Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Fota av negativen

Produkter
(logga in för att koppla)
Fotografera isället för scanna dina neg o dior.

Jag har sedan 2005 fotograferat av mina neg o dior med den för tillfället bästa kamera jag haft alltid mot ljusbordet o med Tamron 90 mm oftast bl 11. På dom svartvita bilderna vill jag gärna ha kornskärpa.
En del äldre dior ser ju förskräkliga ut .Jag är dålig på photoshop men har försökt med varierat resultat.
Negativstorlek 18x24-24x36-6x6-6x12 .se Laila Nyborg. Rolf Lind
 
Skakningsoskärpa

Jag har också märkt av det lite paradoxala att det blir skarpt med handhållen kamera men darrigt på stativ.

Gissningsvis så är det spegeluppfällningen som landar lite mjukare då man håller kameran själv.

Min kamera (Pentax K5) har samlat motåtgärderna i en funktion: 2 sek fördröjning. Då fälls spegeln upp, kamerans antiskaksfunktion stängs av och bilden tas.

Med det som man numera har i st f trådutlösare, en sladd med strömbrytarknapp, blev det bra.
 
Det är inte nån skakreducering i objektivet som stökar till det? Den ska väl vara av när man kör stativ har jag förstått..
 
Nu är jag hemma igen och testat på nytt och allt funkar nu. Det funkar betydligt bättre med live view!
Tycker ändå inte att det går snabbare än en skanner. Själva fota av går fort men sen är det mycket mer jobb med efterbearbetningen på en 36 rulle men det är det värt med tanke på den fina kvalitén man får. Vitbalansen är fortfarande en liten issue som jag måste labba med, det kommer väl visa sig framöver.
Tackar alla för er hjälp!
 
Idag fotade jag av diafilm.
Ser jättefina ut på ljusbordet men upptäcker att kameran inte klarar omfånget.
Vad gör ni, kör ni bracket?
Blir ju en del jobb på en perfekt ,all keepers (kommer aldrig att hända) 36 rulle.
 
När jag skannar av ett dia tycker jag det går bäst med en Canon Power Shot S110 i RAW och med ett lågt ISO, tiden spelar ju ingen roll här iom jag använder läget A. Då är det lätt att efterjustera alla värden i Camera RAW efteråt.
 
När jag skannar av ett dia tycker jag det går bäst med en Canon Power Shot S110 i RAW och med ett lågt ISO, tiden spelar ju ingen roll här iom jag använder läget A. Då är det lätt att efterjustera alla värden i Camera RAW efteråt.

Jo, det är samma sätt som jag kör fast med fullformater.
Nu vet jag ju att dia är kräset av sig och med blotta ögat ser man mer detaljer i bilderna än vad kameran klarar av. Undrar bara om ni nöjer er eller fotar av i några olika exponeringar och sätter samman i efterhand eller något annat sätt?
 
Den bistra sanningen är väl att det är mycket svårt att försöka återge diats alla fina detaljer på detta sätt, men vad göra? Lämna in för proffsskanning för xx kronor/st?

Man får väl vara glad om man ändå kommer upp till 90%?
 
Den bistra sanningen är väl att det är mycket svårt att försöka återge diats alla fina detaljer på detta sätt, men vad göra? Lämna in för proffsskanning för xx kronor/st?

Man får väl vara glad om man ändå kommer upp till 90%?

Ok, det är så?!
 
Idag fotade jag av diafilm.
Ser jättefina ut på ljusbordet men upptäcker att kameran inte klarar omfånget.
Vad gör ni, kör ni bracket?
Blir ju en del jobb på en perfekt ,all keepers (kommer aldrig att hända) 36 rulle.

Jag har labbat ett tag nu och börjar hitta rätt. Jag har testat skanner (Epson med Digital ICE) men lämnat den. Testade sedan diaduplikator och det är inte optimalt resultatmässigt även om det är ganska praktiskt.

Köpte sedan ett digitaliseringsbord billigt från Cyber. Tanken var att använda min spegellösa Sony A7r med 36 MP (även om det är overkill för dia). Problemet var dock ljusplattan av märket DÖRR LP-100 (LED) som följde med. Den är på tok för ljussvag. Mitt Tamron 90mm makro var inte heller optimalt. Det är inget fel på det optiska i det objektivet men det är ett AF-objektiv och det är inte optimalt till repro. Alldeles för rackigt och oprecist som många AF-objektiv är när de används med MF.

http://www.cyberphoto.se/info.php?article=123568lightpac

Ovanstående riggning gav inte optimala resultat heller. Skälet är att den svaga ljuskällan gör att man inte kan få till ett tillräckligt bra skärpedjup då exponeringstiden blir onödigt lång om man ska undvika mikroskakningar och oskärpa till följs av att filmen inte blir exakt plan trots filmhållare. Film i ramar kan man glömma tycker jag (har testat det med både med och utan glas.Glaskiva ovanpå= onödiga dammproblem.

Där jag landat nu så har jag gjort ett ordentligt hål i digitaliseringsbordet som jag maskar av till småbild och belyser filmen underifrån med en dagsljuslampa motsvarande 100 wattt. Har spänt en bit av en vit plastpåse med eltejp på baksidan som diffusor som funkar fin fint. Detta med belysningen är den enskilt viktigaste saken jag gjort, för det låter mig genomgående använda bländare 11, vilket jag anser nödvändigt för att få tillräckligt långt skärpedjup och tillräckligty kort slutartid för att undvika mikroskak.

Näst sista grejen var att ersätta mitt Tamron 90m med ett Samyang 100mm/2,8 macro (glad att det släpptes för någon vecka sedan). Perfekt för denna uppgift eftersom detta objektiv är mycket skarpt och gjort enbart för MF och därför har en högprecisionsgänga med mycket låg stigning som gör att man får mycket bättre kontroll och precision än med mitt gamla ök till Tamron 90mm makro. Om man sätter detta objektiv på en A7r med 36 MP och kör den på ISO 100 eller 200 så får man bilder med allt det dynamiska omfång som saknades i min Epson-skanner.

Sista biten vi Sony-användare väntat på har varit ett bra tethering-program och det har vi nu fått i Capture One för Sony 8.2. Mycket smidigare och kompetetare än den plug-in jag haft till Lightroom.

De tester jag gjort nu pekar på att bilderna blir både skarpare och får bättre DR. Med den taskiga LED-plattan så hamnade jag ju ofta på ISO 3200 eller 6400 om jag försökte mig på bländare 11 och tiderna blev väl korta ändå. Skärpedjupet är ändå ganska kort så det är en stor fördel att kunna få hjälp av "fokus peaking"-systemet i A7r när man sätter skärpan och inte minst då i focusing aid - förstoringsläget där det är en väldig hjälp att få en färgindikering på at skärpan sitter där man vill ha den. Det finns även en fokuskontroll i Capture One som man kan använda vid efterkontroll.

Ett verkligt bra tips jag fick här på FS är dessutom att bensinbada bilderna i ren bensin. Efter en kvart 20 min släpper ev. limrester och sedan sköljer man i lite ren bensin och blåser bilden innan man monterar den i bildhållaren, så slipper man allt damm också när man fotar. Ibland är detta enda sättet att få en användbar bild. Glöm inte vädra! :)

Till sist det här med invägning. Med mitt bord och LED följde en lite manick för invägning av kameran som man kan sätta i kamerans blixtfot (2-vägs vattenpas). Kasta den eller ge den till barnen att leka med. Du kan aldrig lite på att blixtskon håller ditt vattenpass i rätt vinkel mot objektivet. Jag tror det är bättre att använda en spegel och justera mot den eller göra som jag landat i och sänka ned objektivet ända mot bordet och kolla med ett tunt bladmått eller ett tunt papper att objektivet ligger helt plant mot underlaget. Ibland kan man behöva skimsa in kamerahuset vid stativfästet så att allt ligger rätt. Kolla också att objektivet har bra passning mot bajonetten - alla har inte det utan glappar och det är inget hit i dessa sammanhang. Det här kan verka petigt men kolla i din live view medan du försöker ställa skärpan med ett 100 mm makro, så fattar du vad jag menar.

Undvik trebensstativ helt. Det är ingen bra ide alls. Har prövat det med. Det går men är en verklig "pain" och dåligt använd tid.
 
Senast ändrad:
Ser inte att någon skriver något om blixt. Spontant känns det som en bra lösning, starkt ljus med bra spektrum och inga problem med skakningsoskärpa. Då tänker jag mig att man låter fotar mot en softbox eller en vit yta som belyses av blixten.
 
Absolut!

Man skulle kunna ha en fjärrstyrd blixt underifrån i mitt fall men det är en dyrare lösning för mig och detta funkar bra som jag har det nu till en billig peng. Det viktigaste är att man har ett stabilt digitaliseringsbord. Annars är ju duplikatorn en bra kandidat för blixtbelysning. Den har ju ofta en diffusor mot ljuskällan så det är ju bara att köra men det är en sämre optisk lösning annars skulle nog fler rekommendera duplicering istället.

De billiga digitaliseringsborden är inte byggda för belysning underifrån och det är därför de säljs med LED-plattor som DÖRR, men det är rena nyset för den jag fick är alldeles för ljussvag för att funka. Men det står ju var och en fritt att såga lite och fixa till det på det sätt som passar var och en bäst. Så en blixt kan säkert funka riktigt bra det med. Det är dock min uppfattning att min Ohnar-duplikator är betydligt mer rackig än ett digitaliseringsbord med monterad kamera och således mer känslig för skakaningsoskärpa till följd av mikroskakningar. Skulle jag valt det spåret skulle jag tejpat den hårt för att fixera det som idag är rörligt. Så rassligt är det tyvärr.


När det gäller själva bildfilmerna så vill jag tillägga att man inte kan vara överdrivet noggrann:
(slarvar man får man istället sitta där och klona i värsta fall och det är betydligt mer ineffektivt än att se till att bilderna faktiskt blir rena med lite "soppa".)

Jag har läst tvärtemot mina erfarenheter att en del verkligen rekommenderar ramar men jag har svårt att se att det skulle vara optimalt på något sätt. Är bilderna det minsta orena eller i ramar med gamla newtonringar eller mjölkiga avlagringar så finns inget annat att göra än att skrota ramarna. Jag har testat med Digital ICE i skannerfallet och det ska ju ta en del damm men baksidan med det är väldigt långa skannings- / processtider, så det gick bort också för mig.

Sedan kommer nog många upptäcka att det var svårare förr att sätta skärpan manuellt utan de fokushjälpmedel vi har idag - trots mikroprismor och snittbildskivor. Gårdagens dian har sällan den tekniska kvalitet som dagens högupplösta bilder har (framförallt Dr är sämre) men de har andra kvaliteter som de förra inte har. Sätter jag mina gamla Pentax SMC-objektiv från 70-talet med adapter på min A7r så är de väldigt mycket bättre än som kommer till uttryck i mina dian normalt. Jag får en helt annan DR och perceptuell upplösning med ett modernt högupplösande hus och dessa gamla objektiv än jag uppenbarligen fått med mitt analoga hus jag då använde.
 
Hej, jag har med ganska små medel fotat av många gamla negativ. ”Små medel” ska man kanske ta med en nypa salt – min metod kräver systemkamera, makroobjektiv, blixt, stativ, fjärrutlösare och dator med råkonverterare. De grejerna hade jag dock av andra anledningar innan jag började fota negativ, så jag räknar dem som ”gratis” i sammanhanget.

Jag har inte ansträngt mig särskilt hårt för att åstadkomma teknisk perfektion, men jag är ändå nöjd med resultatet. (Till saken hör att det är varierande teknisk kvalitet på negativen – är det felfokus eller överexponering från början så är det ju svårt att göra nåt åt.) Nedanstående info om min simpla lösning kan kanske vara till nytta för nån, är man inte intresserad av den kan man sluta läsa detta inlägg här.

Man behöver:

1. En A4-stor spillbit av vit plexiglasskiva (köpte jag av glasmästaren för några tior).
2. En lagom stor och någorlunda stadig tomkartong preparerad med ett hål på sidan och invändigt klädd med skrynklig ugnsfolie.
3. Stadigt stativ.
4. Makro-objektiv på kameran.
5. Extern blixt ansluten med kabel.
6. Fjärrutlösare till kameran.

Punkterna 3-5 är såklart inte direkt billiga, men det är som sagt sånt jag hade innan jag gav mig på det här.

”Ljusbord” ordnar jag alltså genom att trä blixtkabeln genom hålet i kartongen till blixten som ligger inuti. Sen lägger jag plexiglasskivan som lock/bordsskiva på kartongen. I botten på kartongen brukar jag lägga nåt mer för att den ska stå stadigare (bok, sten, hammare eller valfritt föremål med lite densitet). Det blir med andra ord som en form av hemmagjord softbox avsedd för att ställas på plan yta. Jag brukar ställa den på en plan stolssits där den står stadigt i bekväm arbetshöjd. Jag vet inte om invändig klädsel med Al-folie gör nån större skillnad, men det känns proffsigt.

Jag lägger en lös negativremsa på plexiskivan och grovriggar kameran på stativet i sidled, höjdled och väger av ungefärligt med blixtskopass. Jag fyller inte ut bilden helt med negativen, utan lämnar marginal så att jag ser lite av hålen i negativet. (Det här underlättar fokusering och negativplacering samtidigt som upplösningen ändå blir tillräcklig.)

Sen fokuserar jag manuellt i liveview på kanten av ett sånt här hål i ena hörnet. När skärpan sitter där vandrar jag runt med fokuspunkten för att se hur det stämmer på andra ställen på negativet. Här kan det krävas lite meckande innan jag fått plexiskivan tillräckligt parallell med kameran. (Att palla upp kartongen underifrån i något hörn upplever jag som enklare än att finjustera kulleden på stativet.) Liten bländare ger någon mm skärpedjup som kan dölja små parallellitetsfel och/eller buktningar i negativen.

När det är klart markerar jag rätt negativposition på plexiskivan med en remsa maskeringstejp längs negativremsans ena långsida. På tejpen ritar jag markeringar för ”djupledsposition”.

Jag sätter blixten manuellt och itererar mig fram till blixtstyrka som passar för f/11 vid ISO 100. Jag siktar på att hitta en exponering som lägger histogrammet ungefär i centrum (frånsett vid hålen i negativen där det blir utfrätt).

Innan mängdproduktion dubbelkollar jag med några provskott att skärpan sitter längs alla hålkanter i negativet och att exponeringen blir bra.

Proceduren för själva fotandet blir sen:

7. Torka av negativremsa med putsduk. (Putsduken håller jag sen kvar i vänster hand.)
8. Lägg remsan på plexiskivan.
9. Peta första negativet till rätt position med hjälp av duken i vänsterhanden. (Här gör tejpremsan med markeringar att jag inte behöver röra kameran för att kolla sökaren/liveview.)
10. Tryck av med hjälp av fjärr i högerhanden.
11. Upprepa 9-10 för resten av bilderna på remsan.

Innan jag fick hyggligt flyt i det här tog det ganska lång tid både att rigga kamera/”bord”, och att göra själva fotandet. Med tiden har jag kommit på en del knep (inbakade i beskrivningen ovan) som ökat hastigheten på både riggning och fotande. Numera riggar jag det hela på en kvart, och sen tar fotandet kanske 5 minuter per rulle.

Jag har såklart sparat en preset i Lightroom som ger en hygglig utgångspunkt. Den applicerar jag direkt, och många negativ ligger kvar med bara den (tillräckligt för att se vad bilden föreställer och för att få en hygglig uppfattning om teknisk kvalitet). När jag hittar guldkorn vill jag såklart göra JPEG-konverteringen så bra som möjligt för den individuella bilden, och det kan innebära en hel del trixande innan det ser ut som jag vill. Färgbalansen är ett bekymmer – jag upplever det som svårt att hitta riktigt rätt med bara vanlig vitbalansjustering.

Trots rengöring blir det gärna något dammkorn eller annat skräp kvar på bilderna, men där tycker jag att Lightrooms lagningspensel funkar bra (särskilt sedan LR5 eftersom den numera funkar även på avlångt skräp).

Jag har inte gjort någon närmare undersökning av hur långt de fotade negativen räcker till tekniskt - användningsområdet har huvudsakligen varit att generera bilder med 1080 pixlar på höjden för TV-visning, och för det syftet räcker min metod det alldeles utmärkt. Som störst har jag beställt hem A4-print från labb, och de ser också bra ut.

Jag gör ett försök att bifoga ett exempel på en bild med höjd 1080 px (som ligger nära till hands för ett stundande studentplakat).
 

Bilagor

  • _MG_2020_1080h.jpg
    _MG_2020_1080h.jpg
    53.4 KB · Visningar: 106
Ser inte att någon skriver något om blixt. Spontant känns det som en bra lösning, starkt ljus med bra spektrum och inga problem med skakningsoskärpa. Då tänker jag mig att man låter fotar mot en softbox eller en vit yta som belyses av blixten.

Jag har ingen scanner som klarar MF, så MF fotar jag av med blixt.

Har gjort en simpel negativ-hållare i papp, kör en vanlig speedlight bakifrån med vit plast som diffusor emellan. Långt avstånd mellan negativ och diffusor, kameran på ministativ, filter som bara släpper igenom infrarött på kamerans inbyggda blixt (som kontrollerar speedlighten), f8, bara att bränna av.

Riktig getto-lösning och i och med att jag inte har en riktig rigg behöver jag justera neg-hållare, kamera och fokus mellan varje bild, så blir ju trögjobbat om man har många neg, men om man som jag kanske skjuter 1-2 rullar MF per år så spelar det ju ingen roll, men principen blir ju densamma även om man har en rigg så att kamera och negativ inte flyttar på sig.
 
Jag har ingen scanner som klarar MF, så MF fotar jag av med blixt.

Har gjort en simpel negativ-hållare i papp, kör en vanlig speedlight bakifrån med vit plast som diffusor emellan. Långt avstånd mellan negativ och diffusor, kameran på ministativ, filter som bara släpper igenom infrarött på kamerans inbyggda blixt (som kontrollerar speedlighten), f8, bara att bränna av.

Riktig getto-lösning och i och med att jag inte har en riktig rigg behöver jag justera neg-hållare, kamera och fokus mellan varje bild, så blir ju trögjobbat om man har många neg, men om man som jag kanske skjuter 1-2 rullar MF per år så spelar det ju ingen roll, men principen blir ju densamma även om man har en rigg så att kamera och negativ inte flyttar på sig.

Låter som i princip exakt samma ghetto-scanner som jag själv kör med. Resultatet blir ju över all förväntan, iallafall när det gäller MF-negativ. Svårigheterna är ju att det blir trögjobbat som du säger. Sjukt svårt att få fokusplanet rätt (iallafall om man som jag även kör med ett riktigt ghetto-stativ...).
 
Färgnegativ?

Allt detta är ju bra och var och en blir salig på sin tro. Men, hur fn. fixar ni färgerna? Får till någorlunda om jag vitpunktar på filmbasen, men bra blir det inte. Tips emotses.
n´Erik
 
Allt detta är ju bra och var och en blir salig på sin tro. Men, hur fn. fixar ni färgerna? Får till någorlunda om jag vitpunktar på filmbasen, men bra blir det inte. Tips emotses.
n´Erik

För mig ger ibland vitpunkt på filmbasen bäst utgångsvärde, ibland på någon annan neutral punkt i bilden. Ibland ger auto bäst, men ofta behöver jag finjustera lite manuellt.
 
Allt detta är ju bra och var och en blir salig på sin tro. Men, hur fn. fixar ni färgerna? Får till någorlunda om jag vitpunktar på filmbasen, men bra blir det inte. Tips emotses.
n´Erik

Ja färgerna ja det är en annan femma. Mina Tri-X bilder i S/V har jag aldrig haft några problem med en del färgbilder tappar ofta färg i åtminstone en kanal ordentligt. Vissa Kodak färgfilmer har inte gått att skanna med bra resultat så de är väl kandidater för reprofoto om några. Jag är faktiskt ganska besviken på Kodak-skräpet och speciellt på de lite snabbare filmerna på 200 och 400 ASA/ISO. Inge kul de alls! Det märkliga är att det är de senaste filmerna jag använt som är sämst däran. Jag har faktiskt aldrig förstått många fotografers vurm för Kodak.

De filmer jag använt som klarat sig absolut bäst är mina äldsta Agfa CT 18 och 21 DIN från 70- och 80-talen(DIN står för Deutsche Industri Normen och motsvarar 50 resp. 100 ASA/ISO) och de har jag alltid föredragit framför Kodak just för färgernas skull. Herregud! 50 eller 100 ISO smaka på det alla som nu tar upp till väl över 50 000 som normalt eller åtminstone möjligt.

Mina äldsta resebilder skiter jag i färgen på och istället ger jag dem en mörk svart/brun lite varm ton. De kommer inte alltid till sin rätt och då blir den svart/bruna tonen betydligt bättre i allmänhet.

Men tar man färgen på allvar så måste man ha stark ljuskälla för att slippa gå upp i ISO och tappa DR. DR faller ju i många kameror linjärt med ökad ISO. Det har man inte råd med om man har ett sånt bildmaterial.

Däremot är jag ganska imponerad av mig själv som ung fotograf på ett plan. Ibland har det varit si och så med att kunna sätta skärpan men märkligt nog har jag och min gamla Pentax ME ofta fixat att exponera väldigt bra. Man visste ju detta som diafotograf att man måste sätta exponeringen så det gjorde man sitt yttersta för att göra. Det minsta man överexponerade så stack ju färgerna. Jag försöker göra det även digitalt idag fast det inte är lika kritiskt alla gånger idag som det var då.

Ni är beundransvärda i ert tålamod om ni använder vanliga trebensstativ. Jag började med det men insåg att det inte var något för mig. Ett enkelt digitaliseringsbord kostar bara ett par tusen och det kan man ju sälja när man är klar. Man ska ju veta också att med ett makroobjektiv så räcker det att man flyttar tyngdpunkt på en fot för att det ska påverka skärpeplanet om golvet under är det minsta rörligt. Det kan aldrig hända med ett digitaliseringsbord där både kamera och bord är fixerade i samma fysiska enhet.
 
Hej igen!

Får jag rekomendera en titt på Fotosidan Fotograf Rolf Lind Portfolio som till största delen besår av äldre bilder från olika sv-färgneg-dia i olika format alla fotograferade med samma teknik. Under rubriken GLAS finns de älsta ,tagna 2006 med Canon Eos 20 D,halvformat övriga 2010 med Eos 5 D i bägge fallen med ett g
ammalt Tamron 90mm
Belysningskälla är ett ljusbord som jag noggrant täcker med svart papper så att öppningen blir 24 x 36 -6 x 6 eller 6 x 12 mm o cm.Fotograferar lodrätt.Kameran på stativ,noggrann avståndsinställning,vill ha kornskärpa på bilderna,alltid bländare 11 för skärpedjupets skull,om negativet inte är 100 procent plant.Kunde ev ha glasskiva över negativet men rädd för reflexer o speglingar i glaset.
Till min förfäran ser jag att bilderna tagna 2010 med fullformat är tagna i 650 iso borde varit 100 iso bilderna k
unde nog blivit snäppet bättre Färgtemperaturen Auto.
Bilderna behandlas i Elements 9 i en enkel portföljdator ACER som 2010 kostade 6000: kr PÅ min skärm ser färger o bilder bra ut Har inte sett bilderna i en riktigt bra skärm.
Bilderna under ANNA svartvita o färg är gjorda från färgneg.Blå bilderna med avsikt.
LAILA näst sist i raden,där är jag stolt över att fått till färgerna någurlunda från de blekta o missfärgade originalen.Photoshop är inte min bästa gren.
PS glömde att jag mörklägger rummet när jag fotograferar. Rolf
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.