Om man har en bra, kalibrerad skärm och kan lita på att det man ser på skärmen är korrekt, så är det profilerna som avgör utskriftsresultatet. Att fippla med bildbehandlingen för att kompensera dåliga utskrifter visar bara att färghanteringen inte är under kontroll och de som använder billiga piratbläck tycker jag vi lämnar därhän. De skulle förmodligen få bättre resultat om de lät Crimson fixa utskrifterna åt dem.
Att sitta och jämföra utskriften med bildskärmen har jag slutat med för länge sedan. Jag vet att bilderna blir bra och behöver inte sitta och kolla om de stämmer med skärmen. Softproofar man och korrigerar bilden före utskrift, kan lita på det man ser på skärmen och har bra utskriftsprofiler, så blir det så lika det kan bli. Jag har en dyr Soluxlampa som jag numera bara använder i undantagsfall. Senast jag bytte lysrör i köket, satte jag in ett dagsljuslysrör över diskbänken. Det blir ljust och fint och fungerar alldeles utmärkt till att studera utskrifterna när de torkat en stund på köksbordet.
Bra utskriftsprofiler är A och O och efter skärmen det viktigaste för att få bra printar. Även om skrivarna numera är mycket mer linjära och skillnaderna mellan exemplaren minskat, kan man få stora skillnader mellan standardprofiler och profiler gjorda för den egna skrivaren. Den Epson R1800 modell du refererar till var, tillsammans med dess lillebror R800, utmärkta exempel på hur man utan större svårighet kunde förbättra resultatet markant med en egen profil jämfört med Epsons dåliga standardprofiler. Så att Epson gjorde nya profiler till dessa skrivare är nog inte så konstigt.
Jag har inte skrivit ut sedan början av sommaren men nu har jag tagit upp båten och slutat reparera min sommarstuga.
Jag har just gjort ett jobb mot en beställning jag fått och har just levererat idag. Jag passade på att labba igen med både Lightroom och främst DxO Optics Pro, Scandinavians Satin Professional papper, Epson orginalbläck i min SC-600. Jag gjorde utskriftstester med både Epsons och Scandinavians profiler och det var klart intressant.
OBS! Jag började med att behandla bilden som jag ville ha den i DxO. Jag exporterade ut filen i JPEG - full storlek och 100% kvalitet (ingen komprimering att tala om). Så det är alltså exakt samma bild jag skrivit ut i alla mina tester. Jag kör Windows 10 och min skärm är kalibrerad med Spyder. Jag kollade utskrifterna med hjälp av en 100W dagsljuslampa. Färghanteringen i skrivardrivrutinen stängdes förstår av.
Här är mina resultat:
Lightroom:
Epsons profil för Semigloss som Scandinavian tidigare rekommenderat oss att användabrukades.
Utskrift med "Perceptuell rendering" gav betydligt mer övermättade färger i både himmel och övrigt motiv än med DxO. Den utskriften stämde faktiskt sämst mot skärmen av alla jag gjorde.
DxO Optics Pro:
Här testade jag en del varianter mer:
Det som stämde absolut bäst och riktigt bra med skärmen och gav mindre överdriven och övermättad bild än Lightroom-utskriften gav, var faktiskt utskriften med Epson Semigloss-profilen samt Relative Colormetric-rendering. Den gav mest naturliga färger och beställaren av bilden tyckte även han att den bilden var mest vilsam och naturlig i färgsättningen. Med "Perceptuell rendering" blev bilden lite mer trött och kontrastfattig.
Jag installerade idag Scandinavians profiler för Satin Pro-pappret och SC-800 (som ju är densamma som ska användas även för SC-600) och skrev ut med samma bild, Resultatet med den och "Colormetric"-rendering är mer mättade färger och en märkbart bättre detaljering märkligt nog. Jag är mest nöjd med himlen i denna som inte är övermättad men ändå har lite mer pregnans än med Epson-profilen. Färgerna i den övriga bilden är mer mättade men jag gillar dem och de är inte alls övermättade som med Lightroom. Så jag korar nog den profilen till vinnare trots allt och jag kommer nog övergå till den framöver. Jag är än mer övertygad om att använda DxO istället för Lightroom för mina utskrifter även Lightrooms utskriftsfunktion egentligen är mer avancerad.
Så min slutsats "alfin" är att det inte alls är så att allt är biff bara för att man har kalibrerat skärmen och har en hyfsad ICC-profil och att det mycket väl kan vara så att en Epson-profil är den som egentligen stämmer bäst med vad som syns på bildskärmen trots att Scandinavian gjort egna som dessutom välsignats av Stefan Ohlsson. Dilemmat nu som kanske inte egentligen är något att bryta ihop över, är att DxO med min skärm och kalibreringsutrustning faktiskt synkar bäst med Epson Semi Gloss-profilen. Något oväntat kanske men om jag ska gå på utskriftsresultatet föredrar jag trots allt Scandinavians profil för Satin Pro. Det är klar mer sting i den utan att den "är för mycket".
Det är också så (vilket jag sett tidigare och tycker är väntat) att utskrift av exakt samma Adobe RGB-fil faktiskt kan se olika ut mot skärmen och rent allmänt beroende på både inställningar i utskriftmodulerna (exv. p.g.a. renderingen). I Capture One kan man även slå på svartpunktskompensering i utskriftsmodulen. Återigen det är ingen som har hållit på att mickla med efterarbetet för att få till en överensstämmelse med skärmen efteråt. Det kanske heller inte är något konstigt att utskriftsresultaten diffar en del konverterare emellan även om man utgår från samma fil. Sedan är det ju inte så att man behöver sitta och kolla sina utskrifter med dagsljuslampa jämt och ständigt men på vägen till ett läge man kan leva med så är det en verkligt nödvändig hjälp. Utan det blir det ju som Stefan säger.
Filexempel nedan visar en miniatyr av en bild jag arbetat med: