Annons

Färgblinda fotografer

Produkter
(logga in för att koppla)

Rocksteady

Aktiv medlem
På ams.se finns det att läsa
" Att tänka på
Du måste kunna berätta och kommunicera i bild.

Normalt färgseende är en förutsättning.

God fysik är en fördel, utrustningen kan vara tung.

Det är stor konkurrens på arbetsmarknaden. osv osv" när man läser om jobbet fotograf. Jag själv har defekt färgseende men känner mig inte handikappad i mitt fotograferande för det.

Vad säger ni andra fotografer som är färgblinda? Är det en förutsättning att ha normalt färgseende som fotograf?

jaja. man får väl vandra över till sv/v om inte annat.
 
Vad är färgblindhet? Kan det inte betyda flera saker? Är det inte dels rent fysiologiskt, att man inte kan se vissa färger utan det blir typ grått? Och dels där man ser färgerna men inte har förmåga att skilja på olika färgnyanser utan blandar ihop dom, liknande som dyslexsi?
 
såvitt jag vet så är man aldrig färgblind i ordets rätta betydelse, alltså att man inte ser färger alls, utan det är vissa färger (som röd/grön, blå/lila) som ibland kan vara svåra att skilja på.

gör ett sämre färgseende att man tar sämre bilder? det låter för mig väldigt konstigt. jag kan medge att efterarbetning och färgkorrektur kanske inte alltid stämmer i mina bilder, men själva bildinnehållet och budskapet blir ju detsamma. bilden i sökaren ändras inte bara pga av att ett rött lingon smälter in i löven.

dåligt av ams.se tycker jag iaf
 
Boken "Photoshop LAB Color" av (gurun) Dan Margulis innehåller i kapitel tre en intressant och underhållande diskussion om färgblindhet. Bl a skriver han:

"At high noon in hell, when viewing conditions are the best, punishment is meted out to the unholy. Every color management consultant who has overhyped his technology or overrelied on the measurements of an artificial measuring instrument, is forced, day after day for all eternity, to argue and demonstrate the accuracy of his profiles - to a jury of the color-blind.

Perhaps it is all a matter of divine humor and spite. How do we know what is normal, and what is defective? Perhaps God Himself sees [as a color blind]. Perhaps our own ability to distinguish these magentas and greens is a handicap, a cosmic joke, and not reality at all."


Baserat på sina egna erfarenheter av färgblinda skriver han också att om ni vill veta hur vi färgblinda upplever världen så är ett enkelt sätt att konvertera en bild till LAB i Photoshop och sedan gå in i "curves" och minska kontrasten i a-kanalen. Avbilda t ex helt vitt (i denna kanal) till 30% grått och helt svart till 70% grått med en rät linje mellan dess punkter så får ni se.
 
Jag har svårt att skilja vissa nyanser av grått och beige åt. Enda nackdelen jag upptäckt är att min fru och jag diskuterar 5 minuter extra vilken färg det är på byxorna jag har på mig varje gång vi ska gå bort.
/Garbis
 
På den kvinnliga sidan finns det faktiskit även skillnader med såkallade tetrakromatisk syn. Alltså att de har ytterligare tappar som har en förskjuten färgkurva mot övriga varpå de kan skilja på än fler nyanser av rötter eller grönt mot vad som är "normalt".
 
Jag är rättså övertygad om att det inte alls är ngn nackdel att vara färgblind som fotograf.

Många färgblinda lär sig ju vilka toner som är/motsvarar vilka färger! Även där vi menar att grönt och rött har den samma gråtonen kan färgblinda ofta se det som skiljer..

För den som bara ser B/W tror dessutom att det kan vara en fördel då formerna blir mer konrketa inom formatet.. (Jag menar såklart inte att det inte har sina nackdelar...!)

Liksom när man kisar med ögonen mot ett motiv eller när man ser i nattkikare... Formerna blir mer centrala i det visuella språket vilket vi ofta glömmer mitt i alla smådetaljer och komplexitet.

Men som sagt, vad är färgblindhet.. vi lär ju oss alla att >DET är rött. Men i verkligheten så har vi olika individuella upplevelser av hur det röda är/skall vara...

Ngt direkt handikapp tror jag inte att det är att vara färgblind, även om jag inte vill bagatellisera detta för de som lider ont av diagnosen!!


MVH Niclas,
 
"Du måste kunna berätta och kommunicera i bild."

- Tidigare innehavare av tjänsten var nog inte så bra på att kommunicera.


"Normalt färgseende är en förutsättning."

- Han var "färgblind".


"God fysik är en fördel, utrustningen kan vara tung."

- Han vart lite klen och orkade inte konka ikring grejorna själv, alternativt krävde assistent.


"Det är stor konkurrens på arbetsmarknaden. osv osv"

- Du ska vara tacksam för att få slava här, din föregångare begrep inte det, dessutom begärde han för mycket i lön.


Jag anar problem med föregående innehavare av den där tjänsten. Och de vill inte ha tillbaka honom. Eller också finns det någon annan i deras närhet som de absolut inte vill anställa och som passar in i beskriven profil. Sök ändå, att personkemin stämmer brukar vara det viktigaste.
 
jag skrev nog inte tillräckligt tydligt. det var alltså inte i en platsannons som det här gick att läsa, utan arbetsmarknadsverket har skrivit ner fakta och beskrivningar av yrken på sin hemsida och det var där jag hittade texten. det var alltså i en text om fotografer i allmänhet som det gick att läsa.

det var just därför jag ställde mig frågande till ams antagande att ett normalt färgseende var en förutsättning
 
Att säga att det inte alls är ett problem att vara färgblind är nog att gå för långt.
För någon vecka sedan satt jag och några andra och diskuterade just färgblindhet. Anledningen var att en kollega berättade om en doktorand han haft lite problem med. Doktoranden i fråga var duktig men gjorde gång på gång en del underliga misstag som bland annat resulterade i att en del värdefulla prov förstördes (han är doktorand i experimentell fysik). Vidare hade han en tendens att koppla fel när han byggde ihop elektronik.

Till slut kom det fram att killen in fråga var färgblind och inte kunde skilja på rött och blått. Proven förstördes pga att den pyrometer som användes indikereade en temperatur med blått och den andra med rött, doktoranden hade gissat vilken som var vilket och hade hamnat 200 grader fel. Vad gäller elektronik så berodde felen på att han inte kunde läsa färgmärkningen på resistorer och inte kunde skilja på röda och blåa kablar.

Nu var det stora problemet här naturligtvis att han inte berättade att han var färgblind, Problemen hade kunnat undvikas om han bara bett om hjälp. Men det illusterar ändå några exempel på möjliga problem.

Niclas: Det finns olika sorters färgblindhet, det är ofast INTE bara en fråga om psykologi utan oftast är det ett genetiskt fel. Röd-grön färgblindhet är ex. rätt vanligt. Det beror oftast på att en (av tre, vi ser ju rött, blått och grönt som sedan "blandas" i hjärnan till rätt färger) opsiner inte fungerar. Opsiner är de molekyler som sitter i konerna som fungerar som pigment och ger oss vårt färgseende. Människans färgseende är ett rätt senkommet fenomen och är lite av ett "hastverk" vilket gör det lätt att störa.
 
Färgblindhet, eller defekt färgseende som är en riktigare beteckning, finns i flera olika varianter. Vanligast är olika former nedsatt förmåga att se rött/grönt (alla röd/grön färgblinda är inte lika), ungefär 5% av den manliga befolkningen är drabbad. Det finns också dem som inte kan se färger alls, vilket dock är mycket ovanligt.

För den som vill få en uppfattning om hur de med defekt färgseende uppfattar en bild finns en intressant simulator på:
http://www.vischeck.com/vischeck/
Med denna kan man enkelt kolla sina egna bilder och eller webbsidor, felaktiga färgval för de sistnämnda kan ställa till verkliga problem för den med ett defekt färgseende.

Sedan finns det yrken där ett normalt färgseende är krav, exempelvis pilot eller lokförare. Men jag har aldrig hört att fotograf skulle vara ett av dessa yrken, även om ett defekt färgseende kan försvåra visa arbetsuppgifter. Att korrigera färgstick är en sådan uppgift.

Så om jobbet ställer stora krav på att hantera färglikhet och färgmatchning kan jag tänka mig att ett defekt färgseende skulle kunna vara direkt diskvalificerande. Medan ett jobb där färgmatchning och efterbearbetning kan göras av andra inte borde vara något problem.

Jag har själv ett defekt färgseende men det hindrar inte mig från att ha foto och digital bildbehandling som en givande hobby.

/Daniel
 
Har en kompis som är fotograf, framgångsrik sådan, som har nåt vaj på färgseendet. Att plåta går utmärkt förstås men efterredigeringen är problematisk. Han har ofta skarpa lila färgstick i bilderna, men eftersom han har blivit medveten om det så låter han alltid någon annan kolla bilden innan han är klar.
//
Nina
 
"En Vogue" sjöng för några år sedan:

"Free your mind
And the rest will follow
Be colorblind
Don't be so shallow"
 
Rocksteady skrev:
jag skrev nog inte tillräckligt tydligt. det var alltså inte i en platsannons som det här gick att läsa, utan arbetsmarknadsverket har skrivit ner fakta och beskrivningar av yrken på sin hemsida och det var där jag hittade texten. det var alltså i en text om fotografer i allmänhet som det gick att läsa.

det var just därför jag ställde mig frågande till ams antagande att ett normalt färgseende var en förutsättning

Det borde ju iaf underlätta med "normalt" färgseende vid efterhanteringen/sättningen av bilder så att de får rätt färger?
Eller hur gör du där??

Men man kommer väl på en metod där som funkar kanske? Ser man inte färgstick blir det kanske jobbigt?
 
Min skolsköterska i 6:an förklarade för mig att jag inte kunde bli fotograf. Det brukar hon skratta åt nu.

Det finns olika omfattning av färgblindhet, men när det gäller jobb och militära befattningar skiljer man bara mellan fullgott färgseende och defekt.

Färgblindhet är inte så enkelt att man inte ser en färg, utan om färg i färg. De enda gånger i livet som jag märkt av min färgblindhet är vid tester. Aldrig i verkliga livet.

För mig är det inga som helst problem att korrigera färger. Det är ju en generell färgning av bilden och inte mönster i mönster.
 
Euroshots skrev:
Det borde ju iaf underlätta med "normalt" färgseende vid efterhanteringen/sättningen av bilder så att de får rätt färger?
Eller hur gör du där??

Men man kommer väl på en metod där som funkar kanske? Ser man inte färgstick blir det kanske jobbigt?

visst skulle det underlätta om man direkt såg färgstick och kunde redigera det med några snabba musklick, men när jag försöker färgkorrigera bilder får jag i 99% av fallen samma resultat som om någon annan gjort det. det kan ta lite längre tid och vara lite omständigare, men huvudsaken är ju att jag blir nöjd :)

som magnus har jag heller aldrig märkt av färgblindheten särskilt mycket. nog hände det i grundskolans lägre klasser att man ritade en bild med brunt gräs, gröna stammar och en lila himmel, men det var inget mer med det.
 
Rocksteady skrev:
nog hände det i grundskolans lägre klasser att man ritade en bild med brunt gräs, gröna stammar och en lila himmel, men det var inget mer med det.

Det gjorde jag också, trots ett perfekt färgseende, så det är inte så mycket att hänga upp sig på ;-)
 
froderberg skrev:
För mig är det inga som helst problem att korrigera färger. Det är ju en generell färgning av bilden och inte mönster i mönster.
Jag är också röd-grön-"färgblind" och har inga som helst problem med färgkorrigering. Åtminstone har inget klagat över färgstick och jag är ofta kinkigare än mina normalseende vänner med färgtoner etc. Det är klart att det blir svårt att fungera som modefotograf om man inte kan skilja två färger åt, men det är ju ett mycket litet fåtal vi pratar om då. De flesta med defekt färgseende skulle aldrig fått reda på det om det inte fanns tester. Jag är själv läkare och vänder mig mot inställningen att det skulle vara onormalt att ha ett annat färgseende, sk färgblindhet. Eftersom det är så många som har det och det för de flesta inte innebär något som helst lidande eller handikapp borde det kallas en normalvariant. Det vore spännande att anmäla försvarsmakten för diskriminering! Men det är lättare att sortera bort alla och slippa gradera.

/Pontus
 
ANNONS
Köp en spegellös systemkamera från Canon och få ett 50mm objektiv på köpet hos Götaplatsens Foto.