Fladdermus - ljuskälla?

[missleijd]

Jag fick ett oväntat besök mitt i natten i mitt sovrum för två dagar sedan. Ett flaxande kräk som gjorde störtdykningar mot mig. Jag vaknade under attacken och blev livrädd. Han var under cover, för jag har alltid trott att det varit husmöss som bott innanför takbjälkarna på torpet från förra sekelskiftet.

Eftersom det var första gången jag var så pass nära en fladdermus slängde jag upp kameran och tog några bilder på måfå, så gott jag hann för det var en kvick krabat. (Kommentarer om fototeknik och zoom undanbedes tack ) Tur att jag har en Canon Eos 350 D för upplösnignen var så hög att jag kunde klippa ut fladdermusen och nyansera fram ljuset lite grovt, ville se hur han såg ut på nära håll.

Till frågan: Men vad jag undrar är varför ljuset gör en synvilla, dvs det ser ut som om ena vingen är bakom lampan vilket är en fysisk omöjlighet. Jag tycker att det ser så konstigt ut.

Helt of topic, men om någon har information om hur man gör sig av med fridlysta fladdermöss som just nu har ungar som skriker om nätterna och ett femtontal vuxna som fladdrar in och ut ur mitt hus intill skorstenen, berätta gärna!

Christine-Angelique

 

[Gatufoten]

Ahh en bild till kaffefirman. När du får oväntat besök.


Höll på att säga att du fotade snabbare än ljuset men det är en liiiten överdrift. Men snabbare än vingen då.

Men jag blir alltid lika förundrad varför alla ska ha bort små harmlösa djur som inte gör skada. Termiter och fulla elefanter som går bärsärkagång kan jag förstå att man vill köra bort. Men fladdermöss? Sen ska man självklart inte ens tänka tanken nu på sommaren, de har ju ungar som sagt. Täta huset intill minsta hål då, men absolut inte nu utan kommande vår och du måste tala med länsstyrelsen först.

 

[johanu]

Lampan syns som sagt därför att läderlappen flaxar snabbt. Exponeringen är ju längre än själva blixtljuset, så om blixten inte hade utlösts hade du endast sett ljuset från lampan, men nu har blixten fryst musen under flykten. Det blir en form av dubbelexponering typ.

Hoppas att det blev lite begripligt.

/Johan

 

[missleijd]

Sven, jag vill inte utrota dem, jag vill flytta dem... Jag har nog allt i djurväg hemma med tre hundar, fyra katter och kanin, och matar fortfarande fåglarna på tre stationer på tomten fastän det är sommar bara för att få se dem äta. Men vid fladdermöss går min gräns.

För några veckor sedan, när jag hade varit ensam
sedan midsommar, kände jag mig väldigt allena på kvällen.Sent om natten låg jag i sängen och läste, och det var så tyst överallt. Det enda som hördes var mina tysta små husmöss (som jag trodde då) som diskret gick sin vanliga vandring på takbjälkarna. Sovrummet har snetak och där ovanpå bodde de.Jag har lovat mig själv att inte starta en koloni genom att börja stödmata vilda möss, det vore inte så bra med tanke på husets elledningar, men den natten var jag så ensam att jag ville skapa lite liv.Så jag gick ned och hämtade chips,förde in dem i håligheterna där jag visste att de hade sitt huskvarter, och drog
mig stilla tillbaka till sängen för att få höra deras MUSFEST. Inte ett ljud! Ingenting i den sagan påminde om Askungen, utan mina kära små
husgäster rasslade iväg i motsatt riktning och återvände inte. Lite besviken tänkte jag att ah, vi provar med något som doftar mer frestande. Så jag gick nedför trappen igen och dukade upp en tallrik med rökt skinka och franskbröd. (Man bor verkligen ensligt när man ens gör så här) Sedan petade jag in den nya festmåltiden i håligheterna och somnade medan jag lyssnade efter vad jag ville höra, glada små muskäkar som fick sig ett enda skrovmål.
Jag trodde då att mina möss måste genom generationer ha dåliga erfarenheter av matande
människor, för sedan jag lade mat i alla deras gångar hörde jag dem knappt numera.

Men sen.. precis nyligen...
Här går man omkring och tror att det finns söta rundörade små husmöss i snedtaket. Orolig för att de inte har tillräckligt att äta. Yeah right.
Verkligheten gick upp för mig. Ett 15-tal svepande fladdermöss hade flyguppvisning för mig utomhus vid midnatt. De gjorde störtdykningar med utfällda paraplyvingar.

Nu har myshetsfaktorn av de små tassande ljuden sjunkit till fryspunkten. De har dessutom ungar som just nu skriker förväntansfullt när föräldrarna återvänder efter en flygtur. De är sällsynta och fridlysta dessutom så även om jag hittat fladdermusholkar på nätet kommer de nog inte att överge mitt varma trygga snedtak.
Om nätterna ligger jag och lyssnar på deras små fötter som knastrar i taket ovanför sängen. Jag försöker föreställa mig hur de vankar av och an med vingarna invikta intill kroppen. Jag försöker ge mig själv söta bilder men mitt undermedvetna är saboterat av de otaliga vampyrfilmer jag sett. De var gulligare när jag tänkte på dem som möss.
Ikväll är taket tätat på småhål och springer. Jag vill att de flyttar. Men taket är lagt så att jag kommer inte åt vinden, de flyger in precis under tegelpannorna.

Varför jag inte vill ha dem kvar? Du får gärna komma och hämta dem! De stör min nattsömn samt att jag tycker de är lite obehagliga att ha i hemmet. Jag har mitt sovrum precis där, och nej, det är inte romantiskt att ligga och lyssna på utfällda vingar och fladdermusfötter och droppandet av spillning intill Bergslagskaminens vägg. För mig blir det en atmosfär av skräckhusboende, som en svartvit film av Alfred H. Jag kommer inte vilja ha dem där i längden, särskilt inte när de förökar sig. Däremot gillar jag och har inget emot vare sig möss eller råttor, det är bevingade jag har svårt för. Jag vill alltså inte dräpa dem, men jag vill få ut dem ur huset. På tomten har jag redan ett tjugotal fågelholkar, jag har inget emot att sätta upp fladdermusholkar till hela gänget, men jag vill inte ha en koloni ovanför min säng...

Christine-Angelique

 

[missleijd]

johanu skrev:

Hoppas att det blev lite begripligt.

/Johan [/B]

Tack! Jo, du var så pedagogisk att jag begrep. Jag förstår mig inte på min kamera men jag gillar den. Fast det finns andra motiv som jag föredrar..
Christine-Angelique

 

[Gatufoten]

missleijd skrev:
Sven, jag vill inte utrota dem, jag vill flytta dem...

Fullkomligt dyrkade din lilla "novell" om man kan kalla det så utan att låta bjäbbig. Gillar sådant, Bästa inlägg jag sett på länge,"droppandet av spillning intill Bergslagskaminens vägg" var så målande. Jobba på den så har du rena filmmanuset och jo, jag tänkte också på en uppföljning av fåglarna.:--) Jag har inte lika gott förhållande med råttor så vi går jämnt upp där. Har själv fått vildkatter (nåja det är grannens) som skuttar på vinden, Tack vare de mjuka plankorna (glesa reglar) och katternas skutt från hög höjd låter det som någon fullvuxen person som traskar runt där på nätterna. He, vore kul att låta någon ovetande sova ensam en natt här bara för att se de ringarna under ögonen.

Jo, jag gav dig utrymmet att tolka dig som du menade och vidhåller att just nu får du troligen ta det som en prövning som snart går över, för nu har de ungar. Slå en pling till Länsstyrelsen och be en bön att du inte har fått extremt ovanliga flygfän. Vet inte exakt hur små hål det krävs att täta, intill centimetern antar jag - kan kanske skilja på respektive art också.



.

 

[missleijd]

Gatufoten skrev:
Fullkomligt dyrkade din lilla "novell" om man kan kalla det så utan att låta bjäbbig. Gillar sådant, Bästa inlägg jag sett på länge,"droppandet av spillning intill Bergslagskaminens vägg" var så målande.
.

Jaha du.. Jo, jag är bättre på att skriva än jag är på att fota. Det har jag alltid varit, och jag tror inte att jag kommer ikapp på bildfronten då talet och skriftens gåva kommer inifrån mig själv emedan kamerans tekniska funktioner begränsar mig, då jag är för otålig att sätta mig in i hur den fungerar. Men jag tycker väldigt mycket om att fotografera, och kör slut på dubbla minneskort på 2 gb varje dag, några bilder blir riktigt trevliga. När jag uppdaterar en websida är mina bilder hyfsade jämfört med en vanlig Svensson, men så sätter jag bildtexter till, och då blir de plötsligt lysande. Rätt så kul fenomen.

Jag gillar vildkatter, tre av mina är fd vildkatter, numera tama. Det är ett moraliskt dilemma att se hur katterna stolt lyfter in försvarslösa trastungar eller smyger på fåglarna vid fågelborden. Råttor är trevliga husdjur i mitt tycke, när jag ser sådana på skräckfilm studerar jag dem och läser av deras lilla mimik och kroppspråk. Likså måsar, kring McDonalds i Ludvika cirklar det ett trettiotal som jag gärna matar, tills man befinner sig i en nav med vingar som man knappt tar sig ur. Jag gillar verkligen alla fåglar och lär mig deras läten och slår upp nya bekantskaper i mina fågelböcker.

Min väninna förestår ett viltrehabilteringscenter och de tar hand om skadade fladdermöss, och i den situationen tycker jag de är riktigt charmiga. Men när de flaxar ovanför mitt huvud... Jag tycker det känns ondskefullt, kan inte förklara den känslan. Förmodligen ett offer för videovåld, för många skräckfilmer vid för låg ålder eller något. Om det hade varit svalor, duvor, eller vad som helst som bodde där hade jag förmodligen gjort allt för att hitta ett hål att stödmata dem igenom. Men det här gänget... näää

Jag googlade och hittade en specialist på fladdermöss, som jag ska se om jag får fatt i. Husförsäkringen har ju också någon paragraf om skadedjur, men jag tror inte att de räknas dit. Jag får väl sluta att sova på nätterna och istället sitta på bastubyggnadens tak intill och skåda de språda små fladdermusungarna när de tar sina första vingliga flygtag. Oturligt nog har jag precis sett någon halvtaskig vampyrfilm där små vampyrbarn låg i kokonger i en fuktig drypande grotta.

Ska följa ditt råd och prata med länsstyrelsen om saken efter att fladdermössen är artbestämda. Jag har en annan bild där man ser mer detaljerat hur de ser ut. Vet du vad de heter?

Christine-Angelique - ska snart hänga upp och ned i taket

 

[Kalle_B]

eftersom du har fått svar på din fråga kan jag ställa en mer OT fråga.. jag undrar lite vad du är för person... Sover du verkligen med en canon 350D i sängen elelr i dess absoluta närhet???

Ponera att detta var jag som sov i sängen, då hadde jag fått springa genom ett antal rum och sedan rota i min väska springa tillbaka och då hadde väl den varit borta. Att sova med kamean kanske är grejen eftersom du fick den på bild.. men ställer mig endå undrandes til ldet hela..

 

[missleijd]

Kalle_B skrev:
eftersom du har fått svar på din fråga kan jag ställa en mer OT fråga.. jag undrar lite vad du är för person... Sover du verkligen med en canon 350D i sängen elelr i dess absoluta närhet???

Haha, jag kan gissa vad du vill ha för slags svar sötnos. Sanningen är tråkig och simpel och får dig nog att glömma midnattsfilmen illa kvickt. (Tror inte att du hade reflekterat över saken under dagsljusets inflytande.)

Jag är en extremt tråkig person. Jag lovar. Jag fotograferar inga spännande porträtt eller krigsskildringar, ungefär 97 % av alla mina bilder eller videoklipp är på djur. Om kvällarna ligger jag ofta och bläddrar igenom minneskortet på dagens tagna bilder, och eftersom alla mina tre hundar och några av de fyra katterna sover i sovrummet.. well.. jag har mer än en hårddisk full med mina sovande djur som sover i sängen eller i soffan intill. Man kan zooma in många små kattmorrhår och hundtassar, de är så rara när de sover, och särskilt när hund och katt sover tillsammans.

Jag avskyr att ha långt till min kamera. Jag har alltid en kamera i samma rum, utan att tänka på det. Jag släpar till och med på eländet på de långpromenader a 3 timmar jag tar dagligen i Bergslagsnaturen med hundarna. Sedermera har jag tvingat mig själv till att börja ta naturbilder.. för när man går samma sträcka och hundarna beter sig ungefär likadant, då blir motiven i längden uttjatade.

Men att svara på din fråga, vad jag är för person?

Jag ställer mig helt frågandes till varför det ska vara så laddat att ha en kamera i sitt sovrum?
Vad jag gör med den där?
Jag fotograferar fladdermöss Kalle. Du kan säkert hitta någon nichad film om det i butikens hylla. Eller så kan du tänka dig in i rollen som hjälte, som beskyddar den förskrämda förgråtna lilla princessan och med domedagsröst förkunnar att alla möss hädanefter ska vara tysta så att katterna kan leka på bordet? Tycker du att det finns en katt bland hermelinerna ikväll måntro? Du är säkert inte ensam.

Christine-Angelique

 

[Kalle_B]

hehe, notera nu att jag tyckte det var charmigt och smula knäppt att sova med sin kamera, men inte på något sätt fel... Upenbarligen så lönade det sig också! Min böjelse är att titta på fästingar i en lupp varje gång jag plockar bort dom från min hund... se länk nedan.

http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?threadid=61775

Hoppas du får fler fina motiv med kameran

 

[missleijd]

Men jag är charmerande och en smula knäpp.. Det är en personskildring så god som någon. Och nu blev jag avundsjuk, för jag har förstått att man behöver makron till att åstadkomma dylika närbilder. Sen blir jag lätt irriterad över alla dessa prestigefyllda undanflykter på det här forumet och ursäkter för att bilder inte är tillräckligt skarpa, att ljuset är si eller så när man lägger in bilder. Men det är nog för att jag ligger på en lägre nivå. Jag har nog inte tillräckligt raffinerade sinnen. Likadant med tvtittande, jag ser ingen direkt skillnad mellan en gammal vhs och en digital sändning på platt skärm. För mig är handlingen och motiven viktigare.
Jag kan i princip få mina hundar till vad som helst, och desutom få dem att fokusera tillräckligt länge så jag hinner fota. På bild är Lycka 7 meter upp i luften med hjälp av klicker. När man lever nära sina djur och har dem i vardagen ser man dem nästan genom ett objektiv. Ibland gör de så rörande saker att jag helt enkelt måste fotografera dem. När det kommer gäster till torpet finns här så många djur, så då kommer människor med av misstag på bilderna. (Jag har inte börjat fota människor ännu, lite absurt kanske)
Nu ska jag sova. Mellan 3 och 4 har fladdermössen sin höjdpunkt. Jag ska somna till det trivsamma vampyrasslandet om en stund.

Christine-Angelique

 

[L-G]

Här är en fladdermusbild jag tog förra sommaren. Jag var ute i trädgården på landet sent på kvällen och märkte då att det flög omkring fladdermöss. Hämtade kamera, stativ och blixt och riktade kameran mot en plats som de flög förbi ofta. Öppnade slutaren (exponeringstid 30 sek) och väntade tills en fladdermus flög in i bildfältet. Då avfyrade jag blixten manuellt. (Blixten var inte kopplad till kameran.) Här syns två fladdermöss samtidigt. Eventuellt är det samma som flugit förbi två gånger under de 30 sekunderna, jag minns inte. Bilden blev ju inget mästerverk, men kul att ha. Som ni ser är det rörelseoskärpa på den främre fladdermusen trots att blixtljuset är så kortvarigt. Dom flyger snabbt!