** Idag gör vi arbeten på vårt system, kortare störningar och nedtid kan förekomma. **

Annons

Fokuspunkt, olika skärpa?

Produkter
(logga in för att koppla)

mrpimmy

Aktiv medlem
Hej.

Jag har precis börjat använda andra fokuspunkter än den mittersta. För att vara på säkra sidan så har jag gjort lite test för att se hur skärpan blir, och det verkar som att skärpan helt klart blir bäst om jag använder mittersta fokuspunkten och tar bilden rakt på objektet, utan att flytta kameran? Mycket bättre än om jag använder någon av de andra fokuspunkterna utan att flytta kameran?

Jag har en Canon D60, och den har ju 9 fokuspunkter av korstyp.

Jag bifogar bilder så att ni får se.

https://dl.dropboxusercontent.com/u/18809441/Skarpa-1.jpg
https://dl.dropboxusercontent.com/u/18809441/Skarpa-2.jpg
https://dl.dropboxusercontent.com/u/18809441/Skarpa-3.jpg

Nr 1. Fokus med mittersta punkten, fokus tagen på objektet sen har jag inte flyttat kameran.
Nr 2. Fokus med mittersta punkten, fokus tagen på objektet sen har jag flyttat kameran i sidled.
Nr 3. Fokus med yttersta punkten, fokus tagen på objektet sen jag har inte flyttat kameran.

Objektet är stjälken på blomman som hänger upp och ner, till höger i bilden. Taget på en disktrasa.

Så den största frågan är alltså varför det är tydlig skillnad på nr 1 och 3? Har gjort många liknande tester som blir likadana.
 
Senast ändrad:
Kul att se ett faktiskt test på detta. Jag har inget svar på varför mittersta punkten är mer exakt. Men har alltid läst överallt på alla forum etc att den mittersta fokuspunkten oftast är den mest exakta och skarpa. Kan väl tänka mig att det har med att göra linsens och objektivets form på något sätt, det är ju runt och foton är ju fyrkantiga..typ :) Ju kortare brännvidd man har desto mer förvrängningar får man ju i bilden, kanske hänger ihop på samma sätt att kameran har svårare att bestämma avstånd ju längre "ut" mot kanterna av objektivet du mäter, eftersom det blir en brytningsvinkel. Medans precis rakt framifrån blir det ju inte det. Mina amatörliga funderingar kring ämnet ;)
 
Med reservation för att jag inte har hängt med i kamerautvecklingen sen 2008, men fokuspunkten i mitten brukar vara en korssensor, medan de andra fokuspunkterna ofta bara har linjesensorer.

Den typ av autofokus som DSLRer använder sig av fokuserar genom att mäta lokal kontrast i bilden. En linjesensor består av en enkel rad med pixlar, fokus-motorn körs tills dess att högst kontrast uppnås. Detta är oerhört förenklat, jag skulle kunna skriva en novell om den tekniska biten, men det har ingen plats här. En sådan sensor är bara känslig för linjer som skär sensorn mer eller mindre vinkelrätt. En kors-sensor har dock två såna linjer som ett kors, varför den blir känsligare för linjer i olika vinklar. Det blir generellt lite exaktare.
 
Med reservation för att jag inte har hängt med i kamerautvecklingen sen 2008, men fokuspunkten i mitten brukar vara en korssensor, medan de andra fokuspunkterna ofta bara har linjesensorer.

Den typ av autofokus som DSLRer använder sig av fokuserar genom att mäta lokal kontrast i bilden. En linjesensor består av en enkel rad med pixlar, fokus-motorn körs tills dess att högst kontrast uppnås. Detta är oerhört förenklat, jag skulle kunna skriva en novell om den tekniska biten, men det har ingen plats här. En sådan sensor är bara känslig för linjer som skär sensorn mer eller mindre vinkelrätt. En kors-sensor har dock två såna linjer som ett kors, varför den blir känsligare för linjer i olika vinklar. Det blir generellt lite exaktare.

Nyare kameror brukar ha alla fokuspunkter av korstyp. Trotts detta brukar mittpunkten vara mer känslig. Ofta ner till f/2.8 och resterande ner till f/5.6

Men den tekniska biten kan jag inte alls utan den har du förklarat väldigt bra. :)

Sent from my Nexus 4 using Tapatalk 2
 
Tusen tack för era svar.

Ja, det kan ju handla om att det är längre ut på linsen, hm...

Som jag skrev i inlägget så är alla av korstyp, och bländaren är inte större än 5.6.
 
Så om man har mindre bländare än 5,6 så ska man inte riktigt lita på autofokusen? Är det bara liveview som gäller då för att få spikfokus? För det är ju även svårt att sätta den exakt genom sökaren. Tycker det är lite störigt, hade ju hellst velat att sökaren är den mest exakta och liveview mest är..."lek" ;)
 
Så om man har mindre bländare än 5,6 så ska man inte riktigt lita på autofokusen? Är det bara liveview som gäller då för att få spikfokus? För det är ju även svårt att sätta den exakt genom sökaren. Tycker det är lite störigt, hade ju hellst velat att sökaren är den mest exakta och liveview mest är..."lek" ;)

Taget från manualen:

"Största bländare: Upp till f/5,6
Samtliga AF-punkter har korssensorer som är känsliga för både
vertikala och horisontella linjer.

Största bländare: Upp till f/2,8*
Den centrerade AF-punkten har korssensorer med hög precision som
är känsliga för både vertikala och horisontella linjer. Den centrerade AFpunkten
är ungefär dubbelt så känslig för vertikala och horisontella linjer
som övriga AF-punkter.
Övriga åtta AF-punkter fungerar som korssensorer hos objektiv med en
bländaröppning större än f/5,6.
* Utom med makroobjektiven EF 28–80 mm f/2,8–4L USM och EF 50 mm f/2,5 Compact."

När de pratar om bländare upp till 5.6 så menar de väl att det funkar bra med tex 8 och 11? För de menar väl inte bländartalet(för då är det ju tvärt om)? Blev lite osäker utifrån kommentarerna här ovan.
 
Nej, de syftar garanterat på objektiv med största bländare f/5.6 eller större, alltså t.ex. f/2.8 eller f/1.8.
 
Jag tror att det kan vara idé också att tänka på vilken bildvinkel man har, och vilket avstånd man fotograferar ifrån. När man tar på nära håll kan en liten ändring av kamerans läge mellan att man fokuserar och tar bilden förrycka fokuseringen helt, eftersom skärpedjupet är mycket litet. Likaledes om man har stor bildvinkel och vrider kameran, även om avståndet är större, så har man ställt in sitt skärpeplan på ett längre avstånd än det där objektet man fokuserade mot ligger.

Det är alltså inget problem när man har smal bildvinkel och stort avstånd att fokusera med mittpunkten och sedan rikta om för kompositionen och trycka av. När man har större bildvinkel bör man däremot inte göra så om man inte har skärpedjup som täcker skillnaden.

Och när man tar på mycket nära håll är tekniken att först fokusera och sedan komponera helt dödfödd, eftersom minsta lilla ändring vare sig det är vridning eller förflyttning av kameran, förändrar avståndet och får den tidigare fokuseringen att bli fel.

Disktrasan är tagen på så nära håll att det är ohållbart att först fokusera och sedan komponera om.

Sedan finns det problem som är specifika för kamerans teknik, som hysteresen vid fokusering och hur väl AF-sensorerna stämmer överens med sensorplanet, och en del andra saker som Roger Cicala har kommenterat i sin blogg, men som dyker lite djupare i AF-teknik.

Ytterligare en orsak till att perifera AF-punkter ibland är mer osäkra, är att utgångspupillen kan vara delvis skymd för den ena gruppen av AF-receptorer i sensorn. Tekniken för s.k. fasdetektering är sådan att sensorerna tittar i kors mot objektivets utgångspupill, och när utgångspupillen är liten kan en del av AF-sensorns celler helt enkelt titta utanför kanten på hålet som släpper in ljus.
 
Så om man har mindre bländare än 5,6 så ska man inte riktigt lita på autofokusen?
Om du har en Canon 60D och använder ett objektiv vars största möjliga bländare är mindre än f/5,6 får du ingen autofokus alls. Af-modulen stängs helt enkelt av. På vissa ensiffriga Canonmodeller funkar af även vid f/8.

Å andra sidan är det ganska få objektiv som har så små maxbländare. Problemet uppkommer oftast om man använder teleextender.
 
Jag tror att det kan vara idé också att tänka på vilken bildvinkel man har, och vilket avstånd man fotograferar ifrån. När man tar på nära håll kan en liten ändring av kamerans läge mellan att man fokuserar och tar bilden förrycka fokuseringen helt, eftersom skärpedjupet är mycket litet. Likaledes om man har stor bildvinkel och vrider kameran, även om avståndet är större, så har man ställt in sitt skärpeplan på ett längre avstånd än det där objektet man fokuserade mot ligger.

Det är alltså inget problem när man har smal bildvinkel och stort avstånd att fokusera med mittpunkten och sedan rikta om för kompositionen och trycka av. När man har större bildvinkel bör man däremot inte göra så om man inte har skärpedjup som täcker skillnaden.

Och när man tar på mycket nära håll är tekniken att först fokusera och sedan komponera helt dödfödd, eftersom minsta lilla ändring vare sig det är vridning eller förflyttning av kameran, förändrar avståndet och får den tidigare fokuseringen att bli fel.

Disktrasan är tagen på så nära håll att det är ohållbart att först fokusera och sedan komponera om.

Sedan finns det problem som är specifika för kamerans teknik, som hysteresen vid fokusering och hur väl AF-sensorerna stämmer överens med sensorplanet, och en del andra saker som Roger Cicala har kommenterat i sin blogg, men som dyker lite djupare i AF-teknik.

Ytterligare en orsak till att perifera AF-punkter ibland är mer osäkra, är att utgångspupillen kan vara delvis skymd för den ena gruppen av AF-receptorer i sensorn. Tekniken för s.k. fasdetektering är sådan att sensorerna tittar i kors mot objektivets utgångspupill, och när utgångspupillen är liten kan en del av AF-sensorns celler helt enkelt titta utanför kanten på hålet som släpper in ljus.

Mycket härlig förklaring, ska kolla upp länken.

I 1an och 3an så har jag ju inte komponerat om bilden efter att fokus har ställts in så det kan det inte bero på. Men givetvis att det är nära. Nu är det bara så tydligt att likadant har hänt de flesta gånger jag provat samma sak.

Bilderna på disktrasan är klippta i efterhand för att visa samma område, där jag tagit fokus.
 
Om du har en Canon 60D och använder ett objektiv vars största möjliga bländare är mindre än f/5,6 får du ingen autofokus alls. Af-modulen stängs helt enkelt av. På vissa ensiffriga Canonmodeller funkar af även vid f/8.

Å andra sidan är det ganska få objektiv som har så små maxbländare. Problemet uppkommer oftast om man använder teleextender.
Jag har en Nikon D7000 och det fenomenet har aldrig uppkommit. Det känns ju som att kameran fokuserar ända ner till minsta bländaren på f32. Även i usla förhållanden när det är nästan kolsvart. Den indikerar lixom inte att den misslyckats ställa fokus, den snurrar, piper och grönmarkerar att det är fokus, men man märker på bilderna man tar att skärpan inte sitter. Och använder jag liveview och ställer manuell fokus så blir det bättre. Men med tiden lär man väl sig när man kan lita på autofokusen och inte.
 
Nej, Af "fungerar" inte på F32. Den mäter med objektivet på maxbländaren, SEDAN bländas det ner till det du ställt den på.

I övrigt så tycker jag att testet är lite felvisande, det är bara att tänka i tranglar och vinklar så ser man att på väldigt nära avstånd händer det väldigt mycket med fokusavståndet när man vrider kameran.

Detta är kanske det absolut vanligaste misstaget när man kollar AF, att man kollar alldeles för nära. Makro- och nära-makro-området är ett område för sig - som inte alls fungerar "lika" som normala avstånd, porträttavstånd eller längre.

Prova igen, med något på kanske 3m avstånd i stället?

På makro-avstånd fungerar det oftast bäst med riktiga makro-objektiv som är korrigerade för att vara "bra" på korta avstånd. Ett vanligt objektiv ökar normalt sett sin sfäriska aberration (det som gör att man får fokusförskjutning med nerbländning) med en faktor på flera ggr när man går ner mot närmsta-avståndet det klarar att fokusera på.

Utöver detta så är det med kameror som med vilken annan utrustning som helst - de ska provas i sin normala arbetsmiljö. Jag provkör inte en snöskoter i öknen. Jag provar inte en borrmaskin under vatten. Jag provar inte en kamera med ett objektiv som nästan alltid används på 3-10m fokusavstånd på närgränsen (45cm?).
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar