Första bilden år 2010

[EGW]

Dags för en bild att diskutera:

http://www.lomography.com/homes/grenoouille/albums/lubitel-nice/photos/23166

Som du ser av länken, så är det en Lubitel-bild. Jag föreslår denna bild för att höra om ni tycker andra krav ska ställas på en sådan bild än på t ex bilden från en digitalkamera.

 

[EriKarlsson]

Varför skulle man ställa andra krav? Lubitel är en kamera som man använder för att få fram en viss effekt. Man photoshoppar kanske en digital bild för att få fram en annan. Inom ramarna för den effekt man önskar så finns det väl ingen anledning att ställa andra krav, kan jag tycka.

Just den här bilden känns lite udda för mej. Vad visar den? Inte flickan i förgrunden, för hon är oskarp. Knappast taket på tältet heller för trots skärpan så känns det väldigt ointressant. Och inte verkar det hända nåt speciellt heller så någon del i en större helhet verkar bilden inte heller utgöra.

Men med skärpan på flickan så kanske bilden skulle bli nåt.

Så tänker jag...

 

[EGW]

...
Just den här bilden känns lite udda för mej. Vad visar den? ...

Just det, jag har funderat över detsamma. Men för mig verkar den lite typisk för den speciella Lomo-kulturen (som kanske är ungefär densamma som leksakskamerakulturen?).

Det är ju möjligt att det tekniskt går att göra en sådan här bild genom att photoshoppa t ex en skarp Leica(!)-bild. Men jag undrar om någon skulle komma på en sådan idé.

För mig finns det i alla fall något tilltalande över porträttet av flickan. De som gör sådana här bilder brukar tydligen tala om den "drömska" karaktär som man får genom den relativa oskärpan och kanske andra effekter som är hänförliga till en risig optik.

Det skulle verkligen vara kul att höra fler uttala sig om denna bild.

 

[iSolen.se]

Just det, jag har funderat över detsamma. Men för mig verkar den lite typisk för den speciella Lomo-kulturen (som kanske är ungefär densamma som leksakskamerakulturen?).

Det är ju möjligt att det tekniskt går att göra en sådan här bild genom att photoshoppa t ex en skarp Leica(!)-bild. Men jag undrar om någon skulle komma på en sådan idé.

För mig finns det i alla fall något tilltalande över porträttet av flickan. De som gör sådana här bilder brukar tydligen tala om den "drömska" karaktär som man får genom den relativa oskärpan och kanske andra effekter som är hänförliga till en risig optik.

Det skulle verkligen vara kul att höra fler uttala sig om denna bild.

Jag ställer inga krav alls för att följa någon viss stil eller teknik. Bilden känns ointressant för mig helt enkelt då allt är oskarpt utan någon annan effekt som tar vid.

 

[Maverick]

Det finns gott om folk som har åsikter och krav på vad man får göra med en bild. Både inom yrkes- och amatörkretsar. Själv har jag egentligen inga sådana åsikter men är samtidigt pragmatiker.

Mycket olyckligt befinner vi oss i en situation där vi inte "får" använda photoshop för att få fram en effekt som vi utan vidare skulle få fram med rätt kamera. Det gör att folk tvingas in i prylbögeri. Vissa hardcore fotografer menar på fullaste allvar att man inte ens ska få beskära en bild i efterhand. Ska du ha en kvadratisk bild får du vackert leta reda på en instamatic eller en mellanformatare. Mycket olyckligt...

När det kommer till bilden som dessa kameror ändå ger så tror jag att många av dess fotografer har övergått till att leta bilder med den rätta känslan. Istället för att ägna sig åt teknik hela tiden. Dock tycker jag inte att den aktuella bilden är särskilt lyckad i sammanhanget. Kanske att den skulle funka i ett sammanhang och en sammanhållen utställning men det är tveksamt.

/Maverick

 

[EGW]

Hörni FS-medlemmar, nu får ni hejda er lite. Så här livliga diskussioner orkar man ju knappt med!

Skämt åsido, denna bild har verkligen inte väckt mycket intresse. Är leksakskameror ute?

 

[Maverick]

Njae, dom är nog lika "inne" som de alltid har varit. Men måste ju använda dem till rätt saker också. Det blir liksom inte med automatik bra bilder för att man använder dem, lika lite som när man använder en Bladare.

Mvh
Maverick

 

[EGW]

Jag kanske skulle ha sökt efter en i konventionell mening bättre bild. Men just den utsedda bilden är det ju någon som valt att visa för en bred publik. Samtidigt är den karakteristisk för leksakskameror, med alla sina tekniska fel. Kompositionen är kanske mindre bra, men annars är väl bilden inte så dålig, Jag har sett många sämre bilder i gamla fotoalbum som skapats med hjälp av lådkamera på 40-talet.

I centrum för bilden är ju ett barn, ett mjukt barnporträtt. Även om bakgrunden är en miss, så blir jag berörd av barnet, av bilden på barnet. Kanske är det därför jag valde just den bilden. Har leksakskameran givit andra, mer speciella möjligheter än sådana som legat nära till hands med en tekniskt bättre kamera? Med en leksakslins på en digitalkamera kan man förstås göra något liknande, men jag skulle inte skriva under på att det går att photoshoppa fram en sådan bild från ett skarpt original. I alla fall tvivlar jag på att det skulle vara så inspirerande att försöka.

Det är smått fantastiskt för mig att se så mycket större intresse som porrbilden som introducerades den 15 januari har väckt. När diskussionen startats såg jag till och med att någon valt den till favorit. Mig intresserade den inte ens tillräckligt mycket för att jag ska ha gittat följa diskussionen om den.

Nå, det är tur att vi människor är olika. Den "dåliga" barnbilden tagen med Lubitel är tydligen i alla fall mycket, mycket smalare än den tekniskt förstklassiga bilden på staken. Vad man nu ska dra för slutsatser av det.

 

[Maverick]

Nja, barnbilden är rätt dålig ur de flesta aspekter tycker jag. Därför blir den också ointressant. Bilden som du tycker är en "porrbild" bryter mot ett antal normer och ställer en del frågor till skillnad från barnbilden.

Men när tekniken blir överordnad innehållet så får bilderna extremt kort livslängd. Oavsett om man använt leksakskamera, shiftoptik eller dragit massor i spakarna i photoshop. Tekniken ska stödja innehållet, tvärtom går knappt.

/Maverick

 

[EGW]

Nja, barnbilden är rätt dålig ur de flesta aspekter tycker jag. Därför blir den också ointressant. Bilden som du tycker är en "porrbild" bryter mot ett antal normer och ställer en del frågor till skillnad från barnbilden.

Men när tekniken blir överordnad innehållet så får bilderna extremt kort livslängd. Oavsett om man använt leksakskamera, shiftoptik eller dragit massor i spakarna i photoshop. Tekniken ska stödja innehållet, tvärtom går knappt.

/Maverick

"...tycker är en porrbild..."

Tja, vill man skapa uppmärksamhet så är det bara att sätta igång och bryta mot lämpliga sociala normer. Det finns många sätt att göra det på, det är egentligen oerhört enkelt. Det skapar i vår tid diskussioner som i mina ögon lätt blir högtravande, ifall man ser till bakgrunden. Den som "vågar" bryta sociala normer blir ofta beundrad, och så ses det som vådligt seriöst. Nåväl, den som gillar det spelet har rika tillfällen att få spela med i det.

Barnbilden bryter tydligen mot mera subtila och estetiska normer efter som du tycker den är dålig. Så varför är det tjusigt och intressant att bryta mot sociala normer men inte mot estetiska? Vi rör oss ju hela tiden med subjektiva värderingar. Att experimentera med och utveckla estetiken är i alla fall mycket svårare och kräver mycket mer kreativitet än att provocera genom att kränka de sociala normerna.

Annars håller jag med dig om att tekniska experiment som självändamål inte ger så mycket i längden. HDR-bilder var t ex spännande först, men man ledsnar fort på dem. I alla fall jag.

 

[Maverick]

"...tycker är en porrbild..."

Tja, vill man skapa uppmärksamhet så är det bara att sätta igång och bryta mot lämpliga sociala normer. Det finns många sätt att göra det på, det är egentligen oerhört enkelt. Det skapar i vår tid diskussioner som i mina ögon lätt blir högtravande, ifall man ser till bakgrunden. Den som "vågar" bryta sociala normer blir ofta beundrad, och så ses det som vådligt seriöst. Nåväl, den som gillar det spelet har rika tillfällen att få spela med i det.

Barnbilden bryter tydligen mot mera subtila och estetiska normer efter som du tycker den är dålig. Så varför är det tjusigt och intressant att bryta mot sociala normer men inte mot estetiska? Vi rör oss ju hela tiden med subjektiva värderingar. Att experimentera med och utveckla estetiken är i alla fall mycket svårare och kräver mycket mer kreativitet än att provocera genom att kränka de sociala normerna.

Annars håller jag med dig om att tekniska experiment som självändamål inte ger så mycket i längden. HDR-bilder var t ex spännande först, men man ledsnar fort på dem. I alla fall jag.

Det ena är inte mer tjusigt än det andra. Men estetikens normer har mer eller mindre mejslats fram sedan de första grottmålningarna, det finns förvisso kulturella skillnader i estetik också men på det hela taget är den universell.

De sociala normerna är ett självkonstruerat värdering i vad som är normalt och inte normalt. "Vi" är alltid dom normala och "de" är alltid de onormala. Därav finns det en poäng i att bryta mot sociala normer anser jag. Sociala normer är också något som är förhållandevis kortlivade. En del sociala normer är bra, andra är det inte.

Att bryta mot estetiska former får inte samma självklara syfte. Men det finns ju gott om exempel på det som är lyckade. LaChappelle, Koudulenka(?), Pieter Ten Hoopen i vissa fall osv.

Den länkade bilden är ju bara ett exempel på att inte nödvändigtvis blir bra för att man bryter mot alla upptänkliga "regler/normer" man kan komma på.

/Maverick

 

[EGW]

Somliga människor har ju behov av att ifrågasätta och utmana de sociala normerna. Åtminstone i vårt samhälle får man väl se detta som ett tämligen normalt fenomen. Hur man reagerar beror väl på vilka normer som ifrågasätts, och vilken relation man själv har till dem. I princip speglar detta i alla fall vårt eget samhälles speciella dynamik, oavsett vad man sedan tycker om det. Att använda sig av provocerande bilder är ju inte heller något våldsamt sätt, om man t ex jämför med våldsinriktade politiska demonstrationer eller den typen av hands-on-demonstrationer som Greenpeace ägnar sig åt.

Men när just Fotosidan används som forum för att med bildens hjälp provocera och ifrågasätta sociala normer, då är det inget jag är intresserad av. Jag är med på Fotosidan för att utbyta idéer och tankar om fotografi som konstart och teknik, inte för att diskutera politik och samhälle. Det får väl andra ägna sig åt, om de känner för det. Tydligen är det många som är intresserade av det. Och få som är intresserad av det som är mitt intresse här, nämligen att diskutera fotots estetiska dimension. Kanske helt enkelt för att detta senare är mycket svårare. Eller för att den dimensionen inte förstås.

Vad man sedan ska ha för åsikt om det. Jag undrar om intresset på detta forum kommer att koncentreras till bildprovokationer och kanske socialrealistiska bildbudskap. Det finns väl de som skulle välkomna det, och det inryms väl också under rubriken Det fotografiska samtalet. Men själv tycker jag inte att det är något kul eller intressant.