (på ett stort företag så kommer det troligen bara vara en fråga om när) ett fall går till domstol.

Är det så att fotografen inte ”bara” är den som fotograferar, utan även den som själv publicerar bilderna på ett socialt mediakonto, så är det en person som kan hållas ansvarig och bötfällas vid ett senare tillfälle även efter att denne avslutat sin anställning (om jag förstått GDPR och andra lagar rätt, men ta inte detta som sagt för sant eller fakta, då jag inte är expert/specialistkunnig på området).

Hade jag varit TS hade jag absolut tackat nej till fotouppdraget. Hade absolut vägrat att själv publicera något på offentliga företagskonton. Kan leda till potentiellt stora problem. Dvs. en mycket stor negativ risk, och en mycket liten positiv effekt och uppsida (mer än att någon chef kanske är kortsiktigt glad i några minuter).

Mitt råd till företaget, om det handlar om marknadsföringsyfte, och speciellt ett externt sådant (dvs. ett offentligt konto på FB/IG som är publikt åtkommliga), hade varit att anlita en professionell fotograf för fotograferingen, och sedan låta kunniga personer på HR (eller av de anlitade konsulter på sociala medier) sköta publiceringen.

Detta riskerar annars bli problem misstänker jag.

IMO roligare att slappna av och ha kul att vara med på festen, än att oroa sig för sådant här som kan potentiellt verlligen gå fel på många olika sätt.
 
Man minns ju greken som inte ville vara ansikte på Arlas förpackningar med turkisk yoghurt. Bild direkt på produkten var inte ok utan modellrelease.
Den minns många, men i det här sammanhanget kan man glömma historien. Mannen ställde krav i grekisk domstol och fallet slutade med en frivillig överenskommelse. Svensk lagstiftning var aldrig inblandad.

(Dessutom var Arla inte alls inblandat.)
 
Hursomhelst, jag fotade tjejkvällen ;-)
Först och främst för att det är kul och nyttig erfarenhet för egen del. Går igenom de bilder jag kan använda som "anonyma" översiktsbilder samt bilder som deltagare, föreläsare och bröstcancerföreningen kan tänkas vilja ha.
Kommer sålla ganska hårt men jag kan nog tänka mig att stretcha lite på regelverket också :)
Kommer låta de som vill använda bilderna fritt och gratis hur de vill inom sin egna verksamhet (behåller ägandet) och kommer ladda upp en del hårt sållade bilder på företagets hemsida.
Supertack för engagemanget :)
 
Jag tror du hittar svaret på https://www.kamerabild.se/nyheter/lag-upphovsr-tt/gdpr-s-p-verkas-fotografer-av-den-nya-lagen

"Vad som ytterligare framgår av förordningen är att GDPR skiljer på personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde, vilket innebär att den sistnämnde agerar på uppdrag av den ansvarige. Det betyder att biträdet inte har något eget ansvar utanför själva uppdraget.

En sådan situation kan vara när en privatperson tar bilder under ett evenemang, på uppdrag av till exempel ett företag eller förening. Så länge fotografen (biträdet) inte tar några egna initiativ till att använda bilderna, utan bara levererar dem till uppdragsgivaren, behöver inte biträdet ansvara för den fortsatta hanteringen av bilderna – och få samtycken för publiceringar. Den biten får den personuppgiftsansvarige sköta, och måste även tänka på vad som gäller i sammanhang där minderåriga syns på bilderna. Då måste den ansvarige se till att barnets vårdnadshavare har gett sitt samtycke, om barnet inte själv förstår innebörden av samtycket. Tumregeln är barn under 15 år."

"Men Thomas menar samtidigt att GDPR inte i första hand tar sikte på fotografer och småföretagare. Utan lagen har kommit till mycket på grund av stora aktörer som Facebook och Google – de som behandlar en stor mängd data och personuppgifter."
 
"Hur påverkar GDPR mingelfotografi?
GDPR hindrar inte fotografering i mingelsammanhang om denna görs inom ramen för konstnärligt skapande eller har ett journalistiskt ändamål. Även i andra fall kan det vara tillåtet med stöd av s.k. intresseavvägning under förutsättning att det handlar om vardagliga bilder som inte avslöjar mer än harmlösa personuppgifter. En bedömning i det enskilda fallet utifrån sunt förnuft rekommenderas. Det är återigen syftet med användningen som styr."

https://www.sfoto.se/juridik/hur-paverkas-du-som-fotograf-av-den-nya-lagen-gdpr/
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar